Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 3 - Andras erfarenheter - Effektfrånskiljare med gasblåsning, av FÖ - Tillväxthormoner ur svampextrakt, av SHl - Vitplåtstillverknings, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omkring 1 220 mm. Samtliga prov utfördes med
kvävgas tagen från stålflaskor och alla brytprov
lyckades.
Ljusbågstiden vid brytningen av transformatorns
tomgångsström blev omkring 0,45 s och
maximispänningen på transformatorns primärsida 33 °/o
över normalspänningen.
Vid brytning av 135 km tomgående linje blev
ljusbågstiden 0,75 s och spänningsstegringen på
närändan av linjen blev 50 °/o, på generatorsidan
av frånskiljaren 100 °/o och över frånskiljaren
150 °/o.
Proven visade, att gasstrålen förkortar
ljusbågs-längd och ljusbågstid avsevärt jämfört med en
frånskiljare utan gasstråle samt att frånskiljarens
maximala brytförmåga ej uppnåddes vid något av
proven (Electrical Engineering 1956 s. 712—717). Fö
Tillväxthormoner ur svampextrakt
Ur en mögelsvamp, Giberella fujikuroi, har man
extraherat en grupp ämnen, kallade giberelliner,
som sprutade på växter i mycket utspädd
vattenlösning (50 mg/1) ökar dessas längd ti l den dubbla
eller ibland trefaldiga på 3—4 veckor. I extraktet
har man hittills isolerat tre giberelliner, kallade Ax
(även A), A2 och A3 (även X eller giberellinsyra).
Vid hittills utförda pre iminära försök har alla tre
visat sig öka tillväxthastigheten. Behandlade med
giberellinsyra, ensam eller tillsammans med A1 och
A2, lär t.ex. geranier, solrosor och rosor ha blivit
50—300 °/o högre än obehandlade exemplar av
samma arter. Unga lövträds växthastighet ökas också
i allmänhet. Liknande resultat kan inte uppnås med
tidigare kända tillväxthormoner, t.ex. indolättiksyra.
Inte bara växternas höjd ökas utan också deras
vikt. Man har t.ex. funnit att unga sojabönplantors
torrsubstansvikt kan ökas med 30—40 °/o genom
behandling med giberellin. Vidare lär vissa växter
kunna bringas att blomma en till flera veckor
tidigare än normalt, men i andra fall har blomningen
fördröjts.
De erhå’lna resultaten är uppmuntrande, men ännu
måste många frågor besvaras innan gibereliinerna
kan få praktisk användning. Forskningsarbetet har
hittills fördröjts avsevärt genom brist på preparat,
men några amerikanska firmor har nu börjat
tillverka giberelliner i halvstor skala. Man använder
härvid jäsningsprocesser. Gibere’linernas struktur
är ännu inte utredd, men man har funnit att den
är så komplicerad att syntes i industriell skala
förefaller utesluten (Chemical & Engineering News 17
sept. 1956 s. 4496). SHl
Vitplåtstillverkning
Efter andra världskriget har världsproduktionen av
vitplåt vuxit mycket hastigt (fig. 1). Denna
utveckling har starkt påverkats av förhållandena i USA
där man svarar för 70 % av världsproduktionen.
Anmärkningsvärd är minskningen av
tennförbrukningen och övergången från varmförtenning till
elektrolytisk förtenning i USA (fig. 2). År 1954
användes den senare metoden för ca 73 % av den
amerikanska tillverkningen och för ca 30 °/o av den
brittiska. De båda metoderna tillämpas för ungefär
lika delar av världsproduktionen.
Varmförtenning utförs i dag i kontinuerliga
anläggningar, vilka först utvecklades i Tyskland, där man
nu kan tillverka upp till 500 mm breda vitplåtsband.
I Storbritannien pågår utarbetandet av ett
varmför-tenningsförfarande för en bandhastighet på 40 m/
min vid en tennbeläggning av 22—-34 g/m2. Tennet
Fig. 1. Produktionen av vitplåt i hela världen;-totalt,
— tennförbrukningen.
påförs med en vals, och bandet dras alltså inte
genom tennbadet. Tennskiktets tjocklek kan regleras
genom ändring av valsens och bandets relativa
hastighet. Vidare undersöker man möjligheterna att
undvika användning av korroderande bad för
betning av stålplåten. Man lär härvid ha nått lovande
resultat med behandling av materialet i
vätgas-atmosfär vid 400°C; förtenningen måste då utföras
i samma atmosfär.
Elektrolytisk förtenning började tillämpas i stor
skala i USA under andra världskriget. Stålbandet
går först genom en kantskärningsmaskin och
passerar sedan apparater för hopsvetsning av banden vid
byte av bandring och avfräsning av svetsen.
Därefter går bandet i en stor slinga till alkalisk,
elektrolytisk avfettning, betning i svavelsyra,
elektrolytisk förtenning, blanksmältning, kemisk
efterbehandling, elektrostatisk oljning och spolas slutligen
upp eller skärs i plåtar med en flygande såg.
Vid förtenningen används antingen ett saltsurt bad,
innehållande tvåvärt tenn, ett stannatbad med fyr-
Fig. 2. Vitplätstillverkningen i USA; - totalt, ■ • • varm-
förtennat, - ■ - elektrolytiskt
förtennat,–-tennförbrukningen.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
