Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 2 - Böcker - Elektromechanische Schaltungen und Schaltgeräte, av K G Sindahl - Some fundamentals of combustion, av Wll - »Viaco cisternen» - »Ikarus» - SKF - AB Sterner Blomquist - TNC: 1. Beteckningar för storheter och enheter, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De metoder och regler för behandling av
kontaktproblem, som boken innehåller, erbjuder
möjligheter för den som söker en lämplig uppbyggnad
av rörliga kopplingselement att hålla reda på
samtliga möjliga lösningar av den förelagda uppgiften
och ur dessa välja ut den som bäst fyller de
uppställda fordringarna. Boken är ett gott belägg för
det av förf. själv i sitt förord återgivna citatet: "Det
finns ingenting mera praktiskt än en teori."
K G Sindahl
Some fundamentals of combustion, av 1) B
Spalding. Gas turbine series, bd 2. Butterwortlis,
London 1955. 246 s., ill. 40 sh.
Detta arbete ingår i ett större samlingsverk, "Gas
turbine series", som redigeras av James Hodge.
Behandlingen av ämnet är dock inte begränsat till
förbränningen i gasturbiner, utan man får en allmän
översikt över förbränningens grunder. Boken är
skriven speciellt för konstruktörer av
förbrännings-apparatur.
Bokens första kapitel, termodynamik, behandlar
materialbalanser, energibalanser samt i korthet
jämvikt och dissociation. Härefter följer
strömningsfrågor samt, värme- och massöverföring med många
intressanta tillämpningar. I kapitlet värme- och
massöverföring med kemisk reaktion behandlas
förbränning av gasstrålar, fasta ämnens
förbränningshastighet, flytande bränslen med förbränning av
droppar och bränsledimmor samt ytförbränning. De
kemiska effekterna vid förbränning har ägnats ett
kapitel med behandling av gasreaktioner,
förbränning i för-blandade gaser och förbränning utan
förblandning.
Efter de nämnda mer teoretiska kapitlen, som
omfattar sammanlagt 224 s., följer ett kort kapitel med
några konstruktiva synpunkter på strömning,
bränsleinsprutning samt förbränningssystem för
brännkammare till gasturbiner.
Boken är klart och trevligt skriven och innehåller
en mängd värdefulla uppgifter och synpunkter. Även
om den främst vänder sig till gasturbinteknikern har
även andra som sysslar med förbränningsproblem
stor glädje och nytta av att läsa den. Wll
"Viaco cisternen" är en av Svenska Väg AB,
Stockholm, utgiven rikt illustrerad skrift på 52 s.
som behandlar oljelagring i bergrum på vattenbädd
enligt Edholms metod (Tekn. T. 1949 s. 663). Här
beskrivs konstruktionen av cisternen, som i sitt
enklaste utförande består av en i berget utsprängd
behållare (eventuellt en gammal gruva), de
erforderliga pumpanordningarna för olja och vatten samt
uppvärmningssystemet. Vidare diskuteras frågan om
vattnet inverkar på oljelagret och redogörs för en
provanläggning för bensin samt erfarenheter från
utförda anläggningar. Cisternanläggningarnas
utförandeformer, projektering samt anläggnings- ocli
årskostnader behandlas slutligen.
"Ikarus", Tekniska Museets teknikhistoriska
bildkalender, upplever i år sin sjuttonde årgång.
Förutom kalendarium innehåller kalendern ett bildkort
för varje vecka av år 1957. De som vanligt
intressanta bilderna är huvudsakligen hämtade ur
museets arkiv. Kalendern kostar 4 kr. och kan
rekvireras endast från Tekniska Museet, Stockholm Ö,
postgiro 19 42 00.
SKF, Katrineholm, jämför i den 8-sidiga broschyren
"Segjärn" SKF:s segjärn med andra järnlegeringar.
I Tekniskt Meddelande 55400 ges tekniska dala för
SKF:s gjutjärn och gjutstål. En nyutgiven folder
anger kvaliteter, dimensioner, toleranser och vikter
för rundgöt och rörämnen au gjutjärn.
AB Sterner Blomquist, Malmö, presenterar sin
verksamhet i en 8-sidig broschyr "Ny fabrik —
större resurser" med anledning av att företaget flyttat
in i ett nybygge med samtliga avdelningar:
motor-renoveringsverkstad, lager för motorreservdelar och
verkstad för mekaniska precisionsarbeten.
/tnc
1. Beteckningar för storheter och enheter
Det praktiska värdet av normerade beteckningar för
fysikaliska storheter och måttenheter är numera
allmänt erkänt. Bland teknikerna har särskilt
elektroteknikerna tidigt känt behov av sådan enhetlighet
och utarbetat beteckningsnormer, vilka undan för
undan vunnit i stadga och omfattning. Nu är det ju
så, att elektroteknikerna är intresserade inte bara
av elektriska (däri inbegripet magnetiska) storheter,
utan även av de grundläggande rums-, tids- och
energistorheterna och av mekanik-, kemi-, värme-,
ljus- och ljudstorheter m.m., samt tillhörande
enheter. Detta gör att elektroteknikerna i samråd med
tekniker på dessa andra områden fått bestämma sig
för beteckningar för storheter och enheter inom så
gott som bela tekniken. På liknande sätt har
me-kanister, kemister, värme-, ljus- och ljudtekniker
m.fl. i sina beteckningsnormer fått gå långt över
de egna gränserna och bl.a. uppta en del elektriska
storheter och enheter.
Av särskilt stort intresse är det internationella
arbete som redan utförts och som alltjämt pågår med
sikte på storhets- och enhetsbeteckningar gångbara
i alla länder, oavsett språket. Bland internationella
organisationer som redan hunnit långt på detta
område kan nämnas: Meterkonventionens organ
(Allmänna Konferenserna för Mått och Vikt,
Internationella Kommittén för Mått och Vikt, ocli
Internationella Byrån för Mått och Vikt); Internationella
Standardiseringskommissionen (ISO);
Internationella Fysikunionen; Internationella Kemiunionen;
Internationella Elektrotekniska Kommissionen (IEC);
Internationella Belysningskommissionen (CIE).
Flera andra håller på med liknande internationell
normering. Mängden förskräcker kanske, men i det
stora hela måste sägas att samarbetet och den
uppnådda enhetligheten är bättre än många vågat
hoppas.
Det gäller då för de enskilda länderna att så nära
som möjligt ansluta sig till de internationella
rekommendationerna. TNC utgav år 1942 sin första
publikation, TNC 1, Internationella
bokstavsbeteckningar för fysikaliska storheter och måttenheter.
Däri framlades resultatet av arbetet inom ISA
(föregångare till ISO) och IEC, i det skick vari detta
förelåg vid utbrottet av andra världskriget, vilket
lamslog arbetet under många år. Inom Svenska
Elektriska Kommissionen (SEK) hade man redan
1929 gett ut beteckningsnormer, och dessa var efter
de gångna tio åren i behov av modernisering. Ar-
TEKN I SK TIDSKRIFT 1957 S9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
