Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 1 - Kylning av flygelektronik, av Klas Küntzel - Andras erfarenheter - Livsmedels smakförsämring genom joniserande strålning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Jämförelse av kylmetoders begränsningar;
upptill som funktion av effektkoncentration per
ytenhet vid 40°C maximal temperaturskillnad, nedtill
som funktion av effektkoncentration per volymhet
och gällande inre kylning i slutna apparater.
effektkoncentration av 35—55 W/dm3 gav bäst
kylekonomi om vätskesprutkylning, fig. 2 g,
användes medan ett arrangemang med
kyl-platta, fig. 2 c, gav sämst resultat.
Konventionella högeffektrör kräver nämligen till skillnad
från de nyare subminiatyrrören tunga
skärm-anordningar om värmet skall ledas till
kylchas-siet, varför uppbyggnad enligt fig. 2 c endast
lämpar sig vid subminiatyriserade enheter.
Generellt kan en jämförelse över de olika
kyl-metodernas användbarhet och begränsningar
uppställas, fig. 3.
Konstruktion
Vid konstruktionen av apparaten strävar man
efter att placera de temperaturtåligaste delarna
i de områden av apparaten, som väntas bli
varmast och de känsligaste komponenterna, där
lägre temperaturer väntas, t.ex. i närheten av
kylmediets inloppssida. De mest effektgivande
komponenterna måste placeras med omsorg,
så att värmet med minsta möjliga
temperatur-fall kan transporteras till värmesänkan.
Hänsyn bör tagas till uppvärmning av icke
effekt-alstrande komponenter, som ofta har lägre
tilllåten yttemperatur. Speciellt bör strålningen
från delar med mycket hög temperatur, i första
hand elektronrörens glaskolvar beaktas.
En ur värmesynpunkt lämplig uppbyggnad är
inte alltid lämplig ur elektronisk synpunkt eller
omvänt. Ur elektronisk uppbyggnadssynpunkt
vill man t.ex. ofta undvika stora avstånd
mellan ett elektronrör och därtill hörande
komponenter, medan små avstånd knappast är
önskvärda ur termisk synpunkt, då de befrämjar
uppvärmning av komponenterna genom
strålning och ledning från röret. Ur
servicesynpunkt eftersträvas lättillgänglighet och snabb
utbytbarhet av komponenterna, vilket försvårar
möjligheterna att skapa fast värmeledande
kontakt med chassi eller kylytor.
Slutord
Den rikhaltiga litteraturen på området7 ger
belägg för den ökade vikt man lägger vid
termiska egenskaper hos den flygburna
teletekniska utrustningen. Man strävar nu efter att
använda så liten effekt som möjligt för de
teletekniska funktionerna genom att använda så få
effektkrävande komponenter som möjligt och
transistorer där så är möjligt. En annan
strävan går mot högre komponentemperaturer,
vilket dels möjliggjorts genom nya
komponenter av temperaturhärdigare material8, dels
genom noggrannare termiska utvärderingar av
apparaturen.
Litteratur
1. Adams, H W: Temperature problems of equipment in
high-speed aircraft. ASME Träns. 77 (1955) s. 735.
2. Carhart, N A: The problem of cooling electronic
equipment in high performance aircraft. IAS Prep. 1956 No 612.
3. Robinson, W & Zimmerman, R N: The thermal evaluation
of aircooled electronic equipment. USAF Tech. Rep. 1952
No 6579.
4. Proceedings of the conference ön cooling of airborne
electronic equipment. Ohio State University, Engineering
Experiment Station. Bull. 1952 No 148.
5. Cooling of airborne electronic equipment. The second
conference at the Ohio State University, Vol. 1, Dayton,
Ohio 1953.
6. Robinson, \V: Systematic cooling of air-borne electronic
equipment. Aeron. Eng. Rev. 1953 maj. s. 81.
7. Survey report of the state of the art of heat transfer in
miniaturized electronic equipment. Rep. No. HF-710-D-10.
Cornell Aeron. Lab., Inc., Buffalo, N.Y. 1952.
8. Future missile components withstand 500°C. Electronics
1956 okt. s. 9.
andras erfarenheter
Livsmedels smakförsämring genom
joniserande strålning
Man kan sterilisera livsmedel med joniserande
strålning varvid de kemiska förändringarna i dem
blir mycket mindre än vid värmesterilisering (Tekn.
T. 1948 s. 137; 1950 s. 773; 1952 s. 229, 934; 1953
s. 744; 1955 s. 573, 624). Troligen ändras mindre än
0,01 °/o av de kemiska bindningarna. Trots att dessa
förändringar är obetydliga kvantitativt, utgör de det
största hindret för användning av joniserande
strålning till kall sterilisering av livsmedel därför att de
medför stark försämring av varornas smak, lukt,
färg och konsistens.
Smakförsämringen bör man delvis kunna hindra
genom att före steriliseringen sätta till ämnen, som
reagerar med fria radikaler, genom att utföra
bestrålningen i syrefri atmosfär eller behandla livs-
14 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
