Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Svensk atomkraft — råvaru- och bränslefrågor, av Erik Svenke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk atomkraft —
råvaru- och bränslefrågor
Tekn. lic. Erik Svenke, Stockholm
Med den snabbhet varmed utvecklingen sker
på atomenergiområdet är det icke möjligt att
förutsäga med någon större säkerhet hur den
industriella tillämpningen i världen kommer
att gestalta sig ens under den närmaste
tioårsperioden.
En bedömning av utvecklingen i vårt land
blir likaledes mycket osäker. En konkret
målsättning och en prognos är dock givetvis
nödvändiga för uppläggningen av arbetet på detta
område i Sverige, dvs. för
råmaterialförsörjning, reaktorutveckling och kringliggande
frågor. Här ges en sammanfattning över den syn
på utvecklingen som ges i "AB Atomenergis
petita för budgetåret 1957/58". Den ansluter
sig nära till de rekommendationer och
förutsägelser som förekommer i betänkandet från
1955 års Atomenergiutredning.
Det har framhållits att förutsättningar finnes
för att atomenergi baserad på inhemska råva-
Bearbetning av föredrag i Örebro Ingenjörsklubb den 15
oktober 1956.
Fig. 1. Uran
i Sverige;
-
beräknat uran-behov; produktion i
Kvarntorp,
–-i
nuvarande
verk, — i
verk efter
pågående
ombyggnad.
620.2 : 621.039
ror kan bli en energikälla för vårt land som
uthålligt kan bidra till vår bränsleförsörjning
och sålunda minska importberoendet.
Reaktorer för central generering av
bostadsvärme innebär mindre svårlösbara problem
än reaktorer för generering av högtrycksånga
och därmed indirekt för elproduktion. För det
förra ändamålet lämpar sig väl reaktorer med
naturligt uran och tungt vatten. Sådana
värmeanläggningar med atomreaktorer synes det vara
möjligt att bygga i vårt land med de resurser
och erfarenheter som står tillbuds i dag. Då
därjämte ett utnyttjande på detta sätt av
atomenergi omedelbart skulle innebära en
motsvarande avlastning av olje- eller kolimporten är
det naturligt, att detta område tilldragit sig
stort intresse och att de första industriella
atomenergianläggningarna i landet planeras för
detta ändamål. Det förutsättes sålunda att fram
till år 1966 sex dylika värmereaktorer tas i
drift och att den första kommer i drift under
år 1960.
På något längre sikt synes elkraftproduktion
bli det viktigaste tillämpningsområdet för
atomenergin. Även om vattenkraften räcker
ännu åtskilliga år är det viktigt att ganska
snart få i gång atomkraftverk, så att man får
erfarenheter icke blott på att bygga och driva
sådana utan också att inpassa dem i Sveriges
kraftsystem. Det räknas sålunda med att ett
första atomkraftverk på ca 100 MW eleffekt,
svarande mot 350 MW värmealstring, kan
färdigställas till omkring år 1963 och ytterligare
ett verk på ungefär dubbla storleken omkring
fyra år senare. Tillsvidare räknas också vid
dessa reaktorer med kombinationen naturligt
uran—tungt vatten.
Tillgång till anrikat atombränsle med högre
halt av klyvbart material än i naturligt uran
medger väsentligt större möjligheter till olika
reaktorkonstruktioner, såsom breederreaktorer,
reaktorer för fartygsdrift och även ång- och
kraftgenererande reaktorer av annan
utformning. Möjligheterna att utifrån förvärva anrikat
material genom avtal med länder där sådant
material tillverkas eller genom förmedling av
en kommande internationell organisation får
fi TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
