Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1955 - Tixotropi och väg- och vattenbyggnad, av Fredrik Schütz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Flythastighet för
tixotropa ämnen.
Fig. A. Erforderlig
tid för att ett gel
efter omröring skall
uppnå hög
hållfasthet.
man till en 6—10 % järn(III)oxidsol sätter en
elektrolyt i lämplig proportion, erhåller man ett
gel av relativt fast konsistens, där de
stavforma-de partiklarna från lösningen bildar ett löst
nätverk. Vid omskakning slits nätverket sönder
igen, och gelet återgår till lösning. Båda de nu
anförda fenomenen är exempel på tixotropi.
Många jordar uppvisar tixotropi. Så är
exempelvis fallet med leror, mjäla och kvicksand.
Utsätter man en jordart för kraftig omröring, kan
man helt avlägsna den tixotropa effekten. En
sådan jordart uppvisar sedan en kvasiplastisk
flytning enligt kurva AB fig. 3. För att
flytningen skall komma i gång fordras skjuvkraften
O A.
Får jorden vila under kortare tid, fordras
kraften OC för att åter sätta den i rörelse. Så snart
massan kommit i rörelse kan kraften minskas
och kurvan CDB karakteriserar nu förloppet.
Utsätts massan för mycket kraftig omröring,
gäller åter kurvan AB för sambandet mellan
skjuvkraft och flythastighet. Får jorden vila
längre tid fordras kraften OF för att massan
åter skall komma i rörelse, och kurvan FG visar
nu förloppet.
Den tid som åtgår för olika jordar att uppnå
sitt vilotillstånd varierar (fig. 4).
Undersökningen har utförts av Garrison och gäller bentonit
med olika konsistens. Bentonit är som bekant ett
mycket finkornigt lermaterial bildat genom
förvittring av vulkaniska asklager. Den används
bl.a. inom den keramiska industrin.
Inom väg- och vattenbyggnadsfacket stöter
man ofta på tixotropi i olika former. Ett typiskt
Fig. 5. Användning av
en tixotrop vätska vid
sänkning av en
kassun.
exempel uppvisar jäsleran, vars partikelstorlekar
kan ligga mellan 0,06 och 0,0006 mm. I vila kan
en vägkropp, bestående av jäslera, bibehålla
ganska hög hållfasthet trots hög vattenhalt, men
vid stark trafik, som orsakar omskakning av
leran, förlorar den sin hållfasthet och blir
lättflytande. Vid vila återvinner vägkroppen sin
bärighet.
Ett från praktiken känt fenomen är att lerprov
avsedda för hållfasthetsbestämningar måste tas
ut utan att omröring sker, enär dess
skjuvhåll-fasthet annars sjunker mycket kraftigt. Har
ler-provet blivit omrört vid provtagningen,
återvinner det dock sin hållfasthet efter lång tids vila.
Lerans tixotropa egenskaper har man begagnat
sig av t.ex. vid kassunsänkningar, där man
önskar få ett smörjande skikt mellan kassunens
väggar och omgivande jord för att underlätta
kassunens sjunkning (fig. 5). Sedan den
kommit på sin plats, vill man däremot ha ett
kontaktskikt mellan jord och vägg, som har
tillräcklig skjuvhållfasthet och som inte tränger in i den
omgivande jordens porer.
Man har använt sig av bentonit suspenderad i
vatten för att få en lämplig tixotrop vätska med
tillräckligt hög volymvikt och viskositet för att
kunna motväga jordtrycket. För att spara
bentonit kan denna delvis ersättas med kalk,
kaolin, flygaska eller krita. En vattensuspension av
100 g/1 bentonit kan därvid innehålla 200 g/1
tillsatsmedel.
Vid tunnelbanebygget i Stockholm har man vid
kassunsänkningen med gott resultat som
tixotrop vätska använt en kolloidal lera med tillsats
av 1 % natriumpyrofosfat. Det senare har
pep-tiserande verkan.
Ett annat exempel på tixotropi i lera stöter man
på vid dragning av sponter, där skakning av
sponten genom slag eller vibrering medför att
den lättare kan dras upp ur leran.
Vid betongframställning sätter man i gång
hårdnandet genom att tillföra vatten till
cemen-tet. Silikatbildningen börjar då, och efter någon
timme bildas gel, varvid betongen börjar bli
styvare. Utsätter man i stället betongmassan för
kraftig omröring, fördröjs bindningen. Rörelsen
har nämligen en tixotrop verkan på det
hårdnande cementet. Det är detta fenomen, som
möjliggör transport av färdigblandad betong i
roterande blandare från ett centralt blandningsverk
till en arbetsplats.
Litteratur
1. IIouwink, R: Elasticity, plaslicity and slruclure of malier.
London 1954.
2. Mc Bain: J W: Colloid science. Boston 1950.
3. Rogers, F \V: Composition and properties of oil well drillino
fluids. Houston, Texas 1948.
4. Kruyt, H R: Colloid science. Amsterdam 1952.
5. Olander, A: Teoretisk kemi, bd 5. Stockholm 1944.
G. Schütz, F: Isoleringsförmåga hos asfalt mot fukt, vattentryck
och vattenånga. Statens Kommitté för Byggnadsforskning Medd. 10.
Stockholm 1947.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
