Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Cylinderslitning hos dieselmotorer, av Hans Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
847
Fig. 5.
Fosfid-nät i gjutjärn
(X 500).
vidgningskoefficient. Härigenom blåses relativt
stor mängd förbränningsgaser förbi kolven
varigenom smörjoljan så småningom blir
korro-derande. Detta kan emellertid motverkas genom
lämpliga tillsatser till oljan. På senare tid har
man också börjat göra kolvarna av
övereutek-tiska lättmetallegeringar som har mindre
utvidgningskoefficient än de tidigare uteslutande
använda eutektiska.
Man använder fortfarande i de allra flesta fall
kolvringar av grått gjutjärn. Av stor betydelse
för cylinderslitningen är ringarnas
anliggnings-tryck. Detta skall avpassas så att cylinderytan
blir överdragen med ett oljeskikt, tillräckligt
för att hålla cylinderns slitning inom rimliga
gränser, utan att oljeförbrukningen blir alltför
stor.
Genom speciell formgivning och bearbetning av
kolvringarna kan man påverka
driftbetingelserna. Kolvringar med stor förspänning och liten
axial höjd synes, särskilt vid snabbgående
motorer, vara gynnsammare än den höga ringen.
Det kan dock ifrågasättas om det är
anliggnings-ytans storlek eller den högre ringens tendens till
snedställning som gör denna skillnad.
Materialet i cylinderfodret
Ett cylinderfoders förslitning bestäms i första
hand av det material som använts till det, men
först på senare tid tycks olika faktorers
inverkan ha blivit något så när utredda. Då resultaten
av modellförsök är osäkra, har man varit
tvungen att utföra långvariga prov med motorer
under normala och noggrant kontrollerade
driftbetingelser. Dessa undersökningar har
emellertid ännu inte givit slutgiltiga resultat.
I de allra flesta fall används cylinderfoder av
grått gjutjärn, och man känner därför bäst till
dessas slitning. Särskilt i små motorer är
emellertid cylinderfodret ibland av stål med eller utan
skyddsskikt, härdat och anlöpt gjutjärn med
martensitstruktur, nitrerat gjutjärn, austenitiskt
kromnickel- eller krommanganstål.
Sammansättning
Såväl i små som stora motorer används i dag
cylinderfoder av olegerat och legerat, icke härdat
grått gjutjärn. Som legeringsmetaller ifråga-
kommer krom, nickel, molybden, vanadin och
koppar (eventuellt titan), vanligen i
kombinationerna Cr-(Cu), Cr-Ni-(Cu), Cr-Ni-Mo-(Cu)
eller Cr-Ni-(Mo)-V-Ti-(Cu).
Det har antagits att gjutjärn med Cr-Ni-Mo
eller Cr-Ni-V-(Ti) slits minst, men detta har inte
helt bekräftats av de senaste årens
försöksresultat. Man har i stället kunnat fastställa att
legeringsmetallerna verkar indirekt genom att ge
materialet en gynnsam struktur och
grafitfördel-ning. Vid på senaste tid utförda försök har
nämligen material, innehållande olika
legeringselement, men med lika struktur, fosfid- och
grafit-fördelning, givit praktiskt taget samma
cylinderslitning.
Struktur
Fosfidför delning en är en av de viktigaste
faktorerna vid grått gjutjärns slitning. För att
denna skall bli så liten som möjligt bör fosfiderna
bilda ett finmaskigt nät i grundmassan (fig. 5).
Detta uppnås, om järnets fosforhalt överstiger
ett visst värde, en fordran som ofta inte kan
uppfyllas vid tillverkning av stora cylinderfoder.
Centrifugalgjutna foders goda
nötningshållfasthet kan till största delen tillskrivas den
gynnsamma fosfidfördelningen i dem.
Fig. 6. Struktur hos gjutjärn, upptill med stor och nedtill
med liten nötningshållfasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
