Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 6 - Andras erfarenheter - Krympfolier som livsmedelsförpackning - Böcker - Fotografisk kemi, av SHl - Påhängsplog, plöjningsdjup, slirning, av EBr - Arvodesnormer för rådgivande ingenjörsverksamhet. Värme-, ventilations- och sanitetsteknik (VVS-teknik), av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
doppning i hett vatten. Den används i en
kontinuerligt arbetande instoppningsmaskin som packar 720
—900 fåglar per timme. Förpackningarna är torra
när de kyls ned varigenom inget isbeslag uppstår
på kylslingorna. Polvetenfolien har stor hållfasthet
och böjlighet vid ned till —55°C.
Klorkautschukfolie, Pliofilm, av en orienterad typ,
erhållen genom sträckning av folien i två mot
varandra vinkelräta riktningar vid tillverkningen,
används för packning av bl.a. skinka, skivade
produkter, tunga och höns. Folien krymper till ett
tätslutande hölje, om förpackningen en kort tid doppas i
vatten av 80—95°C. Krympningen kan även
åstadkommas genom torr upphettning.
Då folien enligt uppgift inte blir spröd vid låg
temperatur, kan den användas till djupfrysta
livsmedel. Vid krympningen följer folien den
förpackade produktens konturer så noga att praktiskt taget
inga luftrum uppstår i förpackningen. Den utgör
en mycket effektiv fuktbarriär och lär vara billig
(Modern Packaging april 1956 s. 122—126).
böcker
Fotografisk kemi, av Artur Boström. Nordisk
Rotogravyr, Stockholm 1956. 224 s., 56 fig. 22 kr.
Förf. säger sig ha skrivit för den praktiskt
verksamme fotografen, amatören eller yrkesmannen.
Därför innehåller boken främst praktiska råd och
anvisningar, men samtidigt har förf. sökt ge en
sådan beskrivning av de fotografiska processernas
natur att läsaren får ett begrepp om vad som sker
och varför han bör följa de givna råden.
Boken inleds med en orientering i kemi. Därefter
följer avsnitt om framkallning (även av färgfilm),
fixering och sköljning, toning, förstärkning och
försvagning, svärtningskurvan, fotografiska effekter
(bl.a. reciprocitetsavvikelsen, Clayden-, Herschel-,
Sabatterier—Becqurel-effekten), den latenta bilden
(Gurney och Mötts teori), avancerad
kopieringsteknik och bästa förstoringsduglighet hos negativ.
Boken avslutas med en alfabetisk förteckning över
vissa kemikalier, i vilken dessas egenskaper och
användning vid fotografiskt arbete beskrivs i
korthet. Register saknas.
Förf. har tydligen strävat efter att ge en enkel och
lättfattlig beskrivning av även ganska komplicerade
processer och han synes ha haft stor framgång
häri. Bokens titel bör därför inte avskräcka den
som anser sig ha obetydliga kunskaper i kemi; även
om han mot förmodan inte skulle kunna följa
framställningen överallt bör ban ha stor glädje av
bokens recept på fotografiska lösningar,
beskrivningar av dessas egenskaper och förteckningar över
vanliga fel och dessas avhjälpande.
Jag har särskilt fäst mig vid de utmärkta
beskrivningarna av framkallningsprocessen och av
svärtningskurvan; den senare är en mycket
lättbegriplig framställning av en för praktiken viktig och
relativt svårtillgänglig del av fotografins teori. Den
förenklade beskrivningen av Gurney och Mötts teori
är bra, men kunskap om den är inte nödvändig för
praktiskt arbete.
Förf. använder modern kemisk nomenklatur vilket
är utmärkt. Det är därför en smula stötande att
han nästan konsekvent talar om "silverlösande"
medel när han menar silverhalogenidlösande. För
dem som studerar färgframkallning är förf:s tal om
"såväl gamla som nva Anscocolor och
Ansco-chrome" kanske en smula förvirrande. Såvitt jag
vet finns numera bara Anscochrome i handeln, och
det är väl den som förf. ibland kallar "nya
Anscocolor".
I några få fall kan man möjligen önska något
utförligare praktiska anvisningar. I avsnittet om
avancerad kopiering hade t.ex. en utförlig beskrivning
av arbetsgången med angivande av använda
lösningar och tider i ett givet praktiskt fall varit
välgörande. Förf. framhåller vikten av att framkallaren
rörs om tillräckligt vid tankframkallning, men han
talar inte om hur man bör bära sig åt t.ex. vid
användning av dosa som torde vara de flesta
amatörers redskap. Den vridning av insatsen, för
vilken det är byggt, är inte tillfredsställande. SHl
Påhängsplog, plöjningsdjup, slirning, av Sigfrid
Bjerninger. Jordbrukstekn. Inst. Medd. 266.
Ultuna 1956. 72 s., 42 fig. 3 kr.
Som grund för föreliggande meddelande ligger
teoretiska utredningar och plöjningsförsök från
utlandet och Sverige Ett stort antal fordonsmekaniska
faktorer inverkar på påhängsplogens plöjningsdjup
och traktorns slirning. Det är av stor vikt för såväl
tillverkare som handhavare att känna till dessa.
Synpunkterna i meddelandet är även av stort
intresse för studier av bilars fordonsmekanik, särskilt
terrängbilarnas, där förhållandet mellan
rullningsmotstånd och friktionskraft ("flotation") är av
största betydelse för framkomligheten.
Förf. behandlar olika metoder för inställning av
plöjningsdjupet och dragpunktens inverkan på detta,
plogens belastning av traktorns drivhjul, plogens
"vertikala överskottskraft" samt metoder att öka
adhesionstrycket på traktorns drivhjul under olika
förhållanden m.m. Boken är mycket klart och
överskådligt skriven och blir säkert av största nytta för
lantbrukshögskolor och fordonsmekaniskt
intresserade i allmänhet. Det bör kanske påpekas, att man
knappast kan säga, alt det är rullningsmotståndet,
som orsakar de dynamiska hjultrycksändringarna
(icke "lastöverflyttning", som det står). Orsaken är
ju dels drivmomentets "reaktion" och dels fordonets
acceleration. Det förra kan ju dessutom orsaka
traktorns "stegring", även innan den börjat röra sig.
Dessa små påpekanden gäller förf:s behandling av
de "grundläggande begreppen" för traktorn, när den
ej bogserar (s. 7).
I det ganska rikhaltiga litteraturregistret saknar
man en del högklassig modern amerikansk litteratur
på området. EBr
Arvodesnormer för rådgivande
ingenjörsverksamhet. Värme-, ventilations- och
sanitetsteknik (VVS-teknik). Svenska
Teknologföreningens Handbok 76. Stockholm 1956. 20 s. 5 kr.
Dessa normer, som närmast avser uppdrag inom
Sverige, innehåller dels allmänna arvodesnormer
för rådgivande ingenjörs- och arkitektverksamhet
(Tekn. T. 1956 s. 239), dels specialtaxa för värme-,
ventilations- och sanitetsteknik.
Specialtaxan har antagits av Svenska
Teknologföreningen, Svenska Konsulterande Ingeniörers
Förening, Sveriges Konsulterande Värme- och
Sanitets-ingeniörers Förening samt Svenska Värme- och
Sa-nitetstekniska Föreningen. Wll
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
