Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 8 - STF i januari - Hänt inom tekniken - Teknisk normering inventeras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till mer kända trakter, Älvsjö, där en
centrumanläggning är planerad. Han drog bl.a. upp de
speciella problem som hör samman med järnvägsnätet
där. Gunnar Pleijel slutligen gjorde
värmeekonomiska betraktelser kring fönster. Tvåhundrafemtio
lyssnade och kommenterade.
Utbyggnaden av den svenska kraftindustrin var
temat för SVR:s sammanträde den 28 januari.
Föredragshållