Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1955 - Fartygsånganläggningars ekonomi, av Jan Stefenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
948
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Inverkan
av
lastoljepumpars kapacitet
för 20 000 t
tankfartyg.
tion om åt vilket håll man skall sträva med sina
förbättringar. Att förvärma förbränningsluften
med en avtappningsdriven ångluftförvärmare
visar t.ex. mycket god lönsamhet (£" = 4,1 för
8 000 hk; E = 5,6 för 15 000 hk). Att kyla
eva-poratorernas kondensorer med
huvudkondensa-tet visar sig däremot vara utan vinst, om man har
en avtappningsförvärmare vid lågt tryck, liksom
att kyla smörjoljan med kondensatet.
En undersökning har gjorts hur de olika
stegens matarvattenförvärmare lönar sig (tabell 1),
dels för en anläggning med
rökgasluftförvär-mare och ekonomiser, dels för en anläggning
med enbart ekonomiser. I det senare fallet
sjunker pannverkningsgraden, då förvärmningen
ökas, genom den förhöjda
skorstenstemperaturen. Tredje stegets förvärmare lönar sig här nätt
och jämnt, medan ett fjärde steg ger förlust.
Med rökgasluftförvärmare däremot lönar sig det
tredje steget bra och det fjärde nätt och jämnt.
Fig. 5. Inverkan
av
lastoljepumpars kapacitet
för 32 000 t
tankfartyg.
Samtliga förvärmare har placerats vid optimalt
avtappningstryck, således något högre än
nuvarande praxis. Första stegets förvärmare är av
avgasartyp och är något dyrare än de övriga.
Härigenom förklaras varför den första
förvärmaren i vissa fall blir något mindre lönsam än
den andra.
Lastoljepumpars kapacitet
Man har sedan länge studerat olika vägar att
förkorta liggetiderna i hamn för att därigenom
ge fartyget möjlighet att utföra mer nyttigt
transportarbete på havet. Tankfartygen lämpar
sig synnerligen väl för snabb hantering av
lasten, och lastoljepumparnas kapacitet har de
senaste åren ökats kraftigt, särskilt på
turbinfar-tygen, där stora effekter lätt kunnat
åstadkommas genom turbindrift av pumparna.
Dieseltankfartygen däremot har ej kunnat få
lika höga pumpkapaciteter, eftersom
ångpanneeffekten är begränsad liksom tillgången på
elektrisk effekt.
Vid jämförelse mellan dieseldrift och
ångtur-bindrift har detta förhållande ofta förbisetts, och
det kan vara av intresse att veta vilken inverkan
pumpkapaciteten har på ekonomin. Även här
kan man få fram ett optimum när man väger
de ökande lastintäkterna mot
anskaffningskostnaden för pumpanläggningen och ökande
bunkerkostnader på grund av fler dygn till sjöss
per år.
Tre fall har genomräknats, för tankfartyg på
20 000, 32 000 och 40 000 t dödvikt. För dessa
tre fall har pumpkapaciteten varierats mellan
1 000 och 5 000 t/h och avståndet mellan
lastnings- och lossningshamnarna varierats från
2 000 till 10 000 nautiska mil. Fraktsatsen har
genomgående antagits till 5 kr. per 1 000 t och
nautisk mil3-6, bunkerpriset till 80 kr/t och
årskostnaderna för kapital till 13 %. Att 13 %
valts och ej 14 % som tidigare beror på att last-
Tabell 1. Lönsamhet för matarvattenförvärmare i
tankfartyg; 32 at ö ångtryck, 400°C ångtemperatur; bränslepris
80 kr/t, årlig kapitalkostnad U °!o
[-Matarvattenförvärmare-]
{+Matarvatten-
förvärmare+} nr
Ekonomiser
+
rökgasluftförvärmare
Enbart ekonomiser
[-Bränslebesparing-]
{+Bränsle- besparing+} g/hkh [-Lönsamhet-] {+Lön- samhet+} E [-Bränslebesparing-] {+Bränsle- besparing+} g/hkh [-Lönsamhet-] {+Lön- samhet+} E
Maskineffekt 8 000 hk
1 ............... 17,0 5,2 15,7 5,9
2 ............... 6,0 6,6 2,7 4,7
3 ............... 2,5 2,1 0,8 1,3
4 ............... 1,2 1,0 — 0,7 Förlust
Maskineffekt 15 000 hk
1 ............... 17,0 5,7 15,7 6,4
2 ............... 6,0 7,5 2,7 5,6
3 ............... 2,5 2,4 0,8 1,6
4 ............... 1,2 1,1 — 0,7 Förlust
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
