Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1955 - Tornsvängkranar för husbyggen, av Bo Bouvin - Nybyggen - Broströmsfartyg byggs i Tyskland, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
792
Fig. 12. Arbetsplats med ställningsbord för murning; 1
tornsvängkran, 2 betongstation, 3 murbrukstillverkning.
upp i byggnaden med hjälp av krän. Då första stöten
skulle muras upp, kopplades inplankningen loss och
stativet fick stå kvar nere vid tegelupplaget. Då andra stöten
skulle muras upp, fick stativet följa med upp på valvet.
Stativets ben var då inställda på den lägsta höjden, vilket
motsvarade höjden från marken till tegelupplaget. Även
då tredje ställningsstöten skulle muras, följde stativet med
upp på valvet. Benen på stativet förlängdes då, så att
stativet fick den höjd, som fordrades för murning av tredje
stöten.
För arbetsplatsen tillverkades två uppsättningar
ställningsbord. Varje uppsättning motsvarade så många meter
ställning, som fordrades för att den på platsen arbetande
mu-rarstyrkan skulle kunna sysselsättas. Under
uppmurning-en fanns alltid en uppsättning ställningar uppe på valvet,
från vilka murarna arbetade. Under tiden murningen från
denna ställning pågick, transporterades en uppsättning
ställningsbord ner på marken, rengjordes, laddades upp
och placerades ånyo på valvet. Så fort murarna hade
avslutat sitt arbete med en ställningsstöt, fanns alltså en
annan ställning uppsatt och laddad, så att murarnas
arbete kunde fortgå kontinuerligt utan några störningar.
Samtidigt kunde också transporten av murmaterialet
koncentreras till en relativt kort tidsperiod.
Härigenom vann man, att transport för betonggjutning
kunde pågå, utan att arbetet måste avbrytas för transport
av material till murning. Dessutom kom man ifrån allt
ställningsbygge för murning, eftersom detta arbete
utfördes samtidigt med hantlangning för murarna och av
mu-rarhantlangarna.
Slutord
På frågan om byggkranen är överlägsen andra
transportanordningar kan man i dag varken
svara ja eller nej. De traditionella
transportanordningarna har i dag den favören, att byg-
212 TEKNISK TIDSKRIFT
gare, arbetsledare och arbetare vet, hur arbetet
skall utföras, man har skaffat sig en mångårig
erfarenhet och kan helt enkelt "göra som man
brukar". Kranbyggeriet däremot är av relativt
nytt datum. Först då man skaffat sig erfarenhet
om hur detta arbete skall planeras och
genomföras och hur kranen skall utnyttjas, har man
skapat förutsättningar för kranen att tävla med
de traditionella transportanordningarna under
lika villkor.
Endast under dessa förutsättningar kan det
ekonomiska resultatet visa, vilken metod som är
överlägsen.
Litteratur
1. Tårnkraner ved traditionelt boligbyggeri. Statens
Byggeforskningsinstitut, Köpenhamn 1955.
2. Kjellström, O: Planerandet av Wolffkranars förflyttning.
Byggnadsindustrin 1954 h. 20 s. 613.
Nybyggen
Broströmsfartyg byggs i Tyskland. Lastmotorfartyget
"Thuleland" (fig. 1) det första bygget i en serie om tre,
levererades den 9 augusti 1955 av AG Weser i Bremen till
Ångfartygsaktiebolaget Tirfing. Det har en lastdryghet om
4 500 tdw och är avsett för Svenska Orient Linien.
Fartyget är byggt till högsta klass i Lloyd’s Register med
is-förstärkning även enligt de finländska fordringarna
motsvarande isklassen 1 A. "Thuleland" är av öppen
shelter-däckstyp med två genomgående däck samt kort back och
lång pop. Det har följande huvuddimensioner:
längd mellan perpendiklar ................. 360’—0" = 109,7 m
mallad bredd ............................... 53’—9u/ie" = 16,4 m
mallat djup till shelterdäck ................. 32’—5" = 9,88 m
mallat djup till huvuddäck ................. 22—5" = 6,83 m
djupgående på full last .................. ca 21’—0" = 6,4 m
Sammanlagda lastrumsvolymen är ca 300 000 eng. kbf
(8 520 m3) "båle", varav ca 13 000 eng. kbf (370 m3) utgörs
av vegetabiloljetankar. Eftersom maskineriet lagts
förhållandevis långt akterut har fyra lastrum placerats förom
detta och endast ett stort lastrum, vegetabiloljetankar och
ett "strongroom" akterom maskinrummet. Lastrummen
ventileras speciellt med tanke på frukttransporter.
"Thuleland" har två elektriska däckskranar, två master
och tre par bompålar med tillsammans 13 lastbommar,
betjänade av 12 elvinschar med sammanbyggda
toppreps-spel.
All inredning är ordnad på de olika däcken i det stora
däckshuset akterom lucka 4. Samtliga inredningsskott och
dörrar är med tanke på brandskyddet utförda av stål eller
annat obrännbart material, varjämte särskilda brandskott
Fig. 1. M/S "Thuleland" byggd av Weser-varvet i Bremen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
