Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 15 november 1955 - Vindbyars flygmekanik, av Sune Berndt - Andras erfarenheter - Fluoriderat vattenledningsvattens verkan på åldringar och kroniskt sjuka, av A G - Sprickutbredning vid utmattning, av JH - Rörliga titandelars smörjning, av SHl - Polyvinylformalfiber, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 november 1955
955
29. Chilton, R G: Some measurements of atmospheric turbulence
obtained from floiv-direction vanes mounted ön an airplane. NACA
Techn. Note 3313.
30. Miles, J W: Ön structural fatigue under random loading. J. Ae.
Sci. 21 (1954) s. 753.
31. Bird, J D: Some calculations of the lateral response of two
air-planes to atmospheric turbulence with relation to the laterat snaking
problem. NACA Res. Mem. L50F26a (1950).
32. Diederich, F W: The dynamic response of a large airplane to
continuous random atmospheric disturbances. Inst. Ae. Sci. Preprint
548 (1955).
33. Walls, J H, Houbolt, J C & Press, H: Some measurements
and power spectra of runway roughness. NACA Techn. Note 3305
(1954).
34. Press, II, Meadows, M T: & IIadlock, I: Estimates of
pro-bability distribution of root-mean-square gust velocity of atmospheric
turbulence from operational gust-load data by random-process theory.
NACA Techn. Note 3362 (1955).
35. Lundberg, B K O: Fatigue life of airplane structures. The 18th
Wright Brothers Lecture. J. Ae. Sci. 22 (1955) s. 349 och FFA Medd.
60 (1955).
Andras erfarenheter
Fluoriderat vattenledningsvattens verkan på
åldringar och kroniskt sjuka. Sjukhus-, läkare-, hälsovårds- och
socialvårdsföreningarna i USA har tillsatt en fristående
nationalkommitté för kroniska sjukdomar bl.a. med
uppgift att främja hälsovårdsåtgärder, som kan bidra till att
hindra kroniska sjukdomar. Tandröta anses härvid vara
en allvarlig kronisk sjukdom, enär den har stor utbredning
och medför förstöring av en värdefull del av
människokroppen, samt enär den vållade förlusten av tänder kan
komplicera tillvaron för åldringar och personer som lider
av andra krämp.or.
Kommitténs presidium beslöt att, före utfärdandet av en
generell rekommendation att fluoridera
vattenledningsvatten, undersöka riskerna för eventuella skadeverkningar. En
grupp av framstående vetenskapsmän fick i uppdrag att
studera och bedöma tillgängligt erfarenhetsmaterial för
att besvara denna fråga.
Expertgruppen har meddelat kommittén, att en
omfattande forskning beträffande fluorföreningarnas
skadeverkningar icke givit några bestämda bevis för att
kontinuerligt användande av dricksvatten med en fluorhalt
motsvarande ca 1 mg/1 är på minsta vis hälsovådligt för en vuxen
människa eller för den som lider av någon kronisk
sjukdom.
Kommittén för kroniska sjukdomar tillråder därför
samhällena i USA att fluoridera dricksvattnet som ett positivt
steg till hindrande av den kroniska sjukdomen tandröta
(US Public Health News aug. 1954 s. 279). A G
Sprickutbredning vid utmattning. Utmattning till brott
av ett metallstycke sker i två faser. Den första omfattar
tiden från lastpåläggningen till uppkomsten av en synlig
utmattningsspricka, den andra omfattar den återstående tiden
fram till utmattningsbrottet, som uppkommer genom att
den lastupptagande arean minskar på grund av sprickans
tillväxt. Längden av den första perioden beror på
spän-ningsamplituden i sprickans blivande startpunkt, medan
längden av den andra beror på spänningstillståndet i hela
sprickans tillväxtzon. Då en synlig utmattningsspricka är
enda indikationen på förestående utmattningsbrott, är det
av stort intresse för t.ex. dimensionering och service vid
flygplan att känna längden av den andra perioden.
Vid försök för att bestämma utbredningshastigheten hos
utmattningssprickor har man ritat tunna linjer parallellt
med provstavens längdriktning och med 1 mm avstånd.
