Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 18 oktober 1955 - Böcker - Sonics, av Ove Brandt - Scientific and technological problems involved in using ionizing radiations for the preservation of food, av SHl - Några aktuella tullfrågor, av W S - TNC: Anlita TNC! av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4- oktober 1955
867
principerna för den vågteoretiska svängningstekniken och
för ljudstrålning. Vidare behandlas piezoelektriska och
magnetostriktiva generatorer och givare. I bokens
resterande kapitel behandlas vibroteknikens två huvudgebit:
användning av svängningsenergi för att framkalla vissa
processer och analytiska och mättekniska undersökningar
med hjälp av akustiska svängningar. Många
tillämpningsexempel med beskrivning av apparatur anges. I ett
appen-dix redovisas för akustiska relaxationsprocesser i vätskor.
Större delen av tillämpningarna ligger inom
ultraljudsområdet där det sedan länge funnits apparatur utvecklad.
För att nå speciella effekter använder man ultrasonor
energi till tvättning, medicinsk behandling, lödning av
aluminium m.m. Inom mättekniken används ultraljud vid
tjockleksmätningar samt för lokalisering av fel och
sprickor i material. Med en ultrasonor pulsteknik kan man även
utföra medicinska diagnoser av ändringar i kroppens
vävnader och man kan kartlägga havsbottnen och lokalisera
fiskstim. Exemplen från tillämpningar inom eller under
det hörbara frekvensområdet är mera fåtaliga. Bland de
sonora användningsexemplen kan nämnas jordborrning
med hjälp av resonanssvängningar i ett långt rör och
homogenisering av pappersmassa. Analytiska exempel är
bestämning av kavitetsvolymer med hjälp av
Helmholz-reso-natorer och mätning av elastiska konstanter hos gummi.
Boken är väl disponerad efter användningsområden och
är väl illustrerad. Den bör kunna ge den avancerade
teknikern eller fysikern med god teoretisk skolning många
uppslag om nya arbetsmetoder. Man noterar med
tacksamhet att förff. använt MKS-systemet och man slipper
därför omräkningar och kan direkt använda de många
tabellariska sammanställningarna. Ove Brandt
Scientific and technological problems involved in
vising ionizing radiations for the preservation of food,
av R S Hannan. Food Investigation Special Report 61.
192 s., 18 fig., 33 tab. 7 sh. 6 p.
Boken börjar med en beskrivning av använda
strålningstyper, en sammanfattning av för- och nackdelar med
sterilisering av livsmedel genom bestrålning och behandling av
annat biologiskt material än födoämnen. I arbetets
huvuddel beskrivs joniserande strålnings egenskaper,
användning av elektriskt drivna generatorer, användning av avfall
från atomenergiindustrin som strålningskälla,
personalskydd, definition och mätning av stråldos samt radioaktiv
strålnings verkan på mikroorganismer och på livsmedlens
beståndsdelar.
I en andra del behandlas sterilisering av animaliska,
vegetabiliska och andra produkter, såsom alkoholhaltiga
drycker, konservburkar och flaskor; ofullständig
sterilisering och andra förfaranden med liten stråldos. Boken
avslutas med en allmän diskussion av bestrålade livsmedels
kvalitet, bestrålningsmetoder, ekonomi och bestrålade
livsmedels lämplighet som föda. Till texten har fogats 441
litteraturhänvisningar.
Förf. använder ett klart och lättfattligt språk och har
disponerat sitt material på ett föredömligt sätt varför hans
framställning är lättillgänglig. Den syns vidare ge en i allt
väsentligt fullständig skildring av nuläget för den på
senare tid mycket diskuterade strålningssteriliseringen av
livsmedel. SHl
Några aktuella tullfrågor, av Sixten Cederbalk.
Exportföreningen, Stockholm 1955. 60 s. 12 kr.
I denna stencilerade skrift har förf., som är
föreståndare för tull- och skeppningskansliet vid Sveriges
Allmänna Exportförening, sammanfattat fakta om tullar och
tullpolitik under efterkrigstiden. Särskilda avsnitt har
ägnats t.ex. tulltermer, olika länders tullpolitik,
preferens-tullar, dumpingproblem, det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) samt den svenska tulltaxerevisionen.
