Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Nya metoder - Precisionsgjutning i formar av sintrat glaspulver, av SHl - Extensometer av rosett-typ, av Å I - Vitamin B12 ur avloppsslam, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Precisionsgjutning i formar av sintrat
glaspulver
Glas har många fördelar som formmaterial vid
precisionsgjutning. Det reagerar inte med någon av de
vanligen använda metallerna, varigenom
gropbildning, ytkorrosion och dimensionsfel hos gjutstycket
kan undvikas. Det kan därför utnyttjas för alla
metaller. Vidare har det liten
värmeutvidgningskoeffi-cient, varigenom mycket stor precision kan erhållas,
och det ger utmärkt ytfinhet. Härigenom fordras
mycket liten efterbearbetning av gjutstycket, vilket
är av stor betydelse då precisionsgjutning är en
relativt dyrbar process.
Man utgår från en modell, gjord av vax som är
formstabilt vid rumstemperatur; vanligen har det
en smältpunkt över 50°C. Modellen rengörs med
aceton och doppas i en suspension av ytterligt fint
glaspulver i vatten, innehållande vissa tillsatser. När
den fått ett ordentligt överdrag torkas detta på 10
—15 min i luft vid rumstemperatur. I en ström av
ammoniakgas torkar det på 2—3 min.
Det torkade glaspulverskiktet är mycket tunt. Det
förstärks därför genom ny doppning i suspensionen
varefter torrt glaspulver pudras på det våta, andra
skiktet. Sedan torkas skiktet på nytt. Genom
upprepad doppning, bepudring med glaspulver och
torkning bygger man upp en form med avsevärd
hållfasthet. Nödvändig väggtjocklek beror på
modellens storlek. Även om denna är ganska betydande,
lär inte mer än sju doppningar behövas.
När formen nått tillräcklig tjocklek torkas den 8 h
vid rumstemperatur. Den har därefter 3—6 mm
väggtjocklek och har så stor hållfasthet att den
är lätthanterlig. Den torra formen sintras vid ca
1 050°C under 15 min. Härvid smälter vaxet först
ut; detta tar högst 2 min. Vaxet kan tillvaratas och
användas på nytt. Vid sintringen smälter
glaspartiklarna samman till en hållfast form.
Sintringen utförs i en vertikal ugn i vilken formen
förs in stående på ett galler av rostfritt stål så att
vaxet kan rinna ned till ett undre kärl. På grund av
den höga ugnstemperaturen smälter vaxet snabbt
och bara en liten del förloras därför att ingen
betydande oxidation hinner ske. Formen får mycket
god ytfinhet och blir fri från vax.
Efter gjutningen behöver formen inte knackas bort.
När gjutstycke och form svalnat till en temperatur
avsevärt under metallens stelningspunkt, börjar
nämligen glaset att spricka och falla av i småbitar.
När gjutstycket svalnat så mycket att det kan
hanteras har allt glaset lossnat (P M Unterweiser i
Iron Age 10 maj 1956 s. 91—94). SHl
Extensometer av rosett-typ
För bestämning av spänningstillståndet i ytan av en
konstruktionsdetalj fordras i allmänhet att
töjning-arna mäts i tre olika riktningar. Dessa mätningar kan
utföras med trådtöjningsgivare, men ett nytt
instrument har nu utvecklats, vilket kan flyttas från
mätställe till mätställe. Därigenom ger det en betydligt
snabbare kartläggning av spänningsfältet.
Instrumentet, fig. 1, består av tre parallella ben,
ledförbundna med en monteringsplatta. Benen är i
ena ändan försedda med hårdmetallspetsar, vilka är
placerade som hörnpunkterna i en liksidig triangel.
Mätdonet trycks mot mätytan med hjälp av
magneter eller, på omagnetiska material, sugskålar av
gummi. För mätning av benens vridning har två
principer använts. Den första bygger på
fritrådsgi-vare. Mellan varje benpar har trådar fästs på ömse
sidor om vridningspunkten och på lika avstånd från
den. Då spetsarna flyttas, ändras spänningen i trå-
Fig. 1. Extensometer
för töjningsmätning i
tre riktningar.
darna och därmed även deras elektriska resistans.
Den senare kvantiteten kan mätas med
standard-instrument. Den andra principen bygger på
induk-tansändringen i en spole med järnkärna, vars
luftgap varierar proportionellt med spetsarnas
förskjutning.
Då benen vrids, utbildas återställande krafter i
lederna och i mätdonen. Dessa krafter har på ett
instrument med 12 mm mätlängd uppmätts till mellan
12 och 25 pond per promille töjning, då
fritråds-givare använts, och till tredjedelen därav vid den
andra mätprincipen (Sverker Sjöström vid
Instruments and Measurements Conference den 17
september 1956). Ål
Vitamin B i2 ur avloppsslam
För flera år sedan undersökte flera amerikanska
tillverkare av vitamin B^ möjligheterna att framställa
denna ur avloppsslam (Tekn. T. 1954 s. 710), men
de stannade vid direkta jäsningsprocesser. År 1956
har man emellertid byggt en anläggning för
utnyttjande av slammets vitamin B12. I den skall man som
råvara använda Milorganite, ett torkat, sterilt
avloppsslam som under ca 30 år använts till gödsel.
Det lär innehålla ca 65 mg vitamin B12 per kg.
Tillverkningsprocessen är kontinuerlig och nästan
helt automatisk. Till en början skall bara en del av
den i reningsverket erhållna råvaran bearbetas, men
allteftersom efterfrågan på vitaminer växer kan
tillverkningen ökas till mer än 90 kg/år ren vitamin
B12. Hela den amerikanska tillverkningen uppskattas
i dag till ca 180 kg/år. Den ur Miloganite erhållna
vitaminen renas på annat håll innan den kommer
på marknaden. Tills vidare skall bara en
foderkvalitet tillverkas, men man har utarbetat en metod
för rening till farmaceutisk kvalitet.
Att tillverkare av vitamin B12 hittills föredragit
direkt jäsning beror på att man då kan använda
kulturer av mikroorganismer som ger mera vitamin
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
