Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1955 - Provningsmetoder för optisk-fotografisk avbildning, av Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24- maj 1955
531
Fig. 14. Fyra intensitetsfördelningar i bilden av ett smalt
spaltformat objekt och deras tillhörande kt-kurvor. De
båda strecklinjerna är gränskurvorna för två emulsioner,
grovkornig och finkornig. De båda gränspunkterna C och
C" faller rått olika.
sultatet — för bästa upplösning eller bästa
kontrast — och allmännare, vilken form bland
teoretiskt och tekniskt möjliga kt-kurvor man bör
välja.
Saken är komplicerad. Man måste säkert söka
svaret i nära anslutning till ändamålet med
bilden. Om den är upptagen för ett tekniskt
sammanhang, t.ex. tolkning av flygfotobild eller av
en militär spaningsbild, så är användningen
intimt förbunden med en persons igenkännande av
vissa detaljer. Oftast är det så, att dessa
intressanta detaljer ligger nära upplösningsgränsen,
och det gäller att av en intensitetsfördelning, som
ofta befinner sig i närheten av en C-punkt på
kurvorna sluta sig till vad föremålen är. Det
har också påpekats, att det måhända lika ofta är
fråga om att kunna särskilja konturer mellan
relativt utsträckta föremål och då är det fråga
om andra delar av kt-kurvan, de som bestämmer
vad som nyss kallats kantskärpa.
I detta avseende kvarstår mycket arbete, och
detta blir tidsödande eftersom man måste ha
statistik av många fall och flera personer. En
speciell provtavla har ingått i det imponerande
utvecklingsprogram av optik som amerikanaren
J C Baker16 stått för, fig. 15. Att prova med
bokstavsraderna syns inte medföra någon större
fördel, men till höger i rutan finns vissa geometriska
figurer, t.ex. olika orienterade romboider, samt
vissa silhuetter av marina enheter. Studiet av
igenkänningen av dessa har varit framgångsrikt,
och man har kunnat definiera en "recognition
factor". Man behöver ju inte få alla synintrycken
från ett föremål av känd typ för att det skall
kunna identifieras: det räcker med vissa
karakteristiska detaljer. Bokstäverna i alfabetet kan
entydigt igenkännas av några hörn, delar av
bågar eller greningar mellan staplar, fig. 16. Åt
läsaren överlåts att dechiffrera den sista raden.
Den tid som detta tar är givetvis mycket
beroende på träning av samma typ som den en
bildtolkare får.
De antydda synpunkterna anger att dessa
frågor nära ansluter sig till sådan informationsteori,
som nu är aktuell på många andra områden.
Man kan på olika sätt definiera
informationsmängden i en bild, och för den mera avancerade
teorin för fotografiska bilder kommer
kontrasten in som en mycket viktig faktor, icke minst
därför att de fotografiska kornen utgör en
in-formationsnedsättande störning av den typ som
är känd som brus inom teletekniken.
Intensitetsuppbyggnaden i bilden
En undersökningsmetod som nära hänger
samman med de informationer man får i form av
kt-funktioner har använts vid optiska institutet
i Rochester, N.Y.17 Man kan med mycket enkla
medel fotoelektriskt mäta den bråkdel av
intensitet från ett punktformigt lysande objekt som
faller inom en cirkel av viss varierad diameter,
fig. 17. Denna experimentella metod motsvarar
helt den syntetiska metod som Schade15 har an-
Fig. 15. Provtavla avsedd att pröva villkoren för
igenkänning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
