Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1955 - Andras erfarenheter - Steroider mot reumatiska sjukdomar, av SHl - Metallim för högre temperatur, av SHl - Böcker - Matematisk statistik inom arbetsstudierna, av Bertil v. Alfthan - Machine translation of languages, av GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
Trots detta tror man att syntes av andra kristallina
steroider kan leda till upptäckt av mera effektiva medel mot
de reumatiska sjukdomarna (Chemical & Engineering
News 22 nov. 1954 s. 4657). SHl
Metallim för högre temperatur. Ett tidigare framställt
lim av fenol- och epoxiplast, kallat FPL-710, har visat
god hållfasthet vid upp till 320°C. Fogarnas
skjuvbrott-gräns varierade emellertid mycket vid denna temperatur,
och deras böj- och utmattningshållfasthet var relativt liten.
Vidare var fogens optimala tjocklek (0,05 mm) för liten
för praktisk användning i flygplan. Man har emellertid
nu funnit att dess egenskaper kan förbättras.
Limmet görs av 4 g hexametylentetramin, 100 g Bakelite
BV 9700 och 20 g Epon 1007 lösta i metyletylketon.
Bakelite B V 9700 är en lösning innehållande ca 60 %> harts;
Epon 1007 är en fast plast. Limmet härdas genom
upphettning i 30 min till 160°C. Man har nu funnit att
fogarnas skjuvbrottgräns vid 320°C varierar mindre och blir
något större om fogen efterhärdas 192 h vid 230°C vilket
framgår av följande provningsresultat:
Anbringningssätt Efterhärdning Genomsnittlig skjuvbrottgräns vid
vid 230°C i — 55°C 25°C 230°C 320°C
h kp/cm2 k p/cm2 kp/cm2 kp/cm2
Penselstrykning ingen 125 194 114 33
192 130 122 130 87
Sprutning ingen 174 172 112 39
192 — 127 — 114
Glasfiberväv ingen 116 188 112 63
192 96 105 93 75
Man har vidare anbringat limmet i form av impregnerad,
0,25 mm tjock glasväv. Denna doppas i limlösningen, får
rinna av och lufttorka samt förhärdas sedan vid 80°C.
Prov av detta material har lagrats ett år vid
rumstemperatur utan att märkbart förändras. Vid limning med
impregnerad glasväv erhölls fogar med större och jämnare
skjuvbrottgräns vid 320°C utan efterhärdning än med
limmet enbart. Med efterhärdning gav detta emellertid
starkare fogar.
Två andra lim av liknande typ, det ena (NAA Hi-Temp)
avsett för metaller, det andra (CHT) för tillverkning av
laminat, används vid konstruktion av robotvapen. De
består av fenolharts med alkalisk katalysator. Vid
tillverkning av en fog får limmet först lufttorka tills praktiskt
taget allt lösningsmedel gått bort. Därefter förhärdas det
1 h vid 80°C. Det är nu inte längre klibbigt men så mjukt
att det kan repas med nageln. Slutligen härdas det
1—1,5 h under 3,5—7 kp/cm2 tryck vid 135°C.
Genom tryckhärdningen lär limfogens hållfasthet vid
260°G trefaldigas. Man har vid prov uppnått följande
resultat med Hi-Temp:
Provnings-
Skjuvbrott-temperatur gräns
°C kp/cm2
Aluminium, 1,6 mm plåt ............ 24 140
260 112
315 84
370 45
Titan, 1,25 mm plåt .................. 24 133
260 70
17-7 rostfritt stål, 0,5 mm plåt ...... 24 114
260 113
370 54
10-8 rostfritt stål, 0,5 mm plåt ...... 24 168
260 150
370 51
Fogarnas rivhållfasthet har visat sig vara tre gånger den
ursprungliga efter 5 h upphettning till 260°C. Deras
mekaniska egenskaper påverkas inte av vatten eller
natrium-bikromat-svavelsyra (1 del Na2Cr207, 10 delar H2S04, 30
delar H20) som används för rengöring av aluminium (J M
Black & R F Blomquist i Modern Plastics dec. 1954
s. 139—142, 147, 237; G Epstein i Materials & Methods
jan. 1955 s. 107—110). SHl
Böcker
Matematisk statistik inom arbetsstudierna, 2:a uppl.,
av Harry Rindeskär. Västmanlands Arbetsstudieförening,
Västerås 1954. 88 s., 85 fig. 15 kr.
