- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
708

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 30 augusti 1955 - Brandalarm- och släckningsdon för industrin, av Torsten Mohlin - Förbränningsprodukter vid eldsvådor, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

708

TEKNISK TIDSKRIFT

de rekommenderas. Vatten tillsatt med vanligt
salt eller kalciumklorid förvaras i ett träkärl
med lock. Bredvid upphänges en hink och
pytspump. Packningarna på denna kontrolleras
någon gång genom pumpning och smörjes
eventuellt. För att undvika korrosion använder man
sött vatten då pumpen kontrolleras.

Pytssprutan kan åtminstone i viss utsträckning
ersättas med "kemiska vattensläckare". Även
dessa måste någon gång årligen kontrolleras.

På industrianläggningar förekom förr och
förekommer väl än inomhusposter med 63 mm slang,
dvs. samma dimension, som används av
brandkårerna vid bekämpande av större eldsvådor.
Det är ett tungt och rätt svårhanterligt redskap.
En inomhusbrandpost bör betraktas som ett
förstahandsredskap och bör följaktligen vara
lätthanterlig. Den grova 63 mm slangen är
därför i de flesta fall ej lämplig för
inomhusbrand-poster. Dessutom är den onödigt dyr. För
inom-husbruk är det lämpligare med 32 eller 38 mm
slang som är lätt och smidig och samtidigt ger
tillräckligt med vatten för ett
förstahandsingri-pande. Vilken slangdimension, som än används,
är det viktigt, att uppmärksamhet ägnas åt
dimensionen på strålrörets munstycke. De
omständigheter som härvid inverkar är
omgivningens brandfarlighet, vattenledningsnätets
dimensioner och tillgängligt vattentryck.

I flertalet fall torde en munstycksdiameter av
omkring 7 mm vara lagom, över 10 mm är
endast i undantagsfall motiverat.
Munstyckstrycket bör vara minst 3 kp/cm2. En
inomhusbrandpost utrustad med 32 eller 38 mm slang har
många fördelar, ty med ett minimum av kontroll
ger den god beredskap. Även om någon bärbar
materiel alltid bör finnas, kan den smala slangen
ofta ersätta pytssprutan eller den kemiska
vat-tensläckaren. Skyddad upphängning i skåp med
jämn temperatur och jämn fuktighet befordrar
slangens livslängd och minskar kontrollbehovet.
Genom en trattliknande anordning med
gummimembran, "tappkrananslutning", kan smal slang
anslutas till en vanlig tappkran. Slangen hänges
bredvid tappstället och anslutes vid behov.

Inom industrier, där det förekommer ämnen
som ej kan släckas med vatten, bör bland den
lätta materielen ingå kemiska
eldsläckningsapparater med skum, kolsyresnö eller pulver.
Även dessa måste då och då kontrolleras.

Förbränningsprodukter vid eldsvådor. Experimentella
undersökningar har gjorts med två trähus i full skala för
bestämning av gassammansättningen i rum under en
eldsvåda. De båda husen, som var i två tvåningar med
vardagsrum och kök på nedre botten och tre sovrum i övre
våningen, var exakt lika utom det att man i det ena huset
hade satt 10 mm gipsplattor på de med träfiberplattor
klädda innerväggarna. Husen var möblerade med
likadana möbler, och vid proven tändes med 3,6 kg träspån
i en stol vid ett bord i vardagsrummet, vars dörr stod

öppen till trapphallen. Branden karakteriseras av följande
förlopp med tider i minuter och sekunder:

Väggbeklädnad
Träfiberplattor Gipsplattor

Tändning ..........................................................0.00 0.00

Bordet i vardagsrummet tänt ................2.30 1.30

Fönsterna sprängda ....................................2.40 1.50

Flammorna når taket i vardagsrummet 4.00 7.30

Vardagsrummet övertänt ..........................4.30 22.45

Flammorna når yttertaket från fönster

i vardagsrummet ..........................................6.30 26.30

Golvet i sovrum nr 1 störtar in ............14.30 36.00

Yttertaket störtar in ....................................19.00 40.15

Vid proven var dörren stängd till sovrum nr 1 (rummet
ovanför vardagsrummet) och dörrarna till de båda övriga
sovrummen öppna. Prov på atmosfären i rummen nr 1 och
2 togs under hela branden och följande analyser erhölls:

Tid Gasanalys, •/o
min 02 C02 CO H2 CnH2
Väggar av träfiberplattor
Bum 1, stängd dörr
0 ............. 20,8 0 0 0 0 0
3 ............. 20,8 0 0 0 0 0
6 ............. 15,6 0,4 0,9 0 0 0
9 ............. 15,6 1,5 0,7 0,7 0 0
12 ............. 1,8 16,7 1,3 0,8 9,5 1,2
15 ............. 0,8 0,8 10,4 14,2 6,5 2,2
Bum 2, öppen dörr
0 ............. 20,5 0,4 0 0 0 0
3 ............. 19.9 0,7 0,3 0 0 0
6 ............. 3,6 12,4 0,5 1,6 0 0,7
9 ............. 0,5 17,8 1,4 1,7 0,5 1,8
12 ............. 1,6 17,8 19,8 1,7 1,7
15 ............. 0,3 17,3 12,3 4,7 9,3 1,2
18 ............. 0,3 9,2 16,7 47,0 0,8
Väggar med gipsplattor
Bum 1, stängd dörr
0 ............... 20,8 0 0 0 0
3 ............... 20,4 0,1 0,6 0 0
6 ............... 20,1 0,1 1,2 0 0
12 ............... 20,3 0,3 0,4 0 0,7
15 ............... 20,2 0,2 0,5 0 0
18 ............... 19,4 1,3 0,8 0 0,1
24 ............... 15,6 5,2 1,0 0 0
27 ............... 15,4 4,4 0,9 0,2 0
35 ............... 0,4 19,6 0,9 1,5 1,3 1,2
Bum 2, öppen dörr
0 ............... 20,6 0,2 0 0 0 0
3 ............... 19,2 1,3 0 0 0 0,4
6 ............... 18,5 2,2 0,5 0 0 1,0
12 ............... 17,2 2,6 0,3 0 0 0,1
15 ............... 16,6 3,6 1,1 0 0 0
18 ............... 16,4 4,0 1,0 0 0 0,3
21 ............... 15,6 4,4 0,8 0 0 0,1
24 ............... 19,7 0,9 0,8 0 0 0
30 ............... 0,2 19,8 3,8 0,8 1,1 0,9
35 ............... 9,9 10,9 1,6 0,7 0 0,3

Gasanalysernas variation under branden är i stort sett
likartade för de bägge husen och endast tidskalan skiljer.
Det synes som om den kritiska tidpunkten för personer i
rummen skulle vara då syrehalten i atmosfären sjunkit
så mycket att kvävning inträder. Visserligen får man något
koloxid tidigare, som vid längre tids inverkan skulle
kunna vara farlig men som vid de korta tider det här är
fråga om knappast innebär livsfara.

Träfiberplattans brandfarlighet framgår tydligt av
tabellerna. Medan atmosfären i rummen i huset med gipsplatta
ännu efter 20—25 min håller 15—16 °/o syre, har man i
huset med endast träfiberplattor på väggarna i det
stängda rummet efter 12 min och i det öppna redan efter 6 min
knappt något syre kvar i atmosfären (FET Kingman,
E H Coleman & D J Basbash i Journal of Applied
Che-mistry okt. 1953 s. 463—468). Wll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free