Genom att notera antalet belastningsväxlingar varje gång
en växande utmattningsspricka passerade en sådan linje
har man kunnat kontinuerligt följa sprickans tillväxt
fram till brott. Prov på 24S-T, 75S-T aluminium och
gjuten elektron visar att tillväxthastigheten kan beskrivas
med ekvationen dx/dN = kcn, där x är sprickans längd,
N är antalet belastningsväxlingar, o är den nominella
spänningen och k och n är materialkonstanter. Det visar sig att
tillväxtperioden är underkastad betydligt mindre spridning
än den inledande perioden, varför den funna empiriska
formeln kan användas för relativt noggrann extrapolering
av livslängden (W Weibull i Saab Technical Note 25
1954). JH
Rörliga t i tan del a is smörjning. När rena metallytor
glider mot varandra ger titan lätt stark hopsvetsning med
andra metaller, och relativt stor mängd titan fastnar på
dessa. Tillgängliga smörjmedel, som lätt adsorberas vid de
flesta metaller och minskar friktionen mellan glidytor, har
inte i nämnvärd grad samma verkan på rena titanytor. För
dessa är också fasta smörjmedel ineffektiva därför att de
binds dåligt vid dem.
De flesta hittills gjorda förslagen att minska titans
tendens till svetsning och hopskärning har gått ut på
beläggning av titanvtan med ett ämne som antingen är en
titan-förening, t.ex. en titannitrid, eller ett material med god
adhesion till titan och gynnsammare friktionsegenskaper
än detta. Sådana metoder har emellertid nackdelen att
beläggningen förr eller senare slits bort. Ett flytande
smörjmedel har inte denna olägenhet.
Man har därför undersökt ett stort antal smörjmedels
förmåga att minska friktionen mellan titanytor och har
därvid funnit att mineraloljor, derivat av kolväten med
långa kedjor, t.ex. oljesyra, oktadecylklorid och
butylstea-rat, minskar friktionen obetydligt. Syntetiska föreningar,
innehållande periodiskt återkommande syreatomer i en
lång kolkedja, t.ex. polyetenglykol, minskar friktionen men
ger inte en fullständig smörjande hinna.
Friktionskoefficienten blir nämligen inte direkt beroende av
glidningshastigheten.
God smörjning har emellertid erhållits med vissa
halo-generade kolväten. Bäst är polyklortrifluoretylener, men
också metylenjodid och tribrompropan ger liten
friktionskoefficient. Koltetraklorid är liksom andra lågkokande
föreningar relativt ineffektiv, och detsamma gäller för
lång-kedjiga kolväten med halogenen vid endast en eller ett
fåtal kolatomer samt för halogenerade cykliska föreningar.
Vid utspädning av de effektiva smörjmedlen, vilka är
mycket dyrbara, med t.ex. cetan växer
friktionskoefficienten snabbt till det värde utspädningsmedlet ger.
Orsaken till vissa halogenerade kolvätens smörjförmåga
kan bero på att halogenatomerna binds vid titanytan. Det
synes emellertid härvid inte vara tillräckligt att ena ändan
av kolvätemolekylen adsorberas, utan denna måste fästas
parallellt med metallytan genom att ett antal
halogenato-rner längs den absorberas.
Med metylenjodid kan friktionskoefficienten minskas
från 0,49 för torra titanytor till 0,18, dvs. med en faktor
mindre än tre, men samtidigt minskar ytornas nötning till
mindre än en tiondel (E Babinowicz & E P Kingsbury i
Metal Progress maj 1955 s. 112—114). SHl
Polyvinylformalfiber. I Japan har en konkurrent till
syntetfibrer, såsom nylon, Orion och Terylene, dykt upp i
form av Vinylon, en polyvinylformalfiber (Tekn. T. 1951
s. 1015). År 1953 tillverkades ca 4 000 t Vinylon, men
produktionen är nu uppe i 20 t/dygn mot tidigare 8 t/dygn,
och man vill 1957 uppnå en tillverkning på 30 000 t/år.
Som jämförelse kan nämnas att man i USA nu kan
framställa ca 135 000 t/år nylon, 40 000 t/år akrylfibrer och
16 000 t/år polyesterfiber.
Priset på Vinylon var först 84 ct/lb, nu är det 70 ct/lb,
och man hoppas kunna få ned det till 35 ct/lb, varigenom
Vinylon skulle bli den första syntetfiber som i
prishänseende kan konkurrera med bomull.
Då polyvinylalkohol är löslig i vatten, kan Vinylon
spinnas ur vattenlösning, vilket är en enkel och billig metod,
men fibern måste sedan göras vattenolöslig. Detta sker i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
