Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Aluminiumklädda elementhus, av Carl-Erik Lindgren - Nybyggen - SJ:s lokomotor litt Z 63, av E Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 % upp till 12 % med en tillväxt av 1 % per
vecka. Efter halva provningstiden avtog
fuktkvoten med ca 1 % per vecka för att vid
provningstidens slut vara 9 %.
Fuktkvoten hos aluminiumbeklädd ytterpanel
hade maximumvärdet 9,5 %, som uppnåddes
efter 7 veckor. Värdet var vid begynnelsen
8 %, som även gällde efter 15 veckor. För
målad ytterpanel visade proverna samma
fukt-kvotsvärden.
Resultaten av fuktbestämningarna visar att
fukten från "tvättstuge"-atmosfären vandrar
genom innerväggen ut i isoleringsmaterialet och
fortsätter genom träfiberskivorna åt sidorna till
den vertikala luftkanalen omedelbart invid
ytterpanelens insida. Luften där för bort den
utträngande fukten genom dels den smala
öppning, som fogen mellan elementen utgör, dels
genom luftkanalens botten, som ej är
diffu-sionstätt sluten. Ytterväggen är alltså
ventilerad.
Målad aluminiumplåt
Färgtillverkarnas erfarenheter gäller bil- och
cykellaeker. Praktiska prov visar högsta
väderbeständighet. Lacken har sålunda provats i
"weather-o-meter", varvid efter 500 h ingen
förändring kunde påvisas. Det anses att 500 h
är det optimala värdet.
Lacken har vidare provats vid
utomhusexpo-nering i Södertälje under 5 år. Någon
nyansförändring har inte kunnat märkas. Vid
mätning av glansen har Evans spektrofotometer
använts. Topplacken hade vid provningens
början glansvärdet 85. Högsta glansvärdet 100 kan
ernås endast hos lufttorkande läcker. Efter fem
års exponering erhölls för ugnslacken
glansvärdet 82, vilket är ett utomordentligt gott
resultat. En glansminskning på 3 enheter kan
mätas endast med instrument och kan icke
iakttas med blotta ögat.
För bestämning av vattenbeständigheten har
lacken utsatts för direkt och kontinuerlig
vat-tenbegjutning under 14 dygn. Före
vattenprovet hade på en del av plåten ugnslacken
bortskrapats så att den etsande grundfärgen
("wash-primer") frilagts. Den ger så stor vidhäftning
mellan färg och plåt att det är praktiskt taget
omöjligt att få bort den. Efter de 2 veckorna
hade ugnslacken icke förändrats. Vid den
frilagda grundfärgen hade ingen fukt trängt in
under lackskiktet. På en annan plåt, där lacken
sprutas direkt utan grundfärg hade vatten efter
samma prov trängt in mellan plåten och
lack-skiktet.
Genom den betning av aluminiumplåten, som
uppstår genom den etsande grundfärgens halt
av fosforsyra, kommer täckfärgen att vara
säkert förankrad vid plåten. Grundfärgen hindrar
även effektiv fukt att tränga in mellan
täckfärgen och plåten. Lackytans
vattenbeständighet förbättras sålunda i hög grad.
En lämplig mattering av färgen är givetvis
ett arkitektoniskt önskemål, som från början
har iakttagits.
Klimatets inverkan på aluminium
Aluminiumplåt har länge använts för utvändig
täckning i USA, Norge och Danmark och även
i Sverige. Alkommittén från K.
Byggnadsstyrelsens Aluminiumkommitté, som tillsattes 1954,
har närmast undersökt taktäckning med
aluminiumplåt och funnit, att materialet är lämpligt
för utebruk under förutsättning att hänsyn tas
till materialets egenskaper (Tekn. T. 1956 s.
665).
Aluminiums korrosionsmotstånd är så gott, att
man ej behöver skydda metallytan genom
särskild ytbehandling (målning eller
anodoxida-tion) annat än vid speciellt svåra förhållanden,
såsom inom industriella områden och vid
kustklimat. Endast spaltkorrosion (Tekn. T. 1956 s.
667) kan tänkas uppkomma och risken för den
kan lätt undanröjas genom isolering av
metallen från träet med t.ex. asfalt. En för detta
ändamål lämplig produkt är en emulsion,
som praktiskt taget bibehåller sin konsistens
vid från — 40°C till flera hundra °C. Därför
kan den ej rinna och ge fläckar på hussockeln.
Asfaltskiktet eliminerar också plåtljud, såsom
det karakteristiska smattret vid regnväder.
Dessutom ger det en stötdämpande effekt mot
yttre våld vid transporter.
nybyggen
i
SJ:s lokomotor litt Z63
För lättare vagnväxling började SJ redan under
1920-talet använda "lokomotorer". De första av
dessa dragfordon var utrustade med
Fordson-motorer och kedjeöverföring av drivkraften till
drivaxlarna, men man övergick snart till kraftigare
lokomotorer med hydraulisk eller mekanisk
växellåda. Den numera vanligaste lokomotorn har en
dieselmotor på 160—180 hk och en tjänstevikt på
18—20 t.
Fig. 1. SJ:s lokomotiv litt ’/, 63.
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
