Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - STF i Uplands Bergslag, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
859
STF i Uplands Bergslag
Svenska Teknologföreningens höstresa den 26—27
september 1955 var ställd till Dannemora gruvfält och några
av de uppländska järnbruk — Dannemoraverken — som i
äldre tider grundade sin existens på dannemoramalm.
Utflykten hade lagts så, att den inte endast innebar
studiebesök till livskraftig modern industri, utan även gav en
lärorik och behagfull lektion i svensk teknikhistoria, med
Torsten Althin som kunnig och charmerande informator.
För huvudparten av deltagarna kom färdens första etapp
att gå längs det band av fyndrika båtgravfält och
storhögar, som i mellersta Uppland, från Tuna i Alsike till
Ottarshögen och forngravarna i Vendel, vittnar om den
mäktiga högkonjunktur som rådde i Svealand under
mero-vinger- och vendeltid, 500—800 e.Kr. Framme i
Dannemora Bergslag var man därför lätt benägen att tro på den
forskare, citerad av en värd, som ansåg att svearnas stolta
vikingavälde byggde på den uppländska malmen. Väl
dokumenterat är i varje fall det utomordentligt goda namn
som dannemorajärnet senare, från 1600-talet, hade på
världsmarknaden, där det kallades "Orground"-järn efter
utskeppningshamnen Öregrund. Sheffield vann sitt rykte
som världens förnämsta stålstad till icke ringa del tack
vare öregrundsjärnets "body" och andra förträffliga
egenskaper.
Gruvor och hyttor kan till sin äldre historia knappas
skiljas åt. När modergruvan i Dannemora upptäcktes är icke
bekant; den äldsta handlingen där fyndigheten nämns, är
ett gåvobrev av 1481 varmed Riksens Råd överlämnar
fjärdedelen av ett då påträffat "silverberg" till
ärkebiskopsstolen i Uppsala, därest silver komme att påträffas. Man
fann emellertid inget silver, och under Gustav Vasas
sekularisering återgick fyndigheten till Kronan. Från 1545
f JlIFIlIjJllfe,Jj3m’y ? ilf MÆM&...... ’WO.^
Fig. 1. Sveriges första ångmaskin, byggd av Mårten
Trie-wald 1728 för länshållning av Dannemora Gruva, enligt ett
kopparstick i Triewalds bok av 1734. Nytryck av sticket
65 X 50 cm kan erhållas från Tekniska Museet.
Fig. 3. Den äldsta i Sverige bevarade vallonsmedjan, med
komplett inredning pietetsfullt bevarad på österby Bruk;
t.h. syns smedernas ingång, som under vallontiden inte
fick profaneras av i smideskonsten oförfarne.
utnyttjades Dannemora Berg av ett av Gustav Vasa bildat
bolag med tysken Staffan Sasse som "verkställande
direktör". Härigenom tillfördes företaget visserligen friskt
kapital, men bristen på kunnig arbetskraft blev Sasse för
svår. År 1547 gjorde företaget konkurs och detta gav
kungen anledning att på känt maner överta hela rörelsen,
som sedan sköttes av fogden på österby gård, i vars
närhet den ena av de två hyttorna var belägen.
Någon större gruvdrift kom dock inte i gång förrän Louis
de Geer i mitten av 1600-talet inköpte Lövsta, österby
och Gimo kronbruk och införskrev smältare,
hammarsmeder och andra fackarbetare från Belgien. Av de vid
Fig. 2. Deltagarna i STF.s höstresa lyssnar till Torsten
Althin utanför det i fig. 1 avbildade huset, vilket tyvärr
inte mera innehåller någon maskin; t.v. syns den av
Tekniska Museets Vänner uppsatta minnestavlan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
