Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 7 juni 1955 - Nya metoder - Elektro-pneumatiska regulatorer, av JH - Andras erfarenheter - Gaffel- eller klämtruck för massabalar? av E Nothin - Bensin med oktantal 100, av SHl - Strålningsabsorberande glas, av SHl - Finns teknetium i naturen? av SHl - Gemensam behandling av köksavfall och avloppsslam, av A G - Lagring av oskalat ris, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
TEKNISK TIDSKRIFT
Därvid sjunker lufttrycket i denna del av regulatorn och
öppnar en membranventil i den andra delen. 1 denna
uppstår då ett så kraftigt tryckfall, att en stor membranstyrd
ventil för själva arbetsluften öppnas. Samtidigt påverkas
emellertid även ett återställande membrandon, som ökar
magnetventilens fjädertryck så att denna återigen stryps.
Mot varje läge hos magnetventilen svarar sålunda ett
bestämt tryck hos arbetsluften, som med sitt höga tryck
kan användas för att direkt påverka det reglerade
systemets temperatur. Medan den första membranventilen
tjänstgör som regulatorns förstärkare, är det återställande
membrandonet själva återkopplingselementet. Med
membranventiler kan man även bygga elektro-pneumatiska
regulatorer för integrerande reglering (Chemie-Ingenieur-Technik
dec. 1954 s. 710). • JH
Andras erfarenheter
Gaffel- eller klämtruck för massabalar?
Undersökningar har visat (Tekn. T. 1955 s. 501), att man i magasin
som fylls och töms från samma sida kan med vanlig
gaffeltruck och pall lagra blott 77 °/o av vad som är möjligt
med klämtruck. Motsvarande siffra för "genomgående"
magasin är 88 °/o. Effektiva medelbelastningen på golvytan
är 30 % större för klämtrucksstaplade massabalar än för
"pallade". Vid transport av en enhetslast t.ex. 40 m utgör
pallkostnaden 60—65 %> av totala transportkostnaden. Vid
samma transportväg och medelhög stapling av
enhetslaster kan med eldriven gaffeltruck staplas 73 t/h till en
kostnad av 39 öre/t inklusive pallkostnad och 13 öre/t utan
pallkostnad. Vid klämtruckstransport blir kostnaden 17,5
öre/t (IVA:s Transportforskningskommissions Meddelande
25. Stockholm 1955). E Nothin
Bensin med oktantal 100. Man har i USA utarbetat
två processer enligt vilka bensin med oktantal 100 eller
högre (sannolikt ASTM Research) kan erhållas ur
direkt-destillerad bensin utan användning av tillsatser, såsom
tetraetylbly. Vid den ena metoden, kallad Rexforming,
skiljs fraktioner med lågt oktantal från den produkt som
passerat reformeringskatalysatorn och återförs i
processen. På detta sätt kan enligt uppgift råvaran fullständigt
överföras till bensin med oktantal 100. Platina används
som katalysator.
Den katalytiska reformeringsprocess som kallas
Houdri-forming lär kunna ge bensin med oktantal 100 direkt av
råvaror med låg halt av paraffiner, men reaktorerna måste
då köras med mycket hög intensitet. Man har därför
föredragit att efterbehandla den normalt erhållna produkten
genom några alternativa processer, kallade
Iso-Plus-refor-mering, vilka går ut på avlägsnande av komponenter med
lågt oktantal. I halvstora anläggningar har man härvid
erhållit 86—91 % utbyte av bensin med oktantal 100
(Chemical & Engineering News 4 apr. 1955 s. 1438). SHl
Strålningsabsorberande glas. För att möjliggöra
iakttagelser vid hantering av material med hög radioaktivitet
använder man bl.a. fönster som skall ha så stor täthet, att
de förmår skydda personalen mot 7-strålning, men
samtidigt god genomsläpplighet för synligt ljus (Tekn. T. 1953
s. 561). Man har mest utnyttjat glas och vatten eller
koncentrerad zinkbromidlösning mellan två relativt tunna
parallella glasskivor. Av dessa material är glas utan tvivel
mest tilltalande, men det måste då ha avsevärt större
täthet än vanliga glassorter och får dessutom inte som dessa
brunfärgas av radioaktiv strålning på relativt kort tid.
