Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Andras erfarenheter - Granulerade ogräsbekämpare, av SHl - Alkohol i kreatursfoder, av SHl - Titanatfärger som korrosionsskydd, av SHl - Stabilisering av aluminiumgjutstycken, av SHl - Katalysator för lågtryckspolyeten, framställd in situ, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under välten, t.ex. i fiskdammar och diken.
Granu-lerade ogräsbekämpare sjunker nämligen snabbt till
bottnen och når hög koncentration nära växternas
rötter.
Den korniga formens största olägenhet är att den
kostar mera än pulver, lösning eller suspension.
Merkostnaden uppges kunna uppgå till ca 30 °/o.
Åtminstone en del av den torde emellertid
kompenseras genom minskning av hanteringskostnaden, och
de granulerade ogräsbekämparnas fördelar torde
vara väl värda den återstående merkostnaden. Det
största hindret för en snabb ökning av deras
användning är utan tvivel att ännu bara få resultat från
fältförsök är tillgängliga (Agricultural & Food
Che-mistry april 1956 s. 293—294). SHI
Alkohol i kreatursfoder
För att nötkreatur skall kunna utnyttja kvävet
effektivt, när de ges karbamidhaltigt foder, måste
mikroorganismerna i vommen förfoga över
tillgängligt väte. Sådant finns i vanliga äggviteämnen men
också i etylalkohol. Man har därför i USA gjort
försök med tillsatsfoder av karbamid-melass försatt
med alkohol.
Hittills har man givit 5 miljoner dagsransoner
utan att någon ogynnsam effekt på kreaturen
märkts. Dessa åt i de flesta fallen 25 ®/o mera per
dygn både av det normala fodret och tillsatsfodret
när det senare innehöll alkohol. Kvigor ökade
snabbare i vikt, deras päls blev vackrare och de
fick inte vidgad vom (Chemical Engineering News
30 april 1956 s. 2107). SHI
Titanatfärger som korrosionsskydd
Färger med butyltitanat som bindemedel (Tekn. T.
1956 s. 301) har fått användning för målning av
bl.a. skorstensrör, värmeväxlare, eldstadsluckor på
lokomotiv, cylindertoppar på utombordsmotorer
och bilars ljuddämpare. Deras säregna egenskaper
beror till stor del på att ett helt och hållet
oorganiskt färgskikt uppstår genom hydrolys av
butyl-titanatet. Reaktionen börjar genast efter färgens
anbringande och kan påskyndas genom
upphett-n ing.
Värmebeständig färg innehåller aluminium som
pigment. Det oorganiska färgskiktet är inte
brännbart och är stabilt vid temperaturer upp till
aluminiums smältpunkt 650°C. I praktiken bör det dock
inte utsättas för högre temperatur än 590°C. Det
aluminium-titandioxidskikt, som erhålls med
titanatfärger, har utmärkt adhesion och står bra emot
snabba temperaturväxlingar.
Bästa egenskaper hos skyddsskiktet uppnås om
den torra färgfilmens tjocklek per behandling inte
överstiger 13 u. Den organiska komponenten
avlägsnas bäst genom upphettning av varje påsprutat skikt
under kort tid till 400°C efter 30 min lufttorkning.
Färgens täckförmåga är 22—28 nr/1.
Färgskiktet är ganska sprött; målade metalldelar
kan inte böjas utan att färgen spricker. Vid
användning som korrosionsskydd vid låg temperatur kan
man öka färgskiktets böjlighet genom att försätta
färgen med en liten mängd av en lämplig alkyd.
Korrosionsskyddande färg för användning
utomhus kan också göras med zinkstoft som pigment.
Vid prov på ett skorstensrör vars temperatur var
250—300°C visade sig två behandlingar med
zink-butyltitanatfärg och på denna två skikt
aluminium-butyltitanatfärg klart bättre än fyra behandlingar
med enbart aluminiumfärg eller enbart zinkfärg.
Zink-butyltitanatfärg ger enligt uppgift synnerligen
gott skydd åt stål mot korrosion i luft eller
saltvatten. Den lär också ge utmärkt skydd mot beväxning
på grund av zinkens giftverkan. Denna maskeras av
organiska bindemedel och framträder därför i full
utsträckning hos det rent oorganiska skyddsskikt
som fås med titanatfärg. Man har nått ännu bättre
resultat vid kombination med kopparoxid.
Modifiering av cellulosaacetatbutyratlacker är ett
annat betydande användningsområde för
titanat-estrar. Cellulosaacetatbutyratlacks användbarhet
lie-gränsas i många fall genom att dess resistens mot
värme och lösningsmedel är relativt liten. Genom
att sätta tetraisobutyltitanat till
cellulosaacetatbuty-ratlösningen kan man emellertid avsevärt förbättra
lackens egenskaper (R J Fabian i Materials &
Me-thods juli 1956 s. 120—122). SHI
Stabilisering av aluminiumgjutstycken
Man använder numera utskiljningshärdade ramar
och stommar av aluminiumlegeringar till många
precisionsinstrument. I ett sådant fall innehåller
legeringen 7,0 °/o Si och 0,3 °/o Mg. Gjutstyckena
har värmebehandlats på följande sätt:
Temperatur Tid °C h Kylning
Upplösningsbehandling .... ........ 540 12 HäO
Utskiljning T6 ............ ........ 155 3 5 luft
Stabilisering T71 .......... ........ 245 2 4 luft
Härvid får legeringen följande mekaniska egen-
skaper:
T71 T6
Brottgräns .................... kp/cm2 2 310 1 960
0,2-gräns ...................... kp/cm2 1 880 1 470
Förlängning ........................ °/o 3,5 3,5
Ingendera av de angivna
värmebehandlingsmetoderna är emellertid tillfredsställande för delar av
vilka stor dimensionsstabilitet fordras. Man har
därför utarbetat följande värmebehandlingschema:
upplösningsbehandling 2 h vid 530°C, luftkylning och
därefter utskiljningshärdning och stabilisering
genom upphettning 10 h till 155°C, kylning 2 h till
— 100°C, återupphettning 2 h till 230—240°C och
reglerad kylning ca 55°C per timme. Fordras mycket
stor precision, kan kylningen och återupphettningen
upprepas före finbearbetningen.
Man har funnit att kylning i en svag luftström efter
upplösningsbehandlingen ger bättre
dimensionsstabilitet än vattenkylning. Då behandling enligt T6
används i gjuteriet, är det tillrådligt att göra om
upplösningsbehandlingen på angivet sätt med
luftkylning. Materialet får vid den nya
värmebehandlingsprocessen 2 155 kp/cm2 brottgräns, 1 640 kp/cm2
0,2-gräns och 4,1 °/o förlängning. Dess
dimensionsstabilitet uppges bli mycket god; en 16 X 16 X 790 mm
fyrkantstav som stabiliserats 1952 visar i dag mindre
än 0,1 ^/cm avvikelse från rätlinjighet (G B Olson
i Metal Progress april 1956 s. 79—80). SHI
Katalysator för lågtryckspolyeten,
framställd in situ
I ett reaktionskärl bringas natriumhydrid, löst i
olja, aluminiumklorid och titantetraklorid att
reagera genom upphettning till 100°C i ett inert
utspädningsmedel och i närvaro av eten under några
atmosfärers tryck. Härvid bildas en katalysator och
polymerisation av etenen börjar.
Mera eten sätts till allteftersom polymer bildas,
och man får en kristallin polyeten av lågtryckstyp.
Förfarandet har fördelen att man slipper hantera
de lättantändliga aluminiumtrialkyler som används
vid den tyska processen för framställning av låg-
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