Arbetsekonomerna har god anledning att i betydligt högre
grad än hittills göra sig väl förtrogna med den statistiska
vetenskapen, dess teori och dess praktiska
tillämpningsmetoder. Det finns en rikhaltig statistisk facklitteratur,
däribland också sådana böcker och kompendier, som är
särskilt avsedda och tillrättalagda för ingenjörer.
Statistiken är emellertid en ganska invecklad och delvis
svårsmält vetenskap med en mängd olika
tillämpningsområden. En arbetsekonom behöver dock sällan läsa sig till
en expert på alla dessa högre former av statistik. Däremot
är det för honom mycket värdefullt att känna till och
kunna tillämpa statistikens huvudgrunder. Att sätta honom
i stånd därtill är syftet med föreliggande kompendiet.
Det fyller denna uppgift på ett berömligt sätt genom sin
lämpligt begränsade och klara framställning. Kompendiet
är därför ett välkommet tillskott till den inhemska
arbets-ekonomiska facklitteraturen.
Genom sitt praktiskt betonade innehåll kan det även med
fördel utnyttjas såsom en första orientering för dem,
som avser att längre fram ägna sig åt mera ingående
statistiska studier. Av ett visst, mera allmänt intresse är
bland kompendiets 32 kapitel ett, som beskriver en metod
att söka ekvationen för en given kurva med utgångspunkt
från observationsvärden, vilka inprickats i ett
koordinatsystem på grundvalen av gjorda observationer eller
mätningar.
Kompendiet avslutas med en representativ
litteraturförteckning. Bertil v. Alfthan
Machine translation of languages, red. av W N Locke
& A D Booth. Technology Press, MIT. Wiley & Sons, New
York — Chapman & Hall, London 1955. 244 s., ill. 6 $.
Den 7 januari 1954 visade en kontorsmaskinfirma i New
York för pressen hur en rysk text kunde översättas till
engelska med hjälp av en stor automatisk räknemaskin i
vars minne lagrats 250 uppslagsord med översättningar
samt sex syntaxregler. Detta experiment togs då knappast
på allvar av språkmänniskor eller räknemaskinspecialister.
Ett omfattande arbete över möjligheterna till
mekaniserad översättning har emellertid utförts i tysthet av några
grupper av språkmän och tekniker. Resultaten har i
huvudsak hittills endast presenterats i stencilerade
meddelanden som cirkulerat mellan dessa grupper. Föreliggande
arbete, det första i sitt slag, innehållande fjorton uppsatser
av aderton författare, sammanfattar vad som tänkts och
hänt i fråga om mekanisk översättning fram till januari
1955.
Efter en kort översikt över vad som uträttats i fråga om
mekanisk översättning följer en omarbetning av ett
grundläggande memorandum i ämnet skrivet av Warren Weaver
redan i juli 1949. I följande uppsatser behandlas metoder
och maskiner, särskilt minnen, för mekanisk översättning,
uppbyggnaden av ett automatiskt rysk-engelskt lexikon,
studier av ryska och engelska med hänsyn till
möjligheterna för mekanisk översättning, inmatningssvårigheter, ord
och idiom samt grammatik och syntax. I ett speciellt
intressant avsnitt diskuteras möjligheterna att bygga en
mekanisk tolk som mottar talljud i ett språk och
översätter dem till talljud på ett annat språk.
Ehuru en stor del av boken är av intresse huvudsakligen
för språkmän torde den erbjuda en fascinerande och
idé-givande läsning för många tekniker särskilt inom
telekommunikations- och räknemaskinsområdet. GAH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
