Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 5 - Provtursmetodik, av Hans G:son Hafström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Horisontala skrovsvängningar; upptill
mätresultat från en för ut belägen mätpunkt; nedtill
amplituden på olika punkter längs huvuddäck vid
två svängningsformer; n propellervarvtalet (rim)
Decca-kurvorna visar god överensstämmelse.
Krängningsvinkeln anges bäst genom
kontinuerlig registrering.
Gir- och krängningsmätningarna presenteras
lämpligen som kurvor i funktion av
rodervinkeln med farten som parameter. Mätmetoden
möjliggör även en intressant bearbetning för
att presentera fartygets kurs i förhållande till
bantangenten. Denna vinkel är av betydelse
för bedömning av strömningen kring rodret.
Vibrations- och bullermätningar
Ett stort antal mätningar av
vibrationsförhållandena brukar göras för att ge underlag till
de konstruktionsändringar, som kan vara
nödvändiga för att minska olämpliga skakningar.
Mätningar sker vanligen både i horisontal ocli
Propellervarvtai
Fig. 1A. Torsionssvängningar i 20 000 hk
fartygsmaskineri; a l:a kritiska varvtalet, b normalt
varvtal, c maximalt varvtal, d 2:a kritiska varvtalet.
vertikal riktning med användning av
vibro-grafer av Geiger-typ, kompletterat i mindre
betydelsefulla punkter med Askania-instrument.
Instrumenten flyttas under approximativt
konstant varvtal från mätpunkt till mätpunkt.
Varvtalen brukar av praktiska skäl
sammanfalla med dem som användes under
kapacitetsproven. I speciellt intressanta punkter med
stora amplituder kompletteras mätningarna
med registrering under fartändringen mellan
kapacitetslöpningarna. Härigenom bestämmes
samtliga resonansfrekvensers lägen.
Skrovets egensvängningsegenskaper mätes t.ex.
i 6—10 punkter på huvuddäck. Genom
sammanställning av amplituderna vid samma
frekvens kan svängningsbilden ritas upp och
vibrationens grad bestämmas, fig. 13. Förutom
skrovsvängningarna mättes i ett visst fall de
lokala vibrationerna i en mängd punkter. Av
dessa mätningar kan intressanta slutsatser
dras. Sålunda hade den horisontella
skrovsvängningen av andra graden vid huvuddäck
en av sina tre noder nära den förliga bryggan,
men ju högre upp mätningarna gjordes, desto
större amplitud uppmättes. Bryggan hade
tydligen en egenfrekvens, som underhölls av
skrovsvängningen.
Mätningen göres givetvis på kanoner, sikten
och liknande punkter. Förutom de lokala
vibrationer, som sammanhänger med
skrovsvängningarna, göres ibland mätningar av
kanonfun-damentets svängningar i samband med
skjutförsök. Detta gäller framför allt vid
automatkanoner. En svårighet har härvid uppstått, om
skotthastigheten ligger i närheten av
vibrogra-fens egenfrekvens.
Propelleraxelledningens svängningar mätes
även i vissa fall. Longitudinella
axelsvängningar har uppmätts på örlogsfartyg på växelhus i
ångturbinanläggningar med elektrodynamisk
givare och katodstråloscillogram
Mätningsresultaten visar god överensstämmelse med
beräkningarna för egensvängningar med en
impuls per propellerblad. Amplituderna på det
aktuella örlogsfartyget var dock så små att
svängningarna var oskadliga.
Torsionssvängningar i turbinfartygsaxlar
uppmätes lätt med en Geiger-torsiograf. Vid
en-nodsvängningar har propellern största
amplituden och noden ligger nära växelhjulet.
Tor-siografen drives därför bäst med en rem lagd
över axeln strax för om hylsboxen. Vid två- och
tre-nodsvängningar är amplituden i själva
axelledningen vanligen liten med en nod i dess
aktra del. Vid två-nodsvängningar ligger den
andra noden i lågtryckaren eller dess
drevaxel och vid tre noder finns ytterligare en nod
i högtryckarens roterande system. I rotorernas
förliga ända blir amplituden stor och man
försöker därför vanligen koppla en drivaxel med
remskiva i rotorns förlängning och driva
tor-siografen därmed.
Själva mätningarna göres lämpligen under
belastning vid vart 10 :e eller 20 :e varv,
kompletterat med tätare punkter omkring det
beräknade kritiska varvtalet. Dessutom brukar
/00 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
