Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1955 - Kemiska och elektriska explosioner, av Dietrich M Hillebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1955
545
Fig. 5.
Blixtnedslaget vid
Krokek.
E Levander & C A Berggren, Göteborg, på
följande sätt:
"Den 9.6.44 slog en blixt i en tall som var belägen på en
skogbevuxen bergklack i Kolmården vid Krokek. Det
skedde ett enda nedslag. Spåret vid tallen visar
bortsprängd bark, ca 10—20 cm bredd, och sprickor från topp
till rot. Därifrån har ett meterdjupt dike uppkastats åt
två håll med fåror och förgreningar enligt skiss (fig. 5).
Längsta grenen var 75 m, total längd ca 250 m. Djupet
varierade ett par veckor efter nedslaget mellan ett par
dm och 1 m. På ena sidan slutade diket i en kraterformig
grop, 2 m diameter och 0,75 m djup. Den uppkastade
mängden av jord och sten beräknas till 25 m3. Mer än
3 ton sten har bortsprängts ur berget eller uppkastats ur
gravarna, den största på ca V2 ton. Ett tiotal träd har
uppryckts med rötterna."
"Den 31.8.44 slog en ovanligt kraftig blixt, möjligtvis
flera urladdningar i tät följd mot Västerbergs berghäll
på Hälsö i Göteborgs skärgård. Småsten och jord flög
högt upp i luften, större och stora granitstenar sprängdes
loss. Inalles räknades 47 bortsprängda stenar med över
10 kg vikt, därav 14 stycken 100 kg tunga och därutöver.
Den största blockvikten uppmättes till ca 3 ton,
loss-sprängd ur en till synes jämn bergyta, tillsammans med
21 andra stenar, ca 4 ton på ett ställe med ca 1 m lång
brottyta (fig. 6). Den totala vikten av alla stenarna var ca
6 600 kg. Spåret efter blixtslaget, synligt genom bort-
Fig. 7. Blixtspår på Hälsö i Bohuslän. Siffrorna anger de
bortsprängda stenarnas vikt i kg.
sprängt berg, från jord och ljung rensopade ställen (på
en plats 1,70 X 4,20 m) och upprivna jordtorvor, visar
skissen i fig. 7. Den totala längden var ca 120 m. Det var
inte möjligt att bestämma avstånden från sprängstället
till nedslagspunkten för samtliga stenar. Men följande
vikter och avstånd kunde angivas: 150 kg 2 m, 200 kg 3 m,
400 kg 4 m, 100 kg 10 m, 150 kg 10 m."
För att åstadkomma en sprängverkan, liknande
den som inrapporterades från Krokek, behövs
enligt beräkning ca 1,5 kg/m trotyl för de mest
utsatta ställena och uppskattningsvis inalles
150—200 kg högvärdigt sprängämne. Det
uträttade arbetet är ca 200 kWh, alltså i medeltal
30 kWs/cm. Vid denna beräkning antogs, att
sprängämnet ligger 1 in under markytan, att
förladdningen hindrar gaserna att strömma ut utan
sprängverkan och att marken består av berg
blandad med jord. Är blixtens energi vid
åskslagsstället 200 kWh är den fem gånger så stor
som blixtplasmans energi i en 2 km lång fritt
expanderande blixtkanal vid 100 k A urladdning
och per längdenhet nästan 50 gånger så stor som
energin i fritt expanderande blixtplasma. Härav
kan slutas att en avsevärd energiförskjutning
sker inom blixtbanan. Vid åskslag i jord med
god ledningsförmåga är den i marken utvecklade
energin i förhållande till den totala blixtenergin
obetydlig; vid åskslag i berg med rännor och
Fig. 6. Genom åskslag
avspräng-da granitblock på Hälsö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
