Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1955 - Elektroniska automatväxlar, av Gunnar Svala och Walter Jacob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
813
ma form och består av en elektronisk kontakt,
som periodiskt slår till och från och på detta sätt
förbinder abonnentens apparat pulsvis med det
för alla abonnenter gemensamma
transmissionsorganet, i det här fallet med en gemensam
"tal-tråd". Tillslagskoincidens på två sådana
kontakter betyder talförbindelse mellan respektive
abonnenter. Sammanlagt finns åtta pulslägen,
alltså åtta samtidiga samtalsmöjligheter eller
kanaler i växeln. Alla kanalpulser har en pulsbredd
av 10 ^s. Pulsperioden för en kanal är 125 |xs
motsvarande en repetitionsfrekvens av 8 000 Hz,
så att kanalavståndet blir drygt 15 och så att
kanalimpulserna blir åtskiljda genom en
marginal av ca 5 jxs. Trots den genom
tidsuppdelningen förorsakade kvantiseringen av
taleffekten i förhållandet 1 : 12,5 kan dämpningen
hållas ganska låg, så att det inte behövs några
förstärkare i talvägarna (ca 2,5 dB). Därigenom är
även tvåtrådsöverföring möjlig.
Talöverföringskopplingen
Den relativt låga taldämpningen erhålles genom en
energilagringsanordning, som uppladdas under den
relativt långa pulspausen över en hög impedans. Samma
energilagringsanordning urladdas sedan under den korta
pulstiden och laddningen överföres över en låg impedans
till respektive energilagringsanordning på mottagaresidan,
varifrån den under pulspausen kan flyta bort över
motsvarande krets med hög impedans.
För att uppnå detta transformeras abonnentens talspänning
först upp till en impedansnivå av 10 000 ohm, fig. 17.
Sedan följer ett lågpassfilter med en gränsfrekvens, som
ligger något under halva kontaktpulsfrekvensen. Den sista
kondensatorn Ca i filtret fungerar här som
energilagringsanordning. När nu kontakterna Ka och Kß slår till, börjar
energi överföras från Ca till C b via den genom Ca,
dross-larna Dta och Dtb och Cß bildade svängningskretsen.
Nästan hela energin finns i ett visst ögonblick i
kondensatorn Cg, under det att Ca blir tom. Just i det
ögonblicket då energin vill flyta tillbaka till Ca > öppnas
kontakterna igen. Energin går då i stället över mottagarens
lågpassfilter och transformator till apparaten. Dessa
sugdross-lar är av stor betydelse för att minska dämpningen.
Svängningskretsen måste dimensioneras, så att kontakttiden hos
Ka och Kß motsvarar 1/2 / där / är svängningskretsens
egenfrekvens. En sådan elektronisk talkontakt, fig. 18,
består i huvudsak av två diodgrenar aa1 och bb1, som är i
viloläge symmetriskt förspända i spärriktningen genom
batteriet BB. De kan inte släppa igenom någon ström från
punkt A (abonnentsidan) till den för alla abonnenter
gemensamma taltråden eller omvänt. Kommer däremot en
Fig. 16. Telefon AB LM Ericssons elektroniska automatväxel.
puls över pulstransformatorn PT, så att diodgrenarna blir
strömförande, erhålles ett lågt motstånd mellan A och
tal-tråden och den elektroniska kontakten är därmed sluten.
En tredje diodgren cc\ som under pulspausen för en liten
ström i passriktningen, bildar en lågohmig avledning till
jord och ger således en effektiv överhörningsdämpning.
Pulsgeneratorer
De elektroniska kontakterna får sina strömimpulser från
var sin pulsgenerator. I dessa används de nämnda
vätgas-rören med koincidenständning, fig. 19. Generatorn består
av en pulsformande krets med en kondensator 1 och en
drossel 2. Kretsen uppladdas genom en krets, bestående av
motståndet 3 och uppladdningsdrosseln 4.
Pulskretsen urladdas genom röret 5, när en positiv
tänd-impuls på elektrod 7 och en negativ tändimpuls på
elektrod 8 koinciderar. Urladdningspulsen, som tas ut på
rörets katod, förs över en pulstransformator 6 till
abonnentens talkontakt. Kondensatorn 1 och drosseln 2 är så
dimensionerade, att urladdningspulsen har den för en
kontaktslutning erforderliga bredden (10 jxs).
Drosseln 4 har en sekundärlindning, som med hjälp av
en likriktarekrets 11 alstrar en negativ likspänning, som
Fig. 17. Talöverföringskopplingen i den helelektroniska automatiska telefon- Fig. 18. Elektronisk kontakt i
talöverfö-växeln med tidsuppdelad multiplex i fig. 16. ringskopplingen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
