Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1955 - Kemisk industri — en oumbärlig industri, av Hans Wagner och Åke Ortmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
729
Kemisk industri — en oumbärlig industri
Civilingenjör Hans Wagner och civilekonom Åke Ortmark, Stockholm
Näringslivets omdaning i kemisk riktning, den
allt vidare användningen av kemiska produkter
och processer gör det svårt att definiera kemisk
industri. Sådana branscher som exempelvis
petroleum-, gummi- och glasindustrierna är till sin
natur helt kemiska och har allteftersom de vuxit
ut till stora branscher avspjälkats från den
kemiska moderindustrin. Andra produktionsgrenar
som står i tur att på detta sätt skiljas från
föräldrahemmet är läkemedels- och plastindustrin.
För att överhuvud kunna tala om en
industrigren måste man dock ha en någorlunda
lätthanterlig definition. Man kan lämpligen definiera
kemisk industri som en bransch, vars
tillverkningar domineras av kemiska processer. I
fortsättningen begränsas kemisk industri till i
huvudsak kemikalier, t.ex. syror, salter och
alkoholer samt konstgödsel, sprängämnen,
färgämnen, läkemedel, plaster, syntetiskt gummi och
syntetfibrer.
Den sålunda begränsade kemiska industrin
intar ingen betydande ställning i näringslivet om
man sätter den i relation till den totala
industrins sysselsättning och produktionsvärde
(tabell 1). Den kemiska industrins karaktär av
"spindel i nätet" (fig. 1) skapar emellertid dess
betydelsefulla ställning, ett förhållande som inte
kan uttryckas i siffror.
Tabell 1. Den kemiska industrins andel av sysselsättning
och förädlingsvärde i några länder 1953
Antal anställda Bruttoförädlingsvärdea
°/o °/o
USA ................ 4,4 7,6
Västtyskland ................5,5 8,0b
Holland ....................5,6 7,9b
Sverige ............................3,5 5,2
a Saluproduktionsvärde minus kostnader för råvaror, elkraft och
bränsle; b Saluproduktionsvärde.
Tabell 2. Kapitalintensiteten i svensk industri 1954; F
förädlingsvärde, N nyinvestering, B brandförsäkringsvärde
(maskiner och byggnader)
Industrigrupp F F N B/F
per anställd
I 000 kr. index index index
Kemisk industri ....... . . 22,5 136 173 120
Stål- och metallverk . . . . . 15,0 91 159 216
Textilindustri ......... .. 11,0 67 32 108
Hela industrin ........ . . 16,5 100 100 100
66
Den kemiska industrins särdrag
Tillgången på råvaror, kapital och arbetskraft
brukar i hög grad avgöra en industris
lokalisering. Det har tidigare ofta hävdats att
råvarutillgången skulle ha stor betydelse för den
kemiska industrins lokalisering. Denna
uppfattning är dock troligen felaktig. Den kemiska
industrin representerar oftast ett mycket högt
förädlingsstadium och därför spelar råvarorna en
relativt liten roll i jämförelse med tillgången på
kapital och kvalificerad arbetskraft.
Det är typiskt för den kemiska industrin att
den kräver mycket kapital och att
kapitalförslitningen i den är utomordentligt stor i jämförelse
med inom industrin i allmänhet (tabell 2). Detta
sammanhänger med den tidigare antydda snabba
tekniska utvecklingen. För de modernaste
ke-. miska produktionsgrenarna brukar man räkna
med en mycket kort amorteringstid, högst fem år.
Den kemiska industrin är alltså vad man
brukar kalla kapitalintensiv. Av detta följer att
arbetskraften kvantitativt spelar en mindre roll.
Arbetskraftens kvalitet är däremot synnerligen
betydelsefull. Kemisk industri är otänkbar i län-
Fig. 1. Kemisk industris relationer till annan industri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
