Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1955 - Klor-alkaliindustrins avvägningsprobelm, av Rolf Brännland - Konjunkturerna våren 195, av Birger Larsson - Bakslag för titankonsumtionen i USA, av E R—s - Fenol i USA, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
632
TEKNISK TIDSKRIFT
organic compounds and production of sodium hydro sulfite. FIAT
Final Rep. No. 818.
10. Production of sodium sulfide from sodium amalgam. FIAT Final
Rep. No. 790.
11. Hydrogen peroxide production through 2-ethyl antraquinone.
CIOS File XIX-4.
12. Hoogland, J G: Reactions at mercury cathodes. Diss. Faraday
Soc. 1 (1947) s. 200.
13. Sevon, J V & Sundman*, F V: Framställning av alkalikloriter.
Sv. Pat. 113 609 (1945).
14. Hohn, H: Amalgammetallurgie: öst. Chem.-Ztg 49 (1948) s. 15,
60, 102.
15. Mac Mullin, R B: By-products of amalgam-type chlorine cell.
Chem. Engng Progr. 46 (1950) s. 440.
16. Metallic sodium from sodium amalgam at Gersthofen. FIAT
Final Rep. No. 819.
17. Titanium. Met. Ind. 85 (1954) s. 334.
18. Nilsson, T & Franzén, B G: Sätt och apparat för framställning
av alkoholater. Sv. Pat. 141 232 (1953).
19. Nedwed, H: Dissertation. Techn. Hochschule, Wien 1952.
20. Rougeot, L: Action de Vanhydride sulfureux sur les amalgames
de potassium et de sodium. Compt. rend. 222: 1 (1946) s. 1497.
21. Henglein, F A & Sontheimer, H: Ueber die Umsetzung zwischen
Carbonylverbindungen und Metallamalgamen. Z. anorg. u. allg.
Chem. 267 (1952) s. 181.
22. Tydén, H: Framställning av klordioxid. Sv. Papp.-Tidn. 57 (1954)
s. 583.
23. Machu, \V: Das Wasserstoffperoxyd und die Perverbindungen.
2. uppl. "Wien 1951.
24. Handel 1953. Sveriges Officiella Statistik.
Konjunkturerna våren 1955. I sin rapport över
konjunkturläget våren 1955 (Tekn. T. 1955 s. 644) finner
Konjunkturinstitutet att det internationella prisläget särskilt
på råvarumarknaderna under 1953 och 1954 har
kännetecknats av den balans som hållits mellan dämpningen av
efterfrågan i USA och Kanada å ena sidan och uppsvinget
i de västeuropeiska industriländerna å andra sidan.
Det har ofta betecknats som ett paradoxalt drag i de två
senaste årens konjunkturbild att råvarupriserna varit så
pass stabila trots avmattningen i den amerikanska
konjunkturen. Till denna stabilitet har flera faktorer
bidragit, främst har nedgången i den amerikanska efterfrågan
på ca 140 M$ mer än väl kompenserats av ökningen i den
västeuropeiska efterfrågan med ca 425 M$. Vidare har de
amerikanska stödköpen av ett flertal viktiga råvaror i
strategiskt syfte spelat en betydelsefull roll för bättre
prisstabilitet. I stort sett kan man säga att avmattningen i den
amerikanska efterfrågan på råvaror skapade
förutsättningen för att den ökade västeuropeiska råvaruimporten
kunde äga rum utan mera avsevärda prisstegringar.
Under de första månaderna 1955 har däremot
utvecklingen på de internationella råvarumarknaderna varit
minst sagt explosiv. Den skärpta politiska situationen i
Fjärran östern under februari och mars gav upphov till
en panikartad efterfrågan, varvid bristen särskilt på
koppar förvärrades genom strejk i Nordrhodesias
koppargruvor. De verkliga höjdrekorden i prishänseende uppnåddes
av koppar och rågummi, medan t.ex. tenn, zink och bly
visade en betydligt lugnare prisutveckling.
Uppsvinget i den ekonomiska utvecklingen i Västeuropa
torde komma att fortsätta ännu någon tid; det synes vad
industrin beträffar bli alltmera koncentrerat till
kapitalvaruindustrierna, där dock en eventuell
lagerbildnings-konjunktur för järn och stål gör läget mer eller mindre
ovisst. I den mån näringslivet närmar sig ett fullständigt
utnyttjande av kapaciteten i de olika länderna finns det
dock anledning att vänta en avsaktande takt i
produktionsutvecklingen. Med hänsyn till förhållandena på
avsättningsmarknaderna för de främsta västeuropeiska
exportprodukterna kan. man vänta sig en avmattning även
beträffande exporten.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige har under hela
1954 gått i tydligt expansiv riktning, varvid dock endast
bytesbalansen visat tecken på jämviktsrubbning, genom att
överskottet från 1953 på 330 Mkr. förvandlades till ett
underskott på 150 Mkr. Den registrerade
lagerminskningen stannade däremot vid 160 Mkr. mot 260 Mkr. under
1953, och priserna höll sig i stort sett stabila.
