Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 20 september 1955 - Hänt inom tekniken - Kurs »Vågutbredning» - Högre repetitions- och fortbildningskurser - Tekniska Föreningen i Hälsingborg - Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av lärlingar - Resestipendier för yrkesutbildning - TNC: Engelska lånord. 4, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1955
775
Innan ultrakortvågs- och mikrovågsområdena för drygt
ett tiotal år sedan mer allmänt började utnyttjas, var
forskningen huvudsakligen koncentrerad dels till
mark-vågsutbredning över en homogen ledande jordyta, dels till
vågutbredning via jonosfären. Tillståndet i den lägre
atmosfären var oväsentligt för dåtidens problem.
Inom de högre frekvensområdena påverkas emellertid
utbredningen i hög grad av troposfäriska förhållanden.
Likaså är här markytans topografi ofta av stor betydelse.
Med mikrovågsteknikens genombrott har sålunda nya
områden för vågutbredningsforskningen tillkommit och en
ny vetenskapsgren, radiometeorologin, har uppstått.
På senaste tid har upptäckter gjorts som öppnar
möjligheter till stabila långdistanta radioförbindelser på höga
frekvenser. Paralleller kan här dras till upptäckten av
jonosfären för några tiotal år sedan.
Kursen "Vågutbredning" (Tekn. T. 1955 h. 34 s. III) är
avsedd att fackmässigt behandla de lagar som reglerar
radiovågornas utbredning i troposfären och jonosfären,
från långvåg till mikrovåg. Ett par områden av aktuellt
intresse behandlas i specialföreläsningar av en
framstående expert och pionjär inom vågutbredningsforskningen.
Flera tillfällen ges till allmän diskussion.
Högre repetitions- och fortbildningskurser anordnas
hösten 1955 av Svenska Teknologföreningen. Tre kurser
hålles, nämligen i matematik, hållfasthetslära och
materiallära. Kurserna är öppna för alla ingenjörer som kan
dokumentera nödvändiga förkunskaper.
Repetitionskurser i vissa av de ämnen som läses på de
tekniska högskolorna har sedan länge varit ett önskemål,
speciellt bland yngre ingenjörer. Det förekommer ofta att
en ingenjör några år efter sin examen får uppgifter av
annat slag än vad han kunnat förutse under sin
utbildning och att dessa arbetsuppgifter kräver kunskaper i
ämnen som han ej studerat eller lagt mindre vikt vid under
studietiden. I ämnen där den tekniska utvecklingen går
särskilt snabbt förekommer det även att kursplanerna vid
högskolorna revideras att omfatta ny teori eller teknik
som tillkommit inom området. En ingenjör med en några
år gammal examen kan då behöva modernisera sitt
vetande.
A andra sidan förekommer det ofta att en ingenjör med
annan utbildning på egen hand tränger djupare in i
ämnen som har särskilt intresse i samband med hans arbete
och på så sätt specialiserar sig utöver sin ursprungliga
examen. En sådan specialisering är ett mödosamt arbete och
man har därför funnit det angeläget att genom
repetitions-och fortbildningskurser bereda ingenjörer av olika
kategorier möjlighet att lättare fördjupa sitt kunnande i
grundläggande tekniska ämnen. Man har även sagt sig att det
vore önskvärt att sådana kurser gjordes årligen
återkommande.
Kursen i matematik skall huvudsakligen uppehålla sig
vid den matematiska analysens grunder och alldeles
särskilt vid de delar som kursledningen genom
överläggningar med industrins tekniker har funnit vara viktiga. Höstens
kurs, som skall behandla funktioner av en variabel, skall
omfatta ca 30 timmar inom en vecka.
Kursen i hållfasthetslära som hålles den 17—22 oktober
är upplagd med särskild inriktning på metoder för
numerisk lösning av problem inom den högre
hållfasthetsläran.
Kursen i materiallära som anordnas den 24—29 oktober
är avsedd att belysa sådana problem som dimensionering
vid sammansatt påkänning, vid pulserande påkänning och
vid påkänning i temperaturområden där krypning
förekommer. Härvid skall i stor utsträckning praktiska
frågeställningar få bilda utgångspunkt för föreläsningar och
övningar. Vidare ingår i kursen studiebesök, varvid
maskiner och metoder för allmän materialprovning,
utmattningsprovning och krypprovning demonstreras.