Det glas, som vanligen används som strålskydd, har en
specifik vikt på 2,7 och är något tätare än vanligt
spegelglas. Man har nu i USA gjutit 100—150 mm tjocka
glasplattor, 1,5 m i kvadrat, av ett blyglas med ungefär
samma specifik vikt (3,3) som för betong innehållande
magnetit (jfr Tekn. T. 1952 s. 4841. Blyglas med en specifik
vikt på upp till 6,2 används också. Det liknar de lättare
glassorter vilka under några år utnyttjats som skydd mot
röntgenstrålning.
Det har länge varit känt att vanligt glas brunfärgas av
y-strålning och får dålig genomsläpplighet för synligt ljus
på alldeles för kort tid, men först på senaste tid har
glasets struktur blivit så pass känd att man kan börja
komma underfund med hur brunfärgningen går till. Slutgiltigt
besvarad är denna fråga dock ännu inte.
År 1925 upptäckte man i Tyskland att en tillsats av
några få procent cerium hindrar glasets brunfärgning i
röntgenstrålning. Cerium kan emellertid inte sättas till
vilket glas som helst, utan man har varit tvungen att göra
speciellt sammansatta glassorter som har god optisk
kvalitet trots ceriumtillsatsen. De flesta glas, som nu används
vid arbete med radioaktiva ämnen, är stabiliserade med
cerium. Det tätaste av dem är det tidigare nämnda
blyglaset med specifik vikt 3,3.
Skyddsfönster konstrueras på flera olika sätt. De av
glas består vanligen av flera skikt och står i ett oljebad
för att reflexionen i de inre ytorna skall bli så liten som
möjligt. Ceriumstabiliserat glas måste användas närmast
strålningskällan och i så många skikt som man kan vänta
att brunfärgningen skall nå. Då glasets förmåga att
absorbera 7-strålning växer med dess täthet, kan man genom
att sätta ihop ett fönster av glas med olika specifika
vikter avpassa dess tjocklek och absorptionsförmåga i
överensstämmelse med egenskaperna hos det ogenomskinliga
strålskydd i vilket fönstret skall sitta (Industrial &
Engineering Chemistry febr. 1955 s. 9 A—13 A). SHl
Finns teknetium i naturen? Teknetium är ett ganska
unikt element genom att det saknar stabila isotoper. Av
dess 12 angivna isotoper är MTc inte definitivt påvisad.
Den uppges ofta ha 42 min halveringstid, men den har
då förväxlats med MTc. Ibland anges 2,7 dygn, men man
har härvid förväxlat den med "Mo. Man kan vänta att
teknetium 98 har stor livslängd, kanske så stor att dess
specifika aktivitet inte kan upptäckas.
Man har därför vid Columbia University aktiverat
malmer, som kan tänkas innehålla teknetium, med neutroner
i förhoppning att "Tc med 6 h halveringstid skall uppstå
genom att MTc infångar neutroner. Resultaten av dessa
försök är inte definitiva, men vissa iakttagelser antyder att
något teknetium finns. Mycket underligt är att teknetium
är så sällsynt på jorden, eftersom det påvisats
spektrografisk i röda jättestjärnor i ungefär samma mängd som
titan och zirkonium (Nucleonics jan. 1955 s. 68). SHl
Gemensam behandling av köksavfall och avloppsslam.
I Richmond, Indiana, USA, oskadliggör man sedan några
år med ekonomiskt tillfredsställande resultat köksavfall
tillsammans med avloppsslammet vid stadens
aktivtslam-anläggning för avloppsvattenrening. Köksavfallet mals
sedan det befriats från grus, glas, metaller etc. och förs
därefter in i rötkamrarna (W E Ross i Sewage & Industrial
Wastes febr. 1954 s. 140). A G
Lagring av oskalat ris. Förstöringen av oskalat ris
beror framför allt på dess andning vid vilken värme och
vatten avges. Härigenom gynnas nämligen utveckling av
mikroorganismer. Oskalat ris med normal vattenhalt (20
—28 °/o) kan inte lagras om det inte torkas till ca 12 %>
fuktighetshalt. Torkningen måste därför ske så snart som
möjligt efter skörden. En metod att lagra oskalat ris bara
några månader skulle vara av stort värde för odlarna då
deras utgifter för torkningen härigenom skulle minskas
avsevärt.
Man har nu vid laboratorieförsök funnit att oskalat ris
kan lagras 6 månader i en atmosfär innehållande 0—0,1 °/o
etylenoxid och 30—50 °/o koldioxid. Den senare minskar
risets andningsintensitet, och den förra hjälper till att
hindra mikroorganismernas utveckling. Prov i större skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
