Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 4 - Böcker - Architects' detail sheets, av Åke Östin - CERN symposium 1956, bd 1 & 2, av SHl - Storabonnenternas telefonkatalog 1956—1957, av WS - En specialräknesticka för dimensionering av rör - TNC: 2. Ordproblem, av JW
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
plen. Fotografierna, varav några är i färg, är
genomgående välvalda och trycket hyggligt. För
arkitekter och andra byggnadsprojektörer kan boken
säkert bli till nytta. Åke östin
CERN symposium 1956, bd 1: High energy acce-
lerators, bd 2: Pion physics. Cern, Genève 1956.
564 + 443 s., ill., tab. 40 + 40 sfr.
Den 11—23 juni 1956 höll Organisation Européenne
pour la Recherche Nucléaire (Cern) ett symposium
över acceleratorer för hög energi och ^-mesoner.
Förhandlingarna har givit en bok i två
omfångsrika band.
I det första behandlas nya idéer för konstruktion
av acceleratorer, problem vid energiöverföringen
och uttagningen av partiklarna ur maskinen,
linjära acceleratorer, den icke-linjära teorin för
beta-tronsvängningar, magnetproblem, problem vid
hög-frekvensacceleration, elektronsynkrotroner och vid
drift av acceleratorer.
I det andra bandet behandlas bubbelkammare,
övertryckskammare och andra kammare för
påvisande av partikelbanor, snabbräkneteknik,
anti-protonernas fysik, spridningen vid
sammanstötningen mellan elementarpartiklar, Jr-mesonfysikens teori,
jr-mesoners spridning vid sammanstötning med
elementarpartiklar, fotoproduktion av 7i-mesoner,
bildning av 7r-mesoner vid elementarpartiklars
sammanstötning och mesonatomer.
Boken innehåller sammanlagt 166 uppsatser och
ett antal diskussionsinlägg. Språket är till allra
största delen engelska; bara ett fåtal uppsatser är
på franska. Betydande förkunskaper fordras för
bokens avnjutande. SHl
Storabonnenternas telefonkatalog 1956—1957,
utgiven av Sveriges Handelskalender, Stockholm
1956. 333 s. 12 kr.
Denna katalog för hela Sverige innehåller i ett enda
band telefonuppgifter över landets samtliga ca 14 000
innehavare av växel, linjeväljare och linjetaga re
samt dessutom ett stort antal företag utan växel.
Vid abonnentuppgifterna har även angivits
riktnummer för automatiserat område.
Liksom rikstelefonkatalogerna innehåller den nya
katalogen förutom firmanamn och adress oftast
också uppgifter om vad företaget tillverkar eller
säljer, filialer, agenturer, kontorstider etc. samt i
många fall även namnuppgifter på de högre
befattningshavarna. Abonnentuppgifterna har hämtats ur
rikstelefonkatalogernas korrektur.
Den som i sitt dagliga arbete har kontakt med
företag eller statliga och kommunala institutioner i
städer och köpingar i Sverige torde onekligen ha
lättare att nå telefonkontakt med hjälp av den nya
katalogen; vidare har han också adresser och andra
upplysningar nära till hands. Genom att
abonnenterna är ordnade i alfabetisk ordning för hela
landet kan han också genast få de uppgifter han
behöver även om han inte skulle känna till företagets
postadress eller telefonstation. WS
En specialräknesticka för dimensionering av
rör har utsänts av Uddeholms AB, Uddeholm.
Stickan, som är avsedd för hållfasthetsberäkning, har
två arbetsområden, ett för tunnväggiga rör, baserat
på Barlows formel, och ett för tjockväggiga rör,
baserat på skjuvspänningshypotesen. Denna lilla sticka
kan bli en välkommen "lathund" för den som
sysslar med beräkning och konstruktion av tryckkärl
och rörledningar.
/tnc
2. Ordproblem
De i TNC-spalten sedan två år tillbaka ofta
förekommande "ordproblemen" fortsätter här i obruten
nummerföljd. Brev med kommentarer, påpekanden
och ev. uppslag bör adresseras till: TNC, Västerås.
120. För de engelska orden "prefabricated" och
"prefabrication" på husbyggeriets område söker
man här i landet lämpliga översättningar, enligt vad
många förfrågningar hos TNC visar. Direkt
överflyttning till svenskan skulle ge "prefabricerad" och
"prefabrikation", och dessa ord har ibland kommit
till användning. Betydelsetrogen översättning skulle
ge förtillverkad och förtillverkning, vilka ord synes
vara att föredra.
Våra hus består av en mångfald byggelement,
alltifrån tegelstenar till våningshöga väggdelar i ett
stycke. Det färdiga huset är resultatet av dels
fabriksmässig tillverkning av byggelement, dels
tillverkning av byggelement på byggplatsen, dels
hopbyggnad (montering) av byggelementen på
byggplatsen. Sedan länge har sådana husdelar som
fönster, dörrar, balkar, takstolar tillverkats i förväg, ev.
köpts färdiga, numera gäller detta även trappor,
sopnedkast, balkonger m.m. Man kallar dem
monteringsfärdiga, som alltså är en synonym till
förtillverkade. Går man ännu längre och bygger ett hus
av monteringsfärdiga väggar eller väggflak,
bjälklag osv. har ordet "elementbyggeri" kommit till
ganska vidsträckt användning. Man kan anmärka
att den viktigaste omständigheten, att det skall vara
mycket stora byggelement, inte kommit till uttryck
i ordet — allt husbyggen är ju elementbyggeri.
Fäster man huvudvikten vid att husbyggandet i
påfallande hög grad blir montering kunde i stället
montering sbyggeri vara ett talande ord.
Var gränsen skall dras mellan det som skall kallas
monteringsbyggeri (elementbyggeri) och vanligt
hus-byggeri är omöjligt att säga. Och i vad mån det
skall göras skillnad mellan fabriksmässig
förtillverkning och förtillverkning på byggnadsplatsen är
likaledes ovisst. För de nu framlagda
nomenklatur-frågorna synes skarpa gränsdragningar lyckligtvis
vara oväsentliga.
121. Vi har i vårt språk en grupp pluraler som
slutar på -alier och -ilier utan direkt motsvarande
sin-gularform, t.ex. arkivalier (arkivhandlingar),
kemikalier, materialier, musikalier (noter), repressalier,
viktualier (födoämnen); mobilier (lösöre), textilier,
utensilier, vegetabilier. Det har tidigare frågats hur
kemikalier skall uttryckas i singular. TNC har
svarat att man bör kunna säga: en kemikalie — ordet
finns i danskan och är även hos oss vanligt som
förledsform, t.ex. kemikaliehandel. Från ordet
"materialier" har TNC avrått (se TNC 25 s. 16); man
bör säga ett material, flera material.
Nyligen har en liknande fråga blivit aktuell,
nämligen vilket singularuttryck man bör använda
svarande mot pluralen textilier. I pressen ser man då
och då substantivet textil, "en billig textil". Svenska
Akademiens ordlista har upptagit textil endast som
adjektiv och som förledsform, vilket innebär att
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
