Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Värdering av en- och tvåfamiljshus, av Göran Hellsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Prisernas uppbyggnad
Som i inledningen antytts är underlaget för
diagrammen och standardtilläggen
systematiskt uppbyggt. För ett antal byggnadsdelar,
som förekommer i en villabyggnad av idag har
enhetspriser beräknats. Sådana finns för ett
antal olika väggtyper, bjälklagstyper,
takkonstruktioner etc. Därvid är att märka att
enhetspriset för t.ex. en våningsyttervägg avser en
fullt färdig vägg, målad, tapetserad och med
fönster insatta, tabell 4.
För att komma fram till ett enhetspris har
gjorts ett antal detaljkalkyler över kostnader
för de olika byggnadsdelarnas beståndsdelar.
Utgångsmaterialet har bestått av: för
arbetspriser: grundpriser enligt 1951 års
riksprislistor för bygg-, måleri-, el- och rörarbeten;
för materialpriser och kostnader för
specialarbeten och övriga underentreprenörer:
prislista, som gäller för Eskilstuna den 1 januari
1952.
Sammansättningen av kostnaden för de olika
Tabell Uppbyggnaden av ett enhetspris
Detaljpris
Delpris Enhetspris
Isoleringspapp på mur
Syll
Reglar, 1,35 st/3,05
Utvändig panel
Papp på stolpverk utvändigt
Läkt för isoleringsmatta
Invändig panel
Träfiberskivor
Golvlist
Taklist
Tillägg för arbetskostnad
Målning av utvändig panel
Tapetsering
Målning av golvlist
Målning av taklist
Isoleringsmatta
Våningsfönster (0,90X1,30)
Extra arbeten i regelvägg
Arbeten för smyg
Kortlingar för värmeelement
Fönsterbänk av trä
Målning av:
fönsterkarmar invändigt
fönsterkarmar utvändigt
fönsterbågar insidor
fönsterbågar mellansidor
fönsterbågar utsidor
fönsterbleck översidor
fönsterbleck undersidor
Avgår
Utvändig liggande panel
Invändig panel
Isoleringsmatla 50 mm
Utvändig papp
Träfiberskiva
Målning av utvändig pane!
Tapetsering
I princip samma poster
som för föregående
våningsfönster
[-Våningsyttervägg
Våningsfönster-]
{+Vånings-
yttervägg
Vånings-
fönster+}
(0,90X1,30)
[-Våningsfönster-]
{+Vånings-
fönster+}
(1,40X1,30) J
[-Vånings-yttervägg-]
{+Vånings-
yttervägg+}
byggnadsdelarna har av praktiska skäl skett
etappvis. Först har beräknats ett antal
detaljpriser, som sedan sammansatts till delpriser.
Av delpriserna har sedan enhetspriserna
bildats.
Varje operation från ackords- ocli
materialprislistan till de slutliga enhetspriserna är
således kartlagd. Av det föregående framgår, att
den successiva sammanställningen gått i tre
etapper, nämligen från prislista till detaljpris,
från detaljpris till delpris samt från delpris
till enhetspris.
Den s.k. dagtidsprocenten har antagits till 15
% för murare, träarbetare och övriga
yrkesarbetare och 50 % för grovarbetare. För central
administration, vari ingår både byggherrens
och byggarens administrationskostnader och
dessutom projekteringskostnader,
kapitalkostnader, avgifter till myndigheter och
försäkringar o.d., är räknat med 10 % tillägg på
övriga kostnader.
Slutord
Den värderingsmetod, som här beskrivits, skall
i princip kunna användas på vilken hustyp
och vilken konstruktionstyp som helst. Den
systematiska uppbyggnaden gör emellertid, att
endast ett relativt litet antal hustyper kunnat
prissättas. Metoden har därigenom sin
begränsning. Dock torde antalet typer täcka det
övervägande antalet en- och tvàfamiljshus som
byggs i dag. Vidare har den systematiska
uppläggningen den fördelen att nya
konstruktionstyper lätt kan inpassas bland de befintliga och
att det framräknade värdet kan spjälkas i
delposter. Genom att ställa dessa mot verkliga
kostnaderna kan eventuella överkostnader
förklaras. Sådana efterkalkyler ger samtidigt
besked om vilka faktorer ekonomin är särskilt
känslig för, vilket bör påverka uppläggningen
av den kommande bebyggelsen.
Bostadsstyrelsen ämnar i mån av resurser
kontinuerligt göra sådana kostnadsstudier och
har därför för avsikt att underhand insamla
uppgifter på verkliga kostnader för en- och
tvàfamiljshus runt om i landet.
Bostadsstyrelsen kommer sålunda att använda
värderingsmetoden inte blott för bestämning av statslån
o.d. utan även för kostnadsundersökningar,
som kan ge anvisning 0111 kostnadsbesparande
åtgärder. I här framlagt skick ger
värderingsmetoden emellertid icke sådana möjligheter.
Den som har värdefullt kostnadsmaterial
rekommenderas därför ta kontakter med
Bostadsstyrelsen.
Varje egnahemsbyggare har emellertid
möjlighet att med här redovisade diagram och
kostnadsuppgifter i stora drag enkelt kunna
beräkna vad hans egnahem bör kosta om han
uppför det ekonomiskt. Han borde därigenom
få ökade möjligheter än tidigare att välja en
hustyp han har råd med och att kontrollera
anbuden av olika slag samtidigt som han får
reda på vad han kan räkna med att erhålla i
statslån.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
