Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1955 - Sovjetisk elkraftteknik — reseintryck, av B Rathsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
895
staplade på varandra. De två främre pelarna
innehåller styrmotstånd med lineär
karakteristik. Frånskilj ären manövreras av ett
pneumatlskt drivdon, som är placerat ovanpå
isolator-pelarna och tillförs tryckluft genom ett
isolerande rör. Brytarna uppgavs kunna ta hand om
10 000 MVA kortslutningseffekt och bryttiden är
0,08—0,10 s.
Frånskiljarna är uppbyggda med isolatorpelare
av typ tripod och i mitten på varje sådan tripod
går manöverporslinet, fig. 8. Drivisolatorn
överför rörelsen till armen, soin består av en
ramkonstruktion av fyra kopparrör. Genom en
mekanism i den andra isolatorpelaren vrids
kontaktanordningen där 90° för att bryta is och
hålla kontakterna rena. Ett separat manövrerat
jordningsdon arbetar med parallellrörelse och
kan jorda den ena sidan på frånskiljaren.
All utrustningen för 400 kV systemet såg
vederhäftig ut men innehöll påfallande kraftiga
don, stora dimensioner och mycket material.
Rostskyddet var dock genomgående rätt dåligt
och ryssarna var högst intresserade av den
svenska tekniken för varmgalvanisering.
Den sovjetiska 400 kV ledningen väntades kosta
ungefär tre gånger så mycket som en 200 kV
ledning. I Sverige räknar man med endast 60—
80 % högre kostnad för 400 kV ledning än för
200 kV ledning.
För forskningsarbetet på storkraftöverföring
finns i Leningrad ett stort och välutrustat
institut, det s.k. likströmsinstitutet. Det grundades
1947 för studium av högspänd likström, som
fortfarande är en dominerande arbetsuppgift,
men har under de senaste åren också tagit upp
många problem beträffande stora
växelströmsöverföringar. För det senare området finns en
provstation för korona- och radiostörningar, som
är en mycket väl planerad och rikligt utrustad
experimentanläggning. Där kunde man på ett
1 km provspann prova trefasigt upp till 750 kV
och enfasigt upp till 2 250 kV. Inom institutet
fanns också flera modeller för
växelströmsstudier, bl.a. en dynamisk nätmodell, där man
studerade stabilitet. I denna kunde man
representera både vattenkraft- och ångkraftmaskiner och
man kunde också koppla in seriekondensatorer.
Ett stort högspänningslaboratorium ingick
också bland resurserna.
Högspänd likström
Insatserna i Sovjetunionen på området
högspänd likström studerades dels vid en
försöksöverföring, som etablerats utanför Moskva, dels
vid det nyssnämnda likströmsinstitutet i
Leningrad.
Försöksöverföringen går från ett ångkraftverk
vid Kaschira, där man upprättat en
likriktarsta-tion, till en plats i utkanten av Moskva, där
växelriktarstationen placerats. Avståndet är 112
Fig. 3. Trippelledare
med linhållare,
dämpare och graderingsring
för MO kV ledningarna.
km och förbindelsen utgöres av två kablar.
Anläggningen drivs med 200 kV och en effekt av
30 MW. Provdriften började 1951 och hade de
senaste månaderna förlöpt ganska
tillfredsställande.
Man fäster i Sovjetunionen stora förhoppningar
vid likströmssystemet för framtida
storkraftöverföringar och det görs energiska
ansträngningar för att lösa återstående tekniska problem.
Likströmsinstitutet i Leningrad hade goda
resurser att prova stora jonventiler och att
studera likströmsöverföringars egenskaper i
elektriska modeller. Det fanns också välutrustade
laboratorier av olika slag och sist men icke minst
en imponerande stab av specialister. Enbart i
Leningrad har institutet 400 anställda, varav 100
med högskoleutbildning. Därtill kommer
ytterligare 200 personer vid försöksöverföringen och
vid andra underavdelningar.
Fig. à. En fast råns for mat or, 90 MVA, avsedd för
transformatorgrupp för 400/110 kV, uppställd i fabrikens provrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
