Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 25 oktober 1955 - Bostadskostnad och driftekonomi i flerfamiljshus, av Bertil Anderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
880
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Kollektiv anläggning för värmeförsörjning och
tvätt på Augustenborgsområdet i Malmö; byggnaden
betjänar ca 2 000 hushåll.
punkter osäkra därför att kännedomen om vissa
posters storlek under en längre period är
mycket bristfällig. Detta gäller framförallt
underhållskostnaden vilken dock har mycket stor
inverkan på driftekonomin.
Den största delposten är värmekostnaden.
Sedan några år tillbaka pågår försök att finna
former för att nedbringa denna. Undersökningarna
bedrivs på såväl anläggnings- som driftsidan. En
angelägen arbetsuppgift är att utröna huruvida
värmecentralen för det stora bostadsområdet,
fig. 3. som blivit allt vanligare de senaste tio
åren, medför lägre värmekostnad än
panncentralen i varje hus för sig.
Kostnaden för fastighetsskötsel, i fig. 2
uppdelad på löner och övrig kostnad, är en annan
del, som man inom förvaltningarna börjat ägna
stor uppmärksamhet. Inom flera av de större
företagen pågår för närvarande försök till
rationalisering av arbetsmetoderna. Dessa försök har
till stor del inriktats på renhållningen och de
därmed sammanhängande problemen.
I viss utsträckning påverkas givetvis alla
driftkostnadsposterna av åtgärder på
planeringsstadiet och under produktionen av en fastighet.
Fig. 4. Procentuell fördelning av underhållskostnaden 1953
för kvarteret Plantskolan i Stockholm efter
"Vad"-begrep-pet.
Därvid utformas de viktigaste förutsättningarna
för förvaltningsobjektet — bostaden. Flera av
delposterna låter sig emellertid inte påverkas i
nämnvärd grad. Det gäller särskilt
administration, fastighetsskatt och hyresförluster, där
förvaltningens organisation, byggnadskostnadens
storlek, fastighetens läge och de allmänna
förhållandena på bostadsmarknaden bestämmer
kostnaden. De största posterna dvs.
värmekostnad, underhållskostnad och kostnad för
fastighetsskötsel kan dock ostridigt påverkas
gynnsamt av en väl genomtänkt planering. Vidare
blir självfallet kostnaden för det framtida
underhållet i hög grad beroende av kvaliteten på
material och arbete under byggnadsskedet.
Underhållskostnad
Bostadshusens underhåll beräknas enligt
Konjunkturinstitutet kosta ca 600 Mkr/år. Det
motsvarar en årlig produktion av 15 000—20 000
lägenheter. Man vet tyvärr i dag mycket litet om
hur denna kostnad skall kunna nedbringas. Det
finns heller inte mycket underlag för en
ekonomisk avvägning mellan anskaffnings- och
underhållskostnad vid val av material. Den första
större svenska utredning inom detta gebit utkom
19546. Denna baseras på uppskattningar av de
olika byggnadselementens varaktighetstid och
anskaffningskostnad. Den årliga medelkostnaden
har beräknats genom att
anskaffningskostnadens nuvärde dividerats med varaktighetstiden.
Självfallet kommer den osäkerhet som ligger i
aldrig så noggranna uppskattningar att inverka
på resultatet. Metoden syntes emellertid vid
tidpunkten för undersökningens genomförande vara
enda möjligheten att öka kännedomen om
denna kostnadspost, enär förutsättningar för säkra
analyser av företagens underhållskostnad inte då
förelåg.
Denna brist söker man nu avhjälpa med den
nämnda kontoplanen för fastighetsförvaltningar.
I denna delas underhållskostnaden upp i
"Vad"-poster och "Var"-poster. Innebörden av dessa
begrepp framgår av ett exempel på en analys av
underhållskostnaden under ett år för en
fastighet i Stockholm.
Fastigheten som byggdes 1942—1943 omfattar
sammanlagt 215 bostadslägenheter jämte en
lekskola. Lägenhetsytan är 11 195 m2,
medellägen-hetsytan är 49,1 m2 och byggnadskostnaden
uppgick till 4 410 000 kr. Den totala
underhållskostnaden 1953 uppgick till 47 970 kr., vilket
motsvarar 4,29 kr/m2 lägenhetsyta eller 1,1 % av
byggnadskostnaden.
Vid en relativ fördelning av
underhållskostnaderna efter "Vad"-begreppet, fig. 4, finner man
att målningsarbeten och byggnadsarbeten är de
största grupperna med 30 resp. 26 % av
kostnaderna. Därnäst kommer planteringsarbeten
ined 16 %. En jämförelse med fördelningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