Anmälan till kurserna göres före den 10 oktober till
Svenska Teknologföreningens kansli, som även lämnar
upplysningar.
Tekniska Föreningen i Hälsingborg hade 342
medlemmar vid slutet av arbetsåret 1954/55. Ordförande är Thor
Thorsson och sekreterare Bie Lundin.
Statsunderstöd åt hantverksmästare för utbildning av
lärlingar, överstyrelsen för Yrkesutbildning utdelar även
under tiden 1 juli 1955—30 juni 1956 ett antal understöd
för främjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare. Såväl antalet understöd som
understödsbeloppen har väsentligt höjts, överstyrelsen kan sålunda
under budgetåret utdela högst 600 sådana understöd mot
tidigare högst 375. Understöden som tidigare utgått med
900 kr. för varje lärling har nu höjts till 1 500 kr. och
utanordnas i rater.
Understöd kan i vissa fall utgå även då lärling anställs
hos hantverksmästare för fortsatt utbildning efter att ha
erhållit undervisning i yrket vid under överstyrelsens
inseende stående verkstadsskola. Ansökan inges till
överstyrelsen på fastställd blankett.
Resestipendier för yrkesutbildning, överstyrelsen för
Yrkesutbildning kan åt företagare, förmän eller arbetare
inom hantverk och industri utdela stipendier för
studieresa eller bevistande av kurs inom vederbörande yrke
inom landet eller utomlands. Under budgetåret 1955/56
finns anvisat sammanlagt 60 000 kr. Ansökan inges till
överstyrelsen på fastställd blankett.
TNC
Engelska lånord. 4
Såsom redan förut har framhållits i denna spaltserie bör
möjlighet till svensk böjning och svensk avledning finnas
i erforderlig mån för att ett lånord skall vara fullt
acceptabelt. Sådan möjlighet finns i allmänhet när ordet i sin
grundform till stavning och uttal passar in i vårt språk,
ev. efter särskilda anpassningsåtgärder av försiktigare
eller mera ingripande slag. Som exempel kan nämnas film,
filmen, flera filmer, filmerna; att filma, filmade osv.;
filmare, filmning; intervju, intervjun, intervjuer; intervjua;
intervjuare.
Om tillräcklig anpassning av grundformen ej kunnat ske
uppstår lätt en generande stilbrytning när böjning eller
avledning skall göras. Svenska Akademiens ordlista
till-lämpar dock svensk böjning även för sådana ord, när
de upptagits i ordlistan, ibland jämte engelsk pluralform
för substantiven; t.ex. game, gamet, flera game; cup, cupen,
flera cuper; weekend, weekenden, weekender eller
week-ends, weekenderna (alltid svensk ändelse i bestämd plural,
inte t.ex. weekendsen); copyright, copyrighten. Även
avledning sker ofta på svenskt sätt, vilket i skrift har en
påfallande verkan när ordstammen verkar osvensk: crawl,
crawla, crawlare, crawlning; scout, scouta. Det går bra att
säga sportig, därför att sport passar så väl i svenskan,
men "speedig" av "speed" vore stötande för ögat.
Ibland har orden inlånats med engelsk böjningsändelse.
Särskilt har vi många substantiv med ett engelskt plural-s
som fått ingå i ordstammen. Och fortfarande strömmar
det in ord med engelsk avledningsändelse. Detta gäller
framför allt de av verb avledda substantiven på -er
svarande mot svenskt -are, och på -ing svarande mot svenskt
-ning. Sådana främmande element kommer ofta vårt
språkliga maskineri att gnissla, helt naturligt eftersom medlen
för böjning och avledning är känsliga, karakteristiska
detaljer i varje språk.
Engelskt plural-s har vi fått med i orden cops
(garnspole), koks, kuts, linters (bomullsavfall), props, rips
(tygsort av engelska ribs), slips, tvills (tygsort, engelska twills)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
