Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 8 november 1955 - Användning av radioisotoper inom petroleumindustrin, av SHl - Nybyggen - Världens största tankskepp, av N Lll - Bulklastfartyg av ny typ, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
932
TEKNISK TIDSKRIFT
Nybyggen
Fig. 9. Radioaktivitetens spridning i gränsskiktet mellan
två vätskor i en oljeledning; A 22,2 km, o 69,4 km och
□ 174,2 km från injektionspunkten.
Fig. 10. Påvisande av
medryckt tjära vid
destillation av råolja.
emellertid studerat ångans medryckning av tjära vid
för-ångning och destillation av råolja. Man införde härvid
snabbt ^Co-naftenat i förångarens tillflödesledning (fig.
10), varefter aktiviteten mättes med GM-räknare vid
återstods- och destillatledningarna. Den förra räknaren
registrerade huvudmängden spårämne och den senare den del
som ryckts med av ångan.
Av totalantalen impulser registrerade av de båda
GM-räknarna kan man, efter korrektion för skillnad i
flyt-hastighet, beräkna hur mycket tjära som går i destillatet.
Vid utförda prov erhölls värden på noll till några få
procent beroende på driftbetingelserna.
Läckor kan lätt påvisas med spårämnen, och under
lämpliga betingelser kan de mätas kvantitativt. Ett exempel är
blandning av de två strömmarna i en värmeväxlare. En
sats spårämne förs in snabbt i tilloppsledningen för den
ena vätskan. GM-räknare är anslutna till båda
avloppsledningarna.
Påvisas radioaktivitet i avloppet för den andra vätskan,
finns en läcka, och förhållandet mellan de största
impulsfrekvenserna för de två ledningarna anger läckans storlek.
Man kan på detta sätt upptäcka läckor på några få
tiondels procent. SHl
Litteratur
1. Thornton Jr, D P: Atomic energy applied to measurement of
catalyst level in cracking units. Petr. Proc. 5 (1950) s. 941—945.
2. Hull, D E & Kent, J W: Radioactive tracers to mark interfaces
and measure intermixing in pipelines. Ind. & Engng Chem. 44 (1952)
s. 2745—2750.
3. Hull, D E & Bowles, R R: Measuring catalyst flow råtes in cat
crackers. Oil & Gas J. 56 (1953) mars 23 s. 295—299.
4. Jacobs, R B & Lewis, L G: Speedy, accurate hydrogen
measurement. Oil & Gas J. 57 (1953) nov. 28 s. 128—130.
5. Hughes, H K & Wilczewski, J W: K-capture spectroscopy.
Iron-55 X-ray absorption determination of sulfur in hydrocarbons. Anal.
Chem. 26 (1954) s. 1889—1893.
6. Hull, D E: Using tracers in refinery control. Nucleonics 13
(1955) april s. 18—21.
7. Westermark, T: Some applications of beta radiation. Träns.
Instruments & Measurements Conf. Stockholm 1949 s. 308—314.
8. Cook, G B: Application of radioisotopes in the chemical industry.
Ind. Chemist 31 (1955) s. 457—461.
Världens största tankskepp. Sommaren 1953 sjösattes
i Hamburg världens då största turbintanker "Tina
Onas-sis" (Tekn. T. 1953 s. 984) om 45 000 tdw, som hade 220,5 m
längd mellan perpendiklar, 29,0 m mallad bredd och
15,7 m mallat djup.
Men maximistorleken på dessa slags fartyg var därmed
icke nådd. Man har börjat bygga 50 000 tdw tankskepp. Ett
dylikt byggs vid Ansaldo-varvet i Genua, där SAL:s nya
passagerarmotorfartyg "Gripsholm" (Tekn. T. 1954 s. 936)
håller på att ta form. En 50 000 tdw tanker blir ungefär
60 m längre och 6 m bredare och får ett deplacement i
lastläge minst tre gånger så stort som nya "Gripsholm".
Nu meddelas att en jättetanker om 55 000 tdw beställts i
Japan hos National Bulk Carriers varv i Kure av Universe
Tankships Inc., New York. Jättetankern får
huvuddimensionerna:
längd mellan perpendiklar ........... 756’ = 230,4 m
mallad bredd ......................... 106’ = 32,31 m
mallat djup ..........•................ 54V2’ = 16,61 m
Farten på full last är kontrakterad till 14 knop
[Petroleum 7 (1955/56) h. l]. N Lll
Bulklastfartyg av ny typ. Lastmotorfartyget "Abisko"
(fig. 1) om 13 000 tdw sjösattes den 21 september 1955 vid
Götaverken. Beställt av Trafik AB Grängesberg—Oxelösund
är nybygget i främsta rummet avsett för malmtransport,
men det lämpar sig även för andra bulklaster, såsom kol,
spannmål osv. Det är det första i en serie om fem fartyg,
som Grängesbergsbolaget beställt vid varvet.
"Abisko" skiljer sig rätt väsentligt från den traditionella
malmfartygstypen. Rederiet och varvet har i samarbete
kommit fram till en skrovkonstruktion, som är ny och som
främst karakteriseras av vad man kan kalla "dubbel
bordläggning" (fig. 2). Lastrummen når nämligen icke ända ut
till den yttre bordläggningen utan begränsas i sidled av
längsgående stålskott på ca 1 m avstånd därifrån och som
tillsammans med fartygets dubbelbotten bildar liksom ett
inre skrov. Mellanrummet kommer att användas som
barlasttankar. Genom denna konstruktion blir också
säkerheten mot vattenfyllning och sänkning vid kollisioner och
grundstötningar vida större än annars. Dubbel
bordläggning är dock ingen direkt nyhet — sådan fanns nämligen
redan på jätteångaren "Great Eastern", byggd för hundra
år sedan.
De fyra lastrummen har fullkomligt släta sidor, vilket är
fördelaktigt vid lossning med gripskopor. Till varje
lastrum finns två stora lastluckor med täckluckor av stål och
speciellt arrangemang för snabbt öppnande och stängande
av dessa. Som man kan se på tvärsektionen (fig. 2) har
Fig. 1.
M/S "Abisko"
sjösätts i Göteborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
