Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 13 december 1955 - Korrosionsskydd för stål i jord, av Kurt Fr. Trägårdh - Interlingua, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1030
TEKNISK TIDSKRIFT
gånger så mycket som zinken är priset på dessa
båda korrosionsskydd detsamma. Vid bedömning
av ekonomin måste man emellertid lita till
utländska försök, då några jämförande
provningar i jord icke synes vara gjorda i Sverige.
För konstruktioner i luft anges förhållandet
mellan korrosionen på stål och zink, i det
följande betecknat ks : kz, till 10—20 (upp till 30). I
detta fall är alltså förzinkning givetvis att
föredra. Korrosionsnämndens försök visar att ks : kz
i Stockholm är 5 och i Smögen 15.
För tolv jordar med resistiviteten 0,1 X 103—
6,9 X 103 ohmcm och pH 2,0—9,4, dvs. för
jordar som man enligt proven på
Ånge—Horndal-ledningen skulle beteckna som extremt
korro-siva, anger NBS ks : kz till 1,0—6,9, i medeltal
3,0. I sådana jordar skulle varmförzinkning
knappast löna sig, men eftersom en
varmförzin-kad yta blir mycket mindre utsatt för
frätgro-par än en oförzinkad torde varmförzinkning vara
lämplig även om ks : kz är avsevärt under 4,5,
kanske ned till 2 eller 3.
Fältförsök
Utefter 380 kV ledningarna Storfinnforsen—
Enköping (47 mil) och Hallsberg—Göteborg—
Skåne (41 mil) har 1953 nedsatts i jorden ca 500
stålstavar, obehandlade och korrosionsskyddade
på olika sätt. Antalet platser är 21, fördelade på
jordar med olika grader av korrosivitet.
Stavarna, som vägts noga och protokollförts, kommer
att tas upp i grupper för undersökning efter 5,
10, 15, 20, 30 och 40 år. Varje grupp sätts ej ned
ånyo. Härigenom blir provningen betydligt
noggrannare och avsevärt billigare än om hela
fundament skulle grävas upp och bitar tas ut ur
konstruktionerna.
Slutord
I brist på säkrare underlag och i avvaktan på
resultat från noggrant utförda fältförsök kan
man uppställa följande preliminära tumregler
för korrosionsskydd i vanliga svenska jordar:
Svagt korrosiva är torra jordar med R > 10 X
103 ohmcm och våta jordar med R > 45 X 103
ohmcm. Lämpligt korrosionsskydd är
varmförzinkning med 1 500 g/m2.
Medelkorrosiva är torra jordar med R < 10 X
103 ohmcm och våta jordar med R = 15 X 103—
45 X 103 ohmcm. Lämpligt korrosionsskydd är
varmförzinkning med 1 500 g/m2 och ca 0,5 mm
rostningsmån på varje sida, dvs. 1,0 mm
överdimensionering av stålprofilerna.
Starkt korrosiva är våta jordar med fi=5X
103—15 X 103 ohmcm. Lämpligt
korrosionsskydd är varmförzinkning med 1 500 g/m2 och
1,0 mm rostningsmån på varje sida, dvs. 2,0 mm
överdimensionering av stålprofilerna.
Extremt korrosiva är våta jordar med R < 5 X
103 ohmcm eller sådana där risk för bildning av
svavelsyra finns. Lämpligt korrosionsskydd är
varmförzinkning med 1 500 g/m2 och 1,5 mm
rostningsmån på varje sida, dvs. 3,0 mm
över-dimensionering av stålprofilerna. Det bör dock
undersökas om ej katodiskt skydd är lämpligare,
varvid rostningsmånen kan minskas och
varm-förzinkningen eventuellt ersättas med
bitumen-beläggning. Extremt korrosiva jordar är relativt
sällsynta i Sverige.
De uppställda reglerna avser konstruktioner
för vilka en bitumenbeläggning i tjockt skikt,
som antagligen är det bästa korrosionsskyddet,
icke är praktiskt användbar, t.ex. på grund av
bl.a. svårigheten att under alla årstider få
konstruktionerna torra, när de skall målas.
Det förutsätts att stålprofilerna är relativt
grova, 8—12 mm, så att man kan tillåta röstning
under ca 10 år utan nämnvärd minskning av
konstruktionens hållfasthet. För att den totala
livslängden skall bli 40 år skall
korrosionsskyddet därför hålla i 30 år. För avsevärt klenare
dimensioner bör man räkna med något större
rostningsmån än den angivna. Denna måste ökas
eller katodiskt skydd måste användas, om
livslängder över 40 år fordras. Det förutsätts vidare
att bultar med fria gängor överdimensioneras, då
dessa rostar många gånger fortare än släta ytor.
Litteratur
1. Logan, K H: Underground corrosion. NBS, Washington 1945.
2. Trägårdh, K Fr.: Korrosionsskydd för järnstolpar. Tekn. T. 78
(1938) s. 335.
3. Nycander, P & Nilsson, G: Några synpunkter på järnets
korrosion i jord och skydd däremot. IVA 18 (1947) h. 1.
4. Handbok i rostskyddsmålning av stålkonstruktioner, skala för
målningsvår det. Medd. nr 9 från IVA:s Korrosionsnämnd 1949 s. 95.
5. Rosenqvist, I T: Korrosion av stålpeler. Tekn. Ukeblad 1954
s. 237.
Interlingua är ett i USA utarbetat förslag till
internationellt språk för tekniker och vetenskapsmän.
Interlingua skall vara en form av "medeleuropeiska" ("Standard
Average European"), som skall kunna begripas av alla som
kan läsa teknisk text på något av de stora språken i
Europa. Ordförrådet skall i huvudsak bestå av
gemensamma ord från de stora språken och grammatiken lär vara
ytterst enkel. Med "de stora språken" torde i detta fall
vara att förstå engelska och de romanska språken, vilket
väl framgår av följande interlingua-stycken på vilka
läsarna kan pröva sin läskunnighet. Styckena utgör inledningen
till en uppsats om utnyttjande av solenergin. Uppsatsen
ingår i ett specialhäfte, helt på interlingua, av de periodiska
meddelanden som utges av Stanford Research Institute, den
amerikanska Västerns centrum för teknisk forskning.
"Le sol, supersemina le terra con mille vices pius energia
que le homines pote usar. Le tecto de un casa median in
le Statos Unite intercepta circa 500 vices pius energia que
es representate per le electricitate que ille casa consume.
Iste energia solar se offere liberemente a quicunque vole
prender lo. Sed prender lo es difficilissime.
Ben que le calor del sol esseva usate per le homines in
le distante passato pro evaporar aqua marin e obtener sal,
ben que illo esseva usate pro aperir le porta de templos e
pro revolver statuas, le application practic in iste campo
ha pauco progredite, e isto in despecto de nostre avantiate
technologia möderne" [Research for Industry 7 (1955)
mars h. 5]. WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