Arbetsmarknadsläget kännetecknades på våren 1955 — frånsett den
säsongmässiga nedgången i byggnadsverksamheten — av
full sysselsättning. Inom verkstadsindustrin var
efterfrågan på arbetskraft större än tillgången liksom under större
delen av 1954.
Beträffande framtidsutsikterna för den svenska exporten
under 1955 anses risk föreligga att de svenska
exportmöjligheterna till de latinamerikanska marknaderna av
valutapolitiska skäl i dessa länder inte kommer att vara lika
goda 1955 som 1954. Utvecklingen i Storbritannien,
Danmark och Norge, där en dryg tredjedel av vår export fann
avsättning under 1954, har föranlett dessa länder att bl.a.
genom en dämpning av den inhemska efterfrågan söka
förbättra sin bytesbalans. Den svenska exporten torde
dock kunna hävda sig tämligen väl under 1955 i
förhållande till de allmänna utsikterna på världsmarknaden
(Meddelande från Konjunkturinstitutet serie A: 27,
Stockholm 1955). Birger Larsson
Bakslag för titankonsiuntionen i USA. En oväntat låg
konsumtion av titan för militära ändamål i USA 1954—
1955 har föranlett regeringen att noggrannare undersöka
läget innan den ånyo ger lån för ökning av
titanproduk-tionen. Den nuvarande kapaciteten av 30 000 t/år
titan-svamp tänkte man öka till 50 000 t 1958.
För militära ändamål uttogs 1954 endast 1 200 t trots att
produktionskapaciteten var 5 000 t. Innan regeringen
överenskommer med titanproducenterna om ytterligare hjälp
undersöker nu försvarsplaneringsmyndigheterna varför
militärt bruk av titan har minskat. Hittills har tre orsaker
påpekats. Titanlegeringarna har visat sig vara spröda och
har lätt för att spricka. Bristen på enhetlig kvalitet hos
titansvamp och titanlegeringar har orsakat
konstruktörerna många svårigheter. Titanlegeringarna är fortfarande
dyra, trots att priset 1954 sänktes med 20 °/o.
Experter anser att titan överskattats. Så har t.ex.
aluminiumindustrin redan tillverkat en lättare bottenplatta till
granat- och minkastare än man kan väntas erhålla med
titan. Många lätta stållegeringar används på
tillfredsställande sätt i reaplan för överljudsfart. Titanmetall är ej
resistent vid den temperatur, som uppnås i flygmaskiner
vid överljudhastighet.
Tendensen i USA är för närvarande att de stora firmorna
är ovilliga att investera mera kapital på en osäker
marknad. Ingen civil efterfrågan på titan finns för närvarande
och den militära är svag (Engineering & Mining Journal
febr. 1955 s. 148). E R—s
Fenol i USA. I dag har man i USA nått en kapacitet i
fenolproduktionen på 270 000 t/år, medan konsumtionen
uppskattas till ca 210 000 t/år. En del av
tillverkningskapaciteten utnyttjas därför inte, men man väntar att
förbrukningen skall nå i kapp inom tre år.
En ny fabrik för 12 000 t fenol och 7 000 t aceton per år
har satts i gång. Den är den tredje i USA i vilken
kumen-processen (Tekn. T. 1953 s. 179) utnyttjas. Råvaror är
bensen och propylen av vilka man först gör kumen
(iso-propylbensen). Denna oxideras sedan, och den erhållna
peroxiden spjälkas i fenol och aceton. Processerna drivs
kontinuerligt. Investeringskostnaden sägs bli mindre för
en kumen- än för en kloreringsanläggning och både fenol
och aceton lär fås billigare enligt kumenmetoden än
genom andra processer.
Utom fenol och aceton erhåller man et-metylstyren,
aceto-fenon och hydroperoxider av vilka åtskilliga andra
produkter, såsom resorcinol och hydrokinon, kan erhållas.
Man kan också tillverka dikumylperoxid som kan ersätta
svavel vid vulkning av gummi (Chemical & Engineering
News 16 maj 1955 s. 2060, 2062). SHI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
