Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 7 - Sublimering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Sublimering av salicylsyra med bärargas.
Fig. 6. Kontinuerlig sublimering av salicylsyra.
borstar. Om kylaren utgörs av luftkylda
kammare, blir värmeöverföringen dålig, beroende
på ångans låga hastighet. Sublimeringen går
fortare, om kall luft leds in i kammaren.
Man måste vanligen använda ett antal
seriekopplade kylare för att separera sublimatet
fullständigt från ångan, särskilt om bärargas
används. I svåra fall, t.ex. då partialtryeket är
högt eller sublimatet är giftigt, brukar man
koppla in en cyklon eller skrubber efter sista
kylaren. Vid användning av seriekopplade
kylare bildas olika kristaller i varje kylare. I
den första, där väggtemperaturen är rätt hög,
växer kristallerna snabbare än kondensationen
sker, och man får stora kristaller. I den sista
får man en fin flockig produkt.
Tillämpningar
En av de äldsta tillämpningarna av sublimering
är rening av ammoniumklorid, som utförs över
öppen eld i en järngryta med ett konkavt
järnlock (fig. 3). Det sublimat, som avsätts närmast
järnet, är förorenat och måste kastas. För att
slippa denna förlust kan man använda lerkärl,
vilka dock liar kortare livslängd.
Ammonium-kloriden dissocieras vid uppvärmning i
ammoniak och klorväte, men saltet återbildas vid
avkylning varigenom resultatet blir detsamma
som vid verklig sublimering.
För rening av jod använs i Frankrike
fortfarande en enkel sublimeringsapparat (fig. 4).
Råjoden upphettas på sandbad och sublimerar
i ett kärl försett med ett löst lock och ett smalt
utloppsrör. I bottnen finns en perforerad platta.
I en modernare utformning upphettas jod över
öppen eld i en cementklädd retort och
sublimerar i ett antal seriekopplade lerrör 0,6 m. i
diameter och 12 m långa. Efter några dygns
drift tas rören isär, och joden avlägsnas.
Svavelblomma fås på analogt sätt. Tillförseln
av bärargas (luft) måste regleras noga i detta
fall, därför att svavlets trippelpunkt är lägre
än jods.
För att höja sublimationshastigheten kan man
evakuera systemet. Pyrrogallol och magnesium
renas på detta sätt. Andra ämnen, som är
flyktiga i vakuum, är antimontrioxid,
kalcium-fluorid, zinksulfid, koppar, järn, volfram och
iridium.
I stället för evakuering kan man som tidigare
nämnts blåsa in en inert gas, som för med sig
ångan. Luft är vanligast, men är ämnet olösligt
i vatten, såsom antracen, kan man använda
vattenånga, som kondenseras genom
insprutning av vatten i kondensorn. Önskar man en
torr produkt, används kondensatorer som hålls
över 100°C genom värmning med olja.
Salicylsyra renas genom sublimering med het
6 c/o koldioxid-luftblandning som bärargas ocli
kondenseras i en serie kylare (fig. 5). Gasr
blandningen befrias från syran i filter och
används på nytt. Då ocli då blåses färsk
gasblandning in för att ersätta förluster.
Salicylsyra sublimeras också kontinuerligt (fig.
6). Råvaran finmals i en kvarn, där het luft
blåses in och för med sig de sublimerande
partiklarna till en serie av separatorer där icke
flyktiga föroreningar stannar.
Ångluftbland-ningen leds genom ett filter för ytterligare
rening, och ångan kondenseras i kylare. Luften
släpps ut i atmosfären, om så fordras sedan
den passerat en cyklon och en skrubber.
Vid användning av luft kan explosionsfarliga
blandningar bildas även om ämnet självt skulle
vara ofarligt. Därför måste all personal bära
gummisulade skor och endast speciella
verktyg får användas. Kylkammare av metall måste
vara väl jordade.
Is har rätt högt ångtryck och detta möjliggör
torkning vid temperaturer under vattnets
fryspunkt. Metoden, som kallas frystorkning, är
dyrbar, varför den har begränsad användning
(Tekn. T. 1950 s. 1142; 1952 s. 1055). Den är
av betydelse vid torkning av värmekänsliga
biologiska substanser, såsom blodplasma,
serum, penicillin och streptomycin. Frystorkning
användes redan för 50 år sedan, men först
under de senaste tio åren i industriell skala,
bl.a. för livsmedel. Även geler kan frystorkas.
Om ett gel upphettas, krymper det till en
kompakt massa, som inte kan torkas helt. Den kan
inte heller dispergeras i vatten igen. Vid
frystorkning får man däremot en massa med öppen
struktur, som lätt kan torkas eller dispergeras
i vatten.
Vid industriell frystorkning koncentrerar man
först lösningen eller suspensionen genom
värmning så mycket man kan utan att skada
substansen. Koncentratet breds sedan ut på stora
skålar i en frystork eller fylls på en behållare i ett
köldbad, varefter systemet evakueras. Tempe-
Fig. 7. Frystork
med skålar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
