Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Beräkning av värmeväxlare vid ång-gasblandningar, av Tore G Christianssen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Tillståndsförändring jör den fuktiga luften i
ett Mollier-diagram.
För praktiskt bruk kan man överföra ekv. (11)
i differensform
A i
(12)
’ra (too — t\)m
där index m avser medelvärden.
Vid släta plana ytor kan man göra följande
beräkningar med beteckningar enligt fig. 2.
Man kan uttrycka värmeövergången med de
partiella värmegenomgångstalen
och
k" =
k’ — oc’
1
(13)
(14)
I/O," + dl"/Åi’ + Öy/Åy + V/V
eller allmänt vid ett godtyckligt antal skikt i
väggen
k" = . , .. . .—c -. „ c.,.; (14 a)
1 lee" + I d"/Å" + Öy/Å„ + I Ö’/Å’
där 5 är eventuella ytbeläggningar tjocklek
och A ytbeläggningarnas
värmeledningsförmåga; index y anger överföringsytan.
För systemet blir således
värmegenomgångs-talet
1
1/A-’ + 1/A-"
Vidare får man
t’ i = t’ oo — —,(t’æ — t" oc)
(15)
(16)
eller utan ytbeläggning och med bortseende
från ytmotståndet
t’i — ty = t’ oo — -^7(^00 — t" 00) = t’ 00 —
11
7 (ff00 — t"cc)
oc" + oc
(17)
Av ekv. (17) framgår att om oc" är mycket
stort i förhållande till oc’, t.ex. vid cirkulerande
vatten, blir t’y = Voo , dvs. vattentemperaturen.
Har man flänsade ytor får oc& enligt Schmidt2
följande utseende
dL
A ’
l]kam +
AA
A )
(18)
där ctk(A) kallas skenbart värmeövergångstal;
A är totala ytan sammansatt av flänsytan Af
och den fria rörytan Ar och är kamflän-
sens verkningsgrad. Denna definieras som
förhållandet mellan den i verkligheten överförda
värmemängden Pm och den värmemängd P0
som skulle kunnat överföras om kamflänsarnas
temperatur varit lika med rörväggens
temperatur. Alltså får man om a*/ = oc
Pm ®m
Vkam= — = —
(19)
där O m betecknar medelvärdet av skillnaden
mellan den omgivande gasens temperatur och
flänsens temperatur och ©0 är skillnaden
mellan omgivande gasens temperatur och
rörtemperaturen. Man får då
Ptot = Pm + Po = OtkfAf Om + Ot/cr Ar 60 —
= O-Ha) A60 (20)
Exempel
I en värmeväxlare, i vilken man kan bortse från
värmemotstånd i väggen, skall luftmängden
q" = 1 000 kg/h med tillståndet — 10°C och
i" 1 = — 1,5 kcal/kg samt oc"k = 25 kcal/m2h°C
värmas till -f 20° C med luftmängden q’ = 725
kg/h torr luft och ingående tillstånd + 60°C,
i’ = 62 kcal/kg luft samt oc’k = 25 kcal/nrh°C.
Värmeövergången genom strålning bortses från.
Värmeväxlaren arbetar i motström.
Den fuktiga luften q’ skall således avge
värmeeffekten P = 1 000 [5,75 — (— 1,5)] = 7 250
kcal/h eller 7 250/725 = 10 kcal/kg torr luft.
Fuktiga luftens entalpi i sluttillståndet blir
således 52 kcal/kg torr luft. Närmast får man
konstruera tillståndsändringen för den fuktiga
luften q’ i Mollier-diagrammet för fuktig luft.
Vid våtluftens (q’) inträde i värmeväxlaren är
tillståndet 60°C och i = 62 kcal/kg, och för q"
är tillståndet +20°C och i = 5,75 kcal/kg.
Lämpligen uppdelas våtluftens entalpiskillnad
10 kcal/kg i fem lika delar, vilket således ger
A i = 10/5 = 2 kcal/kg
Vidare är A8q" = 30/5 = 6°C.
Tabell i. Beräkning av värmeytan
V ’oo ty C’00 — ’V>
kcal/kg °C °c °C
1 62 60 46,7 13,3
2 60 57 45.5 11,5
3 58 54,4 44,4 10
4 56 51,7 41,7 10
5 54 50 40 10
6 52 48,8 38,8 10
48 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
’’oo — ’VA V A A
°C c’00 — t’,j)m kcal/m-h°C m2
50
12,4 0,1612 60 1,95
10,75 0,1860 8„ _ 79,3 1,70
10 0,2000 ’ 94,4 1,53
10 0,2000 ur , 103,7 1,39
10 0,2000 ’ 112,5 1,28
Summa 7,85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
