Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Nya metoder - Autoradiografi, av SHl - Säkerhetsbil, av EBr - Elektronisk simulator för atomkraftverksreglering, av Lennart Boström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i aluminium. Är då stor skärpa nödvändig, måste
man slipa och polera provet till en tjocklek
jämförbar med den önskade skärpan.
Härvid har flera metoder tillämpats med växlande
framgång. Vid en av dem sätts provet fast på en
hållare av ett material, som inte blir radioaktivt vid
neutronbestrålning, t.ex. polyeten eller styren, eller
ett vars radioaktivitet försvinner tillräckligt snabbt,
t.ex. aluminium. Därefter slipas och poleras provet
till önskad tjocklek, rengörs och bestrålas i en
reaktor fastsittande vid hållaren. Vanligen läggs ett tunt,
tätt skyddsskikt, t.ex. av kollodium, mellan provet
och den radiografiska filmen så att förorening av
denna med radioaktiva ämnen undviks.
Man kan ibland ge ett prov ytaktivitet genom att
sänka ned det i en lösning av ett radioaktivt ämne
som adsorberas vid provets yta. Enligt denna metod
kan autoradiografier med mycket god skärpa
erhållas. Man har t.ex. i Storbritannien doppat förtennat
stål i en lösning av ^CoCL för att erhålla
autoradiografier av fel i tennskiktet genom selektiv
utfällning av kobolt på blottat järn.
Ullfibrer, märkta med fosfor 32, har man använt
för att följa fibrernas rörelse och orientering vid
kardningen. Jod absorberas selektivt vid
tyrosin-koncentrationer i ullfibern och deras fördelning har
därför kunnat studeras genom autoradiografi med
jod 131.
Vid kontinuerlig gjutning av aluminium (jfr Tekn.
T. 1955 s. 747) är konstruktionen av kylsystemet
och gjuthastigheten av största betydelse för
produktens kvalitet. Kännedom om isotermernas läge och
form i det svalnande götet är därför nödvändig.
Detta gäller särskilt formen hos gränsytan mellan
fast och flytande metall i götets översta del. Genom
att sätta guld 198 till strömmen av smält aluminium
har man märkt gränsytan så att den kunde avbildas
genom autoradiografi av det kalla, ituskurna götet.
Man kunde också iaktta flytmönstret i den flytande
översta delen av götet.
Guldtillsatsen behöver inte vara större än 1 mg/kg
varför den inte märkbart ändrar metallens
egenskaper. Används något större mängd guld (7 mg/kg),
kan detta göras radioaktivt genom
neutronbestrålning av det kalla och kluvna götets yta. I detta fall
behöver därför inget radioaktivt ämne hanteras i
fabriken. Liknande undersökningar har gjorts med
stål i Sovjetunionen (J L Putman vid Instruments &
Measurements Conference, Stockholm 1956). SHl
Säkerhetsbil
Ett försäkringsbolag och ett flyglaboratorium i USA
experimenterar med en bil, vars karosseri tillverkas
och utrustas enligt delvis nya principer för att
lämna ökad säkerhet åt förare och passagerare vid
kollisioner, fig. 1. Bilen är utrustad med i verklig
mening stötdämpande skydd runt om i stället för de
mera symboliska stötdämpare, som eljest finns fram
och bak på bilarna. Ovanför de främre och bakre
sittplatserna är kraftiga bågformade stålspant
anbringade, som hindrar taket från att klämmas ihop
vid överrullningar av bilen. Vindrutan, som är
odelad och svängd, är framflyttad så långt, att föraren
vid kollisioner icke kan slå huvudet i den.
Ratten är i enlighet med en sedan flera år
diskuterad princip ersatt av en hävarm i form av en
gaffel, vars armar är beklädda med stötdämpande
material (skumgummi e.d.). Styrningen är helt
hydraulisk i motsats till moderna servostyrningar, där
den mekaniska kraftöverföringen förstärks av
hydraulisk servo. Den förstnämnda anordningen
förefaller vara ett tvivelaktigt framsteg ur säkerhets-
Fig. 1. Säkerhetsbil; 1 stålspant, 2 vikdörr, 3
hydraulisk stötdämpare mot sidstötar, 4
fasthållnings-don för främre passageraren, 5 styrgaffel med
stötdämpande beklädnad.
synpunkt, då man ju med hydraulisk servo har
dubbel säkerhet mot felaktigheter. Karosseriets
insidor är i stor utsträckning beklädda med
stötdämpande material. Dörrarna är vikdörrar
("dragspelsdörrar") ungefär som på moderna bussar — en
konstruktion som framtvingats av en spatiös och
originell placering av sittplatserna, mot vilken nog
en del invändningar kan göras.
Det är nog bra att det rör sig på detta viktiga
område, men fråga är om här nämnda utföranden
innebär några verkligt stora framsteg. En detalj av
intresse är, att dörrarna utom sitt vanliga handtag
och lås har bultar upptill och nedtill som svarar
mot hål i tak respektive ram, varigenom dörrarna
låses fast vid karosseriet och icke så lätt springer
upp vid trafikolyckor (Consumer reports nov. 1956
s. 553). " EBr
Elektronisk simulator för
atomkraftverksreglering
En analogimaskin för forskning inom
atomkraft-området har installerats i England. Den är en
elektrisk differentialanalysator (Tekn. T. 1955 s. 276)
av medelstorlek och i stort sett av normal typ men
konstruerad med sikte på atomkraftproblem.
Anläggningen består av åtta enheter. En av dessa är
kontrollenhet och en annan en speciell enhet, som
ständigt simulerar själva reaktorn. Plats finnes för
100 driftstabiliserade förstärkare och 20
servomulti-plikatorer, men tills vidare finns endast 84
förstärkare, som kan användas som summatorer,
integra-torer eller servoförstärkare. Dessutom finns två
enheter för alstrande av tidsfördröjning, två snabba
tvåkanalskrivare och två katodstråleoscillografer.
Anläggningen är konstruerad så att den antingen
kan användas som en maskin för stora problem
eller som två mindre maskiner för samtidig lösning
av två skilda problem.
Maskinen är normalt avsedd att arbeta i verklig
tidsskala och kan i så fall sammankopplas med
delar av en kraftstations verkliga kontrollutrustning.
Även andra tidsskalor kan användas. Anläggningens
flexibilitet gör, att den skall kunna användas också
för andra reaktortyper än den gaskylda,
grafitmode-rerade typ, som nu är under utveckling och för
vilken simulatorn konstruerats (Electronic Engineering
okt. 1956 s. 437). Lennart Boström
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
