Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 21 juni 1955 - Hur skall ingenjörerna räcka till?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 juni 1955
581
Hur skall ingenjörerna räcka till?
Den fortlöpande ökning av levnadsstandarden i
landet, som ägt rum under de senare åren,
bygger till stor del på tekniska insatser — att
Sveriges industri förmår producera varor som är
begärliga på världsmarknaden och att de
tekniska landvinningarna tillämpas inom alla
näringslivets funktioner. Om denna utveckling
skall kunna fortsätta, krävs en kraftig och
målmedveten insats från ingenjörernas sida. Här
har emellertid ett stort problem alltmer kommit
att träda i förgrunden. Det råder brist på
kvalificerade tekniker snart sagt inom alla fack och
det är en angelägenhet av första rang för hela
Sveriges näringsliv, att teknikerna blir så väl
skickade som möjligt för sina arbetsuppgifter.
Denna brist på kvalificerade tekniker har
framför allt två orsaker. Den första är, att de
tekniska högskolorna ännu ej har en kapacitet, som
motsvarar behovet av ingenjörer. Den andra
mera framträdande orsaken torde vara
näringslivets allt längre drivna specialisering, där större
krav ställs på specialkunskaper, som — i den
snabba utvecklingen vi för närvarande befinner
oss — ofta går utöver de grundkunskaper en
ingenjör får vid de tekniska högskolorna (Jondal).
Begåvningsreserven och ingenjörstillgången
Undersökningar av vissa årgångar värnpliktiga,
födda 1925—1929, har visat, att ca 15 % av dessa
ägde intellektuella förutsättningar att avlägga
studentexamen. Vid den tidpunkten utgjorde
dock studenterna endast ca 5 % av årskullarna.
Nu har utbildningsmöjligheterna vidgats och
behovet av gymnasieutbildad arbetskraft växt så
att samhället är på väg mot att fullt utnyttja
denna reserv. Att detta varit möjligt beror bl.a.
på att de årskullar som nu är i examensålder är
exceptionellt små. Nu kommer dessa kullar att
växa och därmed också rekryteringsunderlaget
för gymnasierna. Man når snart en fördubbling
av abiturientkullarnas nuvarande storlek, och i
mitten på 1960-talet blir de tre gånger så stora
som nu. Denna ökning av antalet avlagda
studentexamina medför ett större
rekryteringsunderlag för de tekniska högskolorna.
I nuvarande krisläge kan man dock ifrågasätta
om verkligen studentexamenskunskaper i alla
Bearbetning av estradsamtal vid STF:s årsmöte den 13 maj 1955
under deltagande av föreningens ordförande Bo Jondal samt Lars
Brising, P Eg. Gummeson, Torsten Husén, Halvard Liander, Curt
Nicolin, Håkan Sterky samt Ture Åberg.
331.69 : 331.71(485)
378.962(485)
ämnen är nödvändiga för de studerande som
skall följa undervisningen vid de tekniska
högskolorna. Man har på flera andra områden varit
tvungen att sänka kompetenskraven och det kan
måhända bli nödvändigt även på det tekniska
området (Husén).
Vissa erfarenheter vid Saab har visat att det är
möjligt att med en intensiv och specialiserad
intern utbildning låta personer ur olika
personalkategorier utan högre teknisk utbildning fylla
vissa även relativt kvalificerade tekniska
befattningar. Resultatet av dessa försök har varit så
överraskande gott att man bringas att tvivla på
alla hittillsvarande beräkningar av den tekniska
begåvningsreserven (Brising).
Man kan också fråga om ej samhällets
utveckling mot ett allt intensivare utnyttjande av
teknik lockar fram tidigare dolda anlag av teknisk
begåvning hos det svenska folket. Flera
argument synes tala för att en sådan utveckling
verkligen äger rum och därmed skulle tidigare
kalkyler över den tekniska begåvningsreserven
förfalla som varande alltför pessimistiska (Åberg).
Ingen j örsstudierna
Trots att en väl utarbetad statistik har
förelegat över antalet födda i Sverige har
folkskolorna som har haft sju års förberedelsetid och
gymnasierna som haft femton års förberedelsetid
fullkomligt överrumplats av storleken hos de
årskullar som måste tas om hand för undervisning.
Skall nu också universiteten och högskolorna
som haft tjugo år på sig stå fullständigt
oförberedda inför anloppet av studenter som kräver
vidare utbildning? Det verkar som om så skulle
bli fallet. Detta är ett uppenbart slöseri med
begåvningsreserven (Nicolin).
Det torde vara orättvist mot
skolmyndigheterna att påstå att de ej varit vakna för det med
årskullarnas storlek växande behovet av
lärarkrafter och lokaler. En enastående expansion
har skett och pågår fortfarande inom
undervisningsväsendet. Vad man emellertid ej kunnat
förutse är att en ständigt växande del av
befolkningen sänder sina barn vidare till högre studier.
För ca 25 år sedan gick 10 % av barnen vidare
mot högre studier, nu närmar sig intagningen i
läroverken 40 % av årskullarna (Husén).
Just nu har vi i Sverige en stor brist på
ingenjörer samtidigt som vi avvisar ett mycket stort
antal sökande från de tekniska högskolorna på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
