Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1955 - Elektroniska automatväxlar, av Gunnar Svala och Walter Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
809
Dessa grundkopplingar kan nu kombineras på
olika sätt. En dylik koppling, fig. 8, används
t.ex. i "identifierarematrisen" i den
helelektroniska automatväxel som beskrives i ett
följande avsnitt. Anropen representeras av positiv
spänning på ingångarna från
linjeutrustningarna Lit, L12, L2i och L22. Identifieraren avsöker
kontinuerligt matrisen genom att positiva
spänningspulser från två glimrörskedjor i tur och
ordning avsöker horisontaltrådarna At, A2 och
vertikaltråderna Bi, B2 (i själva verket finns det
100 ingångar och sålunda 10 A-trådar och 10
B-trådar).
Det inbördes fasförhållandet mellan de två
Fig. 6.
"Och"-kret-sar; utsignal
erhålles endast vid
samtidig förekomst av
signaler på
samtliga ingångar.
Fig. 7.
"Eller"-krets; utsignal
erhålles om en eller
flera av ingångarna
tillföres positiv
spänning.
Fig. 8. Identifierarematris; impulser från glimrörskedjor
avsöker horisontaltrådarna Av At osv. samt
vertikaltrådarna Bv B, osv. Om ett anrop ligger på en av
linjeutrustning-arna Lu, Llt) Ltx, Ltt osv. erhålles koincidens i en med
ingången förbunden "och"-krets, som indikeras på utgången.
Fig. 9. Glimrörskedja i vilken tändningen fortskrider från
rör till rör, då impulser tillföres vid P.
Fig. 10. Hysteresiskurva för ett
magnetiskt material lämpligt för
minneselement.
kedjornas impulser ändras efter varje cykel och
på så sätt kommer så småningom varje anrop
att uppsökas. Vid koincidens mellan
avsökningspulser och anrop erhålles en utsignal från den
"och"-krets som är associerad med ingången.
"Och"-kretsarnas utgångar är sammanförda till
en gemensam utgång med hjälp av dioder som
tillsammans bildar en "eller"-krets. Anropet
kommer alltså att ge sig till känna på den
gemensamma utgången.
En annan ofta använd koppling är
glimrörs-kedjan, fig. 9. Då det gäller att räkna korta
impulser som inkommer vid P kan man här
använda en RG-länk ansluten till
tändelektroder-na för att addera förspänning, erhållen från
föregående rörs katodkrets, och impuls.
Dimensioneringen och impulsernas amplitud är så valda
att tändning endast inträffar om både impuls
och förspänning föreligger. Om endast ett rör är
tänt åt gången står det följande i tur att tända.
Vid inkoppling av matningsspänningen tänder
startröret St tack vare den speciellt utformade
ingångskretsen. I första ögonblicket upptar det
gemensamma anodmotståndet hela
spänningsskillnaden mellan matningsspänningen och
rörets brinnspänning. Snart uppladdas dock
ka-todkondensatorn så att en spänningsdelning
erhålles mellan katodmotståndet och Ru Samtidigt
tillföres Ti tändförspänning.. Den första
impulsen tänder då Ti varvid St släcks på grund av
den momentana ökningen av spänningsfallet
över Ri, som i analogi med det föregående
uppträder vid tändning av Ti. Nästa impuls tänder
T2, som i sin tur släcker Ti osv.
Andra uppkopplingselement
Remanensen hos magnetiska material, fig. 10,
kan utnyttjas som grundval för
minnesfunktioner. Genom att utnyttja detta fenomen i kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
