Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1955 - Kemisk industri — en oumbärlig industri, av Hans Wagner och Åke Ortmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
731
Fig. 2. Försäljningsvärde och
antal anställda i några större
kemiska företag.
USA:s komiska industri som i dag bestämmer takten i
den tekniska utvecklingen (tabell 3).
Efter andra världskriget har USA:s produktion som synes
ökat så kraftigt att den överträffar den totala
produktionen i Europa. Även Ryssland har nu en betydande
kemisk tillverkning, huvudsakligen dock av oorganiska
produkter. Sverige spelar som synes en internationellt sett
mycket blygsam roll.
Kemiska företagsjättar
Det kemiska storföretaget i Storbritannien, ICI (Imperial
Chemical Industries), är det största industriföretaget i
landet både i saluproduktionsvärde och antal anställda.
Företaget tillverkar i dag 12 000 olika kemiska produkter
i över hundra fabriker. I Tyskland dominerade I.G. Farben
AG och var fram till 1939 världens mäktigaste
kemikoncern. Företaget hade en enorm betydelse för den kemiska
industrins utveckling.
I.G. Farben förde ensamt fram den tyska kemiska
industrin till en ledande ställning i världen under
mellankrigstiden, men som mäktigaste partner i nästan alla
internationella karteller på området hade det också många
gånger en starkt hämmande effekt på utvecklingen i andra
länder. Under mellankrigstiden svarade företaget vissa år
ensamt för 20 °/o av världsexporten av kemiska produkter.
Inget annat kemiskt företag har förr eller senare nått en
sådan position på ett så stort område. Efter 1945 har I.G.
Farben splittrats på ett antal mindre enheter, av vilka de
största dock även nu måste räknas som kemiska
storföretag. En tendens till ett allt intimare samarbete mellan dem
är dock tydligt märkbar.
De amerikanska storföretagen har inte så vida
verksamhetsfält som t.ex. ICI eller I.G. Farben före kriget utan
har i stället koncentrerat sig på vissa specialområden med
produktion i mycket stor skala. På varje sådant område
verkar dock vanligen endast ett storföretag. E.I. du Pont
de Nemours & Co. har dock i likhet med de europeiska
storföretagen en mycket mångsidig tillverkning och är i
dag världens största kemiska företag om man räknar i
produktionsvärde eller investerat kapital. Den långt drivna
rationaliseringen är förmodligen en del av förklaringen
till att du Pont har färre anställda än ICI (fig. 2).
De kemiska storföretagen i USA har också världens
största kapitalinvestering och saluproduktionsvärde per
anställd. De amerikanska företagen lägger ner mycket
stora belopp på forskning, nämligen genomsnittligt 3 %> av
saluproduktionsvärdet och i vissa fall, t.ex. läkemedel, 5 °/o
eller mer. Du Pont ensamt lägger ner 300 Mkr/år på
forskning. Forskningsutgifterna för Sveriges kemiska industri
kan beräknas till 30 Mkr/år.
Utvecklingen i Sverige
Sverige industrialiserades relativt sent.
Därigenom saknades till en början förutsättningarna
för kemisk industri. En sådan skapades också
betydligt senare i Sverige än i Europas ledande
industriländer. Först under senare delen av
1800-talet hade den inhemska marknaden blivit så
stor att tillverkning av vissa oorganiska
produkter, såsom superfosfat, klor och alkali, kunde
påbörjas. Fram till första världskriget utvecklades
produktionen i takt med den inhemska
efterfrågan från industri och jordbruk. Under
mellankrigstiden steg behovet av industrikemikalier
snabbt och Sverige hade vid andra världskrigets
utbrott en betydande tillverkning av oorganiska
syror och salter samt konstgödsel.
På många områden kunde det svenska
råvaru-behovet inte täckas av inhemsk tillverkning utan
Sverige var beroende av import. Så var fallet
framför allt med plast- och läkemedelsindu-
Fig. 3. Produktionsstegring och
självförsörjningsgrad i Sverige
1938 och 1953 för några viktiga
kemiska produkter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
