Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1955 - Landsvägsbroar, av Stig Haggård - 6,7 Mt svavel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- maj 1955
497
stora massa förskjuts tvärsnittets neutrala lager
upp mot plattan, varigenom underflänsen får
större hävarm för att uppta moment. Till följd
härav kan konstruktionshöjden minskas eller
underflänsen göras klenare i förhållande till
vad som skulle behövas för en konstruktion utan
samverkan. Då bron utförs som en fritt upplagd
konstruktion i ett spann får man tryck i
betongplattan, som betongen utan svårighet kan uppta.
Om bron är utförd som en kontinuerlig
konstruktion erhålles däremot i betongplattan över
mellanstöden dragspänningar, som lätt skulle
kunna orsaka sprickbildning i betongen och
därmed äventyra den förutsatta samverkan. I
sådana fall måste plattan förspännas, vilket
vanligen sker dels genom spännstål på det sätt som
beskrivits, dels genom speciellt
monteringsförfarande. Förspänningen med spännstål kan ske
antingen med plattan rörligt upplagd på
stål-balkarnas överflänsar, varvid plattan förbinds
med flänsarna efter uppspänningen, eller med
plattan fast förbunden med flänsarna. Intetdera
förfarandet har ännu prövats på svenska
landsvägsbroar.
Det förstnämnda alternativet synes
beräkningsmässigt enklare och klarare, då inga nämnvärda
krafter införs i stålbalkarna på grund av
plattans förspänning. Därjämte kan större delen av
krympningen och krypningen få utveckla sig i
plattan innan den förenas med överflänsarna,
varigenom inverkan av dessa faktorer på
spänningarna i såväl platta som stålbalkar
väsentligt nedbringas. Olägenheterna med detta
alternativ torde huvudsakligen ligga i svårigheterna
att skapa en enkel och billig konstruktion för att
möjliggöra en fast förbindning mellan
betongplatta och balkflänsar efter plattans gjutning.
Det enklaste monteringsförfarandet för att
åstadkomma tryckspänningar i plattan består i
att gjuta plattan med stålbalkarna i förhöjt läge
över stöden. Gjutningen sker härvid från
spannmitt mot stöden för att såvitt möjligt eliminera
dragspänningarna av plattans egen vikt. Sedan
betongen hårdnat, sänks balkarna ned till
slutligt läge, varigenom tryckspänningar införs i
plattan, fig. 12.
Farbaneplattor av stål i samverkan med
underliggande stålbalkar har utförts i Västtyskland
under namnet ortogonal-anisotropa eller enklare
ortotropa plattor. Plattan utgörs härvid av en
12—16 mm tjock plåt, som ligger som ett däck
över de underliggande balkarna, sammannitad
eller sammansvetsad med dessa. Plåten är
försedd med asfaltbeläggning och eventuellt ett
isoleringslager mellan asfalt och plåt. Den
ortotropa plattans dubbla funktion av farbanedäck
och överfläns i det bärande huvudsystemet gör
det nödvändigt att förse plåten med
avstyvning-ar dels för att göra den så böjningsstyv, att den
kan överföra hjultrycken till tvär- och huvnd-
Fig. 12. Exempel på monterings för farande för att erhålla
initierade tryckpåkänningar i betongplattan; upptill ligger
balken i förhöjt läge medan plattan gjutes, nedtill har
bal-ken sänkts till slutligt läge efter att plattan har hårdnat.
Fig. 13. Principskiss au tvärsektion av bro med ortotrop
platta.
balkar dels för att den icke skall knäckas ut i
sin funktion av tryckt överfläns för
huvudbal-karna, fig. 13. Konstruktionens egen vikt blir
exceptionellt låg, vilket har särskilt stor
betydelse för de större spännvidderna. I Västtyskland
har sådana balkbroar utförts för över 200 m
spännvidd. Ett svårlöst problem torde vara
frågan om lämplig beläggning med hänsyn till de
stora temperaturskillnader, som kommer att
uppstå i stålplattan vid växlande
temperaturförhållanden.
I utlandet har även utförts stålkonstruktioner
med förspända massiva plåtbalkar. I
konstruktionen inmonteras härvid kablar, rund järn eller
plattjärn av hög stålkvalitet, som genom
domkrafter spänns upp mot stålkonstruktionen på
sådant sätt att konstruktionen får moment, som
är motsatta dem som alstras av egen vikt och
rörlig last.
Slutord
Den antydda utvecklingen inom
brobyggnadstekniken medför att konstruktionsarbetet blir
alltmer komplicerat och kräver en alltmer ökad
insats av kvalificerad ingenjörspersonal. Även
på arbetsplatsen uppstår ofta ökade kostnader,
genom att nya arbetsmoment, som kräver både
tid och arbetskraft, måste införas. Den
materialbesparing, som de nya konstruktionstyperna
innebär, medför därför icke alltid den
kostnadsbesparing, som man kan haft anledning att
hoppas på. Allt efter som de nya konstruktionerna
utvecklas och förbättras torde de dock komma
att förbilliga brokonstruktionerna i högre grad
än de hittills kunnat göra.
6,7 Mt svavel utvanns i USA 1954. Detta är den hittills
största årsproduktionen, och man väntar att såväl den
inhemska som utländska efterfrågan på svavel skall kunna
mötas utan svårighet under 1955.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
