Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1955 - Stamlinjenätets dirftresultat och ekonomi, av Folke Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Investerat kapital i
det hopmaskade
stamlinje-nätets nya anläggningar 1950
—1954.
Ekonomi
Avgörande för nätets ekonomi är det i
detsamma investerade kapitalet. Den 1 januari 1950
uppgick detta kapital för det svenska
stamlinje-nätet till 240 Mkr. Det har därefter, fig. 3,
successivt stigit och uppgår för närvarande till 550
Mkr. Den totala investeringen under de senaste
fem åren är alltså 310 Mkr., vilket ger en
genomsnittlig årlig investering om 62 Mkr. Av
kraftindustrins totalinvestering under dessa år, 700
Mkr/år, har ca 9 % använts för utbyggnad av
stamlinjenätet.
Vad en kraftöverföring på stamlinjenätet kostar
kraftföretagen klargöres bäst, om man först
redogör för de regler, vilka gäller för
kraftavräk-ningen. Utgångspunkten vid uppställande av
dessa regler har varit att stamlinjenätet i
avräk-ningshänseende indelas dels i det "hopmaskade"
nätet, dels i "radialledningar". Det hopmaskade
nätet består av sådana 380 och 200 kV ledningar,
vilka i båda sina ändar är anknutna till annan
eller andra ledningar av dessa spänningar.
Avräkningen är så upplagd, att en särskild
sådan genomföres för det hopmaskade nätet och
en särskild för var och en av de till detta
anslutna radialledningarna. Vad som intresserar,
då det gäller att mera allmänt klarlägga de
ekonomiska resultaten, är avräkningen för
masknätet. På en radialledning blir nämligen
ekonomin helt beroende av om ledningen redan från
början är fullt belastad eller med hänsyn till
framtiden så kraftigt dimensionerad, att så
småningom ytterligare kraftstationer kan anslutas
till den. Med hänsyn härtill behandlas i
fortsättningen endast förhållandena på masknätet.
Avräkningen för masknätet sönderfaller i två
skilda delar, den ekonomiska avräkningen och
förlustavräkningen.
Ekonomisk avräkning
Den ekonomiska avräkningen tillgår så, att de
anläggningar, vilka fanns före år 1948, dvs. den
tidpunkt, då staten övertog ansvaret för
stam-linjenätets fortsatta utbyggnad, särbehandlas.
Dessa anläggningar ägs och underhålls
fortfarande av de företag, vilka vid tidpunkten ifråga hade
ansvaret för desamma. Hit hör fyra av de sex
200 kV ledningar, vilka finns på sträckan från
mellersta Norrland till mellansverige, samt
dessutom de före 1948 byggda tvärförbindelserna
mellan dessa ledningars ändpunkter i norr och
söder. Till dessa anläggningar räknas vidare de
ställverk, över vilka dessa ledningar är anslutna
till stamlinjesystemet i övrigt. För övriga, dvs.
av staten byggda nya anläggningar beräknas
årskostnader, vilka år för år fördelas på de företag,
vilka överför kraft på masknätet. Till dessa nya
anläggningar räknas i dag de två efter 1948
färdigställda 200 kV ledningarna samt en del efter
samma tidpunkt tillkomna tvärförbindelser i
mellansverige. Vidare räknas hit samtliga 380
kV ledningar och givetvis också de linjefack,
över vilka de nya 380 och 200 kV ledningarna är
anslutna till stamlinjenätet i övrigt. Till de nya
anläggningarna räknas vidare samtliga
serie-kondensatorer, vilka satts in för att kompensera
reaktanserna på de nya ledningarna, samt
transformatorstationer mellan 380 och 200 kV.
Grundläggande för beräkningen av de nya
anläggningarnas årskostnader är det i desamma
investerade bokförda anläggningskapitalet,
räknat inklusive skäliga pålägg för administration
och allmänna omkostnader o.d., fig. 4.
Kapitalinsatsen för nya anläggningar i det hopmaskade
nätet är för närvarande ca 300 Mkr.
Årskostnaderna bestäms ur det investerade
kapitalet med hjälp av vissa erfarenhetsmässigt
beräknade årskostnadsprocent. Dessa
procentsatser är olika för olika anläggningsdelar.
Sålunda tillämpas för ledningar byggda med
järn-stolpar årskostnadsprocenten 7,5, medan den
för ledningar med trästolpar anses ligga % %
högre. Seriekondensatorer anses dra en
årskostnad om 10 %. För linjeställverk och sådana
transformatorer, vilka ingår i masknätet,
tillämpas årskostnadsprocenten 9,5. Dessa
årskostnader, vilka fastställdes, då stamlinjeavtalen
undertecknades, har trots avtalsmässig rätt till
justering därefter gällt oförändrade och hittills
visat sig väl motsvara de verkliga kostnaderna.
För reaktorer och synkronkompensatorer har
årskostnadsprocenten nyligen fastställts till 9,5
resp. 10,5.
De årskostnader, vilka på detta sätt uträknas
och fördelas de företag emellan, vilka överför
kraft på masknätet, är betydande. Redan 1950, då
masknätets nya anläggningar hade en begränsad
Fig. 5. Årskostnader för
det hopmaskade
stam-linjenätets nya
anläggningar 1950—1954.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
