Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandteknisk bedömning, av Christer Möller - Industriplanering och brandskydd. Byggnader, av Ragnar Wale
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 augusti 1955
69,7
Denna var till större delen uppförd i en våning
och hade en osektionerad golvyta av 146 000 m2.
Väggarna var av tegel, inre bärande
konstruktioner av stål och tak av plåt på takstolar av stål.
Ovanpå takplåten hade lagts isolering av,
ovanifrån räknat, tjärblandat grus, asfaltpapp,
glasullsmatta och dubbla lager asfaltpapp med
asfaltmellanlägg. Denna takisolering skulle visa
sig bli ödesdiger. Vid ett svetsningsarbete tog
det eld i en oljeränna, kondenserade oljeångor
i taket antändes av hettan, takets asfaltisolering
smälte och rann ned på maskinerna samt
antändes. Genom fläktarna spreds hettan och den
ogenomträngliga röken, vilket omöjliggjorde för
brandkåren att förhindra totalskada. Byggnaden
var delvis utrustad med sprinkler men så
ofullständigt, att sprinklern ej gjorde någon nytta.
Genom denna brand förstördes värden för ca
250 Mkr., och 60 000 arbetare berördes
omedelbart av branden. Man beräknade, att USA:s
bilproduktion skulle reduceras med 10 % för
återstoden av året.
Skador
Arten av den skadegörelse, som kan uppstå vid
brand får också undersökas. I regel uppkommer
de största skadorna genom eldens direkta
inverkan. Men skador kan uppkomma icke endast
genom förbränning eller annan direkt förstörelse
genom kraftig hetta. Vatten, rök, sot, lindrig
hetta kan i många fall, beroende på de utsatta
materialens känslighet härför, vålla svår skada
även vid en ganska obetydlig brand, vilket man
måste ta med i beräkningen. Vid den nämnda
eldsvådan i chokladfabriken fick man typiska
exempel härpå. I lokaler, som låg helt och hållet
utanför eldgränsen och där några synliga spår
av branden ej heller kunde upptäckas, visade det
sig, att obetydlig rök ändock gjort de
emballerade färdigfabrikaten odugliga. Det är därför av
allra största vikt att i sådana fabriker minska
det brännbara innehållet till ett minimum.
Storleken av den skada, som kan uppkomma
vid en eldsvåda, måste också bedömas. Självfallet
är det de viktigaste delarna av en anläggning,
som tarvar det bästa skyddet mot brand. Om en
panncentral, en transformatorstation, ett viktigt
råvarulager eller ett lager av färdiga produkter
eller annan ur drift- eller leveranssynpunkt vital
del av fabriken totalförstöres, kan besvärliga
driftstopp och förluster i marknaden uppstå,
kostsammare än den egentliga brandskadan.
Vidare måste riskerna för personskador vid ett
eldsutbrott eller en brand bedömas. Såsom
inledningsvis framhållits, har antalet personskador
vid brand eller explosion visat tendenser att öka
under senare år. Det är därför nödvändigt att
redan på planeringsstadiet försöka analysera de
faromoment, som kan föreligga, och vidta
skyddsåtgärder för de anställdas säkerhet.
Brandsläckning
Redan på planeringsstadiet bör bestämmas
omfattningen och placeringen av de
brandsläck-ningsdon, för vilka rördragningar och andra
installationer är erforderliga. Omfattningen av
släckningsmaterielen måste anpassas efter
betydelsen av samt storleken och brandfarligheten
hos olika lokaler och avdelningar. Det gäller
härvid att studera den planerade anläggningen med
särskild tanke på hur en brandsläckning kan
behöva utföras under olika förutsättningar. Vid en
sådan planering kan det visa sig önskvärt, att
vissa byggnadstekniska eller andra
kompletteringar av det förebyggande brandskyddet göres.
Byggnader
överingenjör Ragnar Wale, Stockholm
I en liten verkstad av äldre typ strax söder om
Stockholm var det kallt och dragigt om vintern.
Man beslöt isolera taket, som var av trä på
järntakstolar, och försåg det med porösa
träfiberplattor på undersidan (fig. 4). Man försummade
emellertid att tänka på brandfaran. En dag
skulle man reparationssvetsa. Det gick hål på
slangen. En sticklåga slog ända upp i taket och
tände omedelbart träfiberplattorna. Inom några
minuter var verkstaden övertänd. Järntakstolarna
rasade och den järnkonstruktion som stod kvar
efter branden var mycket deformerad (fig. 5).
Svetsaren, som var ganska oerfaren,
kritiserades av de äldre kamraterna. En sade bl.a.:
"Varför kastade du dig inte på tuben och stängde av
kranen?" Men kunde verkligen svetsaren lastas
i det här fallet? Här inträffade nämligen något
som kan sägas vara ett skolexempel på vad som
kan hända med äldre fabriksbyggnader med
trätak. Hade taket varit klätt med gipsplattor eller
annan obrännbar beklädnad jämte eldsäker
isolering, hade det funnits goda utsikter att stoppa
branden i sin linda. Här tog man lärdom av
olyckan. Man byggde om verkstaden, lade ett nytt,
brandsäkert tak, renoverade de maskiner, som
kunde användas, och fick en ny,bra fabrik (fig.6).
I en Eskilstuna-industri, för att ta ett annat
exempel, hade man många år övervägt att bygga
nytt och flytta hela företaget. I den gamla
fabriken, som var en flervåningsbyggnad med
bjälklag av trä, inträffade nämligen under årens lopp
flera eldsvådetillbud och man hade alltid fruktat
en större brandkatastrof. Av bl.a. kostnadsskäl
måste emellertid nybyggnadsplanerna överges. I
stället sanerades de gamla lokalerna. Man
byggde om samtliga bjälklag i betong och lade ett
nytt siporextak. Därmed var problemet löst. Man
fick en bra, brandsäker och trivsam arbetsplats
för en kostnad, som rörde sig om tredjedelen av
vad en nybyggnad skulle gått på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