Publikationen vill tjäna som en orientering för bedömningen av
dessa ofta invecklade problem. W 5
TNC
Anlita TNC!
Till TNC:s uppgifter hör enligt dess av Kungl. Maj:t
fastställda stadgar bl.a. att verka för tillämpningen "inom
statliga verk och inrättningar, vetenskap, industri, skolor,
förlagsverksamhet och press" av en "för svenska
förhållanden lämpad teknisk nomenklatur". En annan av TNC:s
uppgifter är att "upprätthålla förbindelse med
motsvarande organisationer i andra länder".
Att TNC skall delta i internationella organisationers
nomenklaturarbete och verka för att det svenska språket
kommer med i deras flerspråkiga ordlistor och ordböcker,
och kommer med i korrekt skick, nämnes visserligen inte
särskilt i stadgarna, men får anses vara en tämligen
självklar slutsats i stadgarnas anda.
En besvärande omständighet är att den tid som TNC får
sig tillmätt för granskning i sådana fall är alltför knapp.
Arbetet är i sig självt tungrott. Ord insamlas, ordnas och
definieras först t.ex. för den engelska delen av ordlistan,
som av ett generalsekretariat sändes till olika nationella
kommittéer för översättning. Det blir sedan ett upprepat
fram- och återsändande, med nödvändiga remisser inom
de enskilda länderna, och när ordlistan så småningom
kommer till TNG — som inte själv hinner göra
översättningar utan måste inskränka sig till eftergranskning av
den någorlunda färdiga listan — är i regel fristen för
dennas slutliga återsändning till generalsekretariatet i det
närmaste utgången.
Det kan visserligen sägas att de flerspråkiga ordlistor
som på detta sätt kommer till stånd behandlar enskilda
grenar av tekniken, och eftersom översättningen göres av
specialister på dessa områden borde den kunna bli riktig
utan TNC:s hjälp. Men i varje ordlista för ett delområde
är många, ibland kanske ända till 50 %> av begreppen
gemensamma för andra grenar av tekniken, och TNC är den
svenska centralorganisation som har bästa möjligheten att
överblicka hela den tekniska nomenklaturen och tillse att
samma begrepp får samma benämning i olika fall. Även
i fråga om delområdenas egen nomenklatur kan TNC ofta
ge nyttiga påpekanden. Och t.o.m. i fråga om användning
av parentestecken, stor och liten bokstav, uppställning av
alfabetiska register och andra redaktionella detaljer har
det visat sig att en hastig översyn hos TNC skulle vara
synnerligen välgörande.
En vädjan riktas därför till alla som svarar för den
svenska delen av något internationellt — således även
internordiskt — nomenklaturarbete att anlita TNC:s hjälp.
Även om tiden är knapp kommer en granskning att
utföras; men försök ordna så att det inte måste bli ett
hastverk!
Även i fråga om här i landet utarbetade ordlistor, vare
sig enbart svenska eller flerspråkiga, borde TNC:s
möjligheter att vara till hjälp inte glömmas bort. Under årets
lopp har i den tekniska pressen flera gånger påpekats att
man försummat anlita TNC för granskning av de tekniska
termerna i utkomna ordböcker eller för utredning av
nomenklaturen på områden där den är otillfredsställande.
Eller också, har det sagts, har man tydligen inte följt de
rekommendationer som granskningen lett till.
TNC rekommenderar, men dekreterar inte, det är
visserligen sant. Det kan finnas skäl av många slag, praktiska
skäl, psykologiska skäl, en viss konservatism "tillsvidare",
och väl även majoritetsbeslut i kommittéer och liknande
orsaker till att man inte i varje detalj vill acceptera
granskningsresultatet. Och det kan säkert också finnas
terminologiska och språkliga skäl, som TNC förbisett. Dessa skäl
bekantgör man tyvärr i regel inte. Ett meddelande om
orsaken till viktigare avvikelser från dess rekommendationer
skulle göra det möjligt för TNC att i framtida rådgivning
i liknande fall ta hänsyn därtill, givetvis under
förutsättning att skälen är fullgiltiga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
