Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1955 - Jordpackning genom vibrering, av Lars Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
Jordpackning genom vibrering
Tekn. lic. Lars Forssblad, Stockholm
Genom en effektiv jordpackning i samband med
ett i övrigt väl planerat och utfört jordarbete
vinns i första hand minskade sättningar och
andra bestående deformationer, minskade
elastiska deformationer, oftast orsakade av
trafiklaster och ökad skärhållfasthet, varav bl.a. följer
förbättrad stabilitet för slänter, ökad
vattentäthet och förbättrad homogenitet.
Sättningarna i en väl packad jordfyllning
uppgår mycket sällan till mer än 1 % av
fyllnads-höjden. I löst utfyllda bankar och dammar är
sättningar större än 5 % av höjden ej ovanliga.
I sistnämnda fall varierar sättningarnas storlek
från punkt till punkt, vilket t.ex. medför, att en
vägbeläggning på en löst utfylld bank utsätts för
påkänningar, vilkas storlek ej i förväg kan
beräknas. Sättningar i en jordmassa sker ibland
språngvis, varvid en hastig sättning kan utlösa
ett släntras. Den tid, som fordras för en
tillräcklig självkomprimering av en jordfyllning,
varierar i hög grad, och det är mycket svårt att
bedöma den tidpunkt, då t.ex. en byggnad, som
måste grundläggas på utfylld mark, kan utföras
utan risk för sättningar och därav följande
skador.
Beläggningar på vägar och flygfält beräknas
och dimensioneras med utgångspunkt från
underlagets elastiska deformationer vid påverkan
av de trafiklaster, som förekommer. Det
förutsätts som regel, att inga ojämna sättningar får
uppträda i underbädden, vilkens homogenitet
och bärighet sålunda är av största betydelse. Vid
belastningsförsök utförda av Statens Väginstitut
på Halmsjöflygplatsen med ett jordmaterial,
först vid lös utfyllnad och sedan vid successivt
förbättrad packning, erhölls upp till 4,5 gånger
högre elasticitetsmodul i sistnämnda fall1. Det
bör dock påpekas, att förutom packningsgraden
även materialets fuktighet i hög grad kan
påverka bärigheten.
I många fall är det ej deformationernas storlek,
som bestämmer en konstruktions utförande. När
det gäller att bedöma stabiliteten för en
jord-slänt eller en stödjemur, kontrolleras att
skärspänningarna i jordmaterialet ej blir för höga.
Man kan troligtvis ej ånge något generellt
samband mellan skärhållfasthet och packningsgrad.
Det kan dock nämnas, att enligt Terzaghi är
brottskärspänningen för en packad sand upp till
624.138
70 % högre än för samma sand i opackat
tillstånd2. För friktionsj ordarter existerar dessutom
en kritisk packningsgrad. Vid lägre
packningsgrad än denna uppstår vid skärbrott en
korn-omlagring och volymminskning inom materialet
intill brottytan, varigenom brottet utbildas
mycket snabbt3.
Då det gäller jorddammskonstruktioner, är
vattengenomsläppligheten av avgörande
betydelse. Frågan om sambandet mellan ett
jordmaterials vattengenomsläpplighet och packningsgrad
har varit föremål för såväl experimentella som
teoretiska undersökningar3-4. Följande samband
mellan vattengenomströmning Q och porositet p
har erhållits:
Q = k- pa
varvid olika författare har angett värden
mellan 2 och 6 för potensen a, beroende på typ av
material m.m. Även en mindre ökning av
packningsgraden medför sålunda avsevärt förbättrad
täthet. Av största betydelse är vidare, att en god
packning hindrar uppkomsten av mer eller
mindre sammanhängande håligheter, genom
vilka läckvatten kan söka sig fram med åtföljande
risk för utspolning av materialet.
Den måhända största vinsten av en rätt utförd
packning är, att jordmaterialet erhåller en i
möjligaste mån homogen struktur. För att man
rationellt skall kunna utnyttja geotekniska
beräkningsmetoder vid konstruktion av
jorddammar, beläggningar etc., är det av största betydel-
Fig. 1. Jordvibrator på traktorband, vikt 23 t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
