Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1955 - Jordpackning genom vibrering, av Lars Forssblad - Nybyggen - Gasturbinanläggning för Gullspång—Munkfors, av K Schinkler - Ny norsk passagerar- och bilfärja, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
668
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Data för några olika typer av vibrerande jord packningsmaskiner
Typ Vikt Botten- Frekvens Amplitud Centrifugal- Djup- Kapacitet
Packningsplatta kraft verkan kostnad
t m2 svängningar/min mm t m ms/h öre/m3
Jordvibrator på larvfötter,
fig. 1 ................. 23 4 900—1 500 varierbar 5—25 2—3 — —
Vibratorsläde*, fig. 2____ 1,5 0,8 700— 800 5 4 0,4—0,6 30— 50 50
Vibrationsvält, traktor-
dragen, fig. 3.......... 3 — 1 400—1 600 1,5 7 0,3—0,5 200—500 15—20
Vibrationsvält,
självgående, fig. 14 ......... 0,9 — 1 500—2 000 0,8 2 0,2—0,3 30— 50 50
* Vibratorsläden kan även bogseras av traktor, varvid kapaciteten ökar. Packningskostnaden har härigenom kunnat minskas till ungefär
hälften av den angivna.
Kapacitets- och kostnadsuppgifter
Data för några olika typer av vibrerande
jord-packningsmaskiner har sammanställts, tabell 2.
De i tabellen angivna packningskostnaderna
gäller för större arbeten, utförda under relativt
gynnsamma förhållanden. I jämförelse med
andra packningsförfaranden ställer sig kostnaderna
för jordvibrering som regel fördelaktiga1.
Litteratur
1. Bruzelius, N G m.fl.: Om komprimering av jord. Stat. Väginst.
Stockholm Medd. 87 (1954)
2. Terzaghi, K: Theoretical soil mechanics. New York 1943.
3. Terzaghi, K: Soil mechanics in engineering practice. New York
1948.
4. Mavis, F T & Wilsey, E F: A study of the permeability of
sand. University of Iowa studies Bull. 7 (1936).
5. Hertwig, A: Die dynamische Bodenuntersuchung. Bauingenieur
1931 h. 25 s. 457.
6. Blankenburg, C H & Malmgren, G: Komprimering av
jordbankar med vibrering. Statsbaneingenjören 1945 dec.
7. Wenner, C G & Saare, E: Grundförstärkning genom vibrering
under vatten. Byggmästaren 1954 h. B 11 s. 201.
8. Bernhard, R K: Dynamic compaction of soil. Rutgers University
Bull. 37 (1952).
9. Hellström, B & Berg, L: Compaction of a rock-fill dam. Inst.
Hydraulics. R. Inst. Techn. Stockholm Bull. 31 (1953).
10. Rappert, C: Die Entwicklung von Grossrüttlern und ihre
Ein-satzmöglichkeit im Talsperrenbau. Wasserwirtschaft 1952 h. 4 s. 148.
11. Erlenbach, L: Ein steuerfåhiger, selbstbeweglicher
Schwing-ungsverdichter. Bautechnik 1953 h. 11 s. 337.
Nybyggen_
Gasturbinanläggning för Gullspång—Munkfors. För
komplettering av sina vattenkrafttillgångar samt för
topp-kraftkörning o.d. behöver Kraft AB Gullspång—Munkfors
under de närmaste åren en värmekrafteffekt på ca 35 MW.
Bolaget har härvid funnit att en lösning av
reservkraftfrågan på längre sikt lämpligast nås genom att större delen
av den erforderliga kompletteringskraften alstras i en egen
reservkraftanläggning.
Kraftverket, som beräknas bli färdigt 1957, kommer att
förläggas till Otterbäcken. Platsen ligger centralt inom
belastningsområdet samt erbjuder goda möjligheter för
bränsleförsörjningen.
Genom de senaste årens starka utveckling på
gasturbinområdet ansågs gasturbinmaskineri böra allvarligt
övervägas som alternativ till en ångkraftanläggning.
Förutsättningarna var i detta fall också gynnsamma för
gasturbinalternativet. Beservkraftanläggningen beräknas nämligen
få en genomsnittlig användningstid av endast ca 1 200 h/år,
varför anläggningskostnaden får avsevärd inverkan på
den resulterande kraftkostnaden. Jämförelsen mellan de
båda alternativen visade att vid praktiskt taget samma
bränsleekonomi utgjorde anläggningskostnaden för gas-
turbinkraftverket ca 2/3 av motsvarande kostnad för
ångkraftverket. Bränsleförbrukningen beräknades för
gasturbinen till ca 3 400 kcal/kWh och för ångkraften till ca
3 200 kcal/kWh.
Med hänsyn såväl till kraftkostnaden som till de övriga
fördelar gasturbinalternativet ansågs medföra för en
reservkraftanläggning med här föreliggande
driftförhållanden valdes detta alternativ. Gasturbinen, av Brown Boveris
konstruktion, får en effekt av 27,5 MW och utförs enligt
det öppna systemet med kompression och expansion i två
steg samt med luftnedkylning mellan de båda
kompressionsstegen. Gastemperaturen i turbininloppet utgör ca
650°C. Anläggningen dimensioneras för användning av
tyngsta förekommande mineraloljor som bränsle.
K Schinkler
Ny norsk passagerar- och bilfärja. A/S Trondhjems
Mek. Verksted levererade den 26 maj 1955 M/F
"Fosen-ferja" (fig. 1) till A—S Fosenferja, Trondheim. Fartyget,
som är avsett för trafik mellan nämnda stad och Vanvik
på Fosenhalvön, är klassat i Det Norske Veritas och
utfört i enlighet med norska Skibskontrollens fordringar
samt har huvuddimensionerna:
längd överallt .................................... 128’—0" = 39,0 m
längd mellan perpendiklar ...................... 117’—0" = 35,7 m
mallad bredd .................................... 29’—6" = 8,99 m
mallat djup ...................................... 13’—6" = 4,11 m
höjd till båtdäck ................................ 13’—0" = 3,96 m
Färjan har certifikat för 300 passagerare och plats för
ett tjugotal medelstora bilar. Den är enpropellrad men
för- och akterändarna över vattenlinjen är utformade så
att båda ändarna passar i färjlägena. För att få bästa
utrymme på bildäcket finns där blott ett smalt däckshus
på babords sida mellan bil- och båtdäcken.
Framdrivningsmaskineriet består av en åttacylindrig
överladdad MAN dieselmotor om 800 hk vid 375 r/m.
Propellern har vridbara blad, som kan manövreras från
koman-dobryggan.
På den tekniska provturen den 23 maj uppnåddes en
fart av 13 knop och tiden mellan färjlägena i Trondheim
och Vanvik blev 45 min (enl. A/S Trondhjems Mek.
Verksted). N Lll
Fig. 1. M/F "Fosenferja" byggd i Trondheim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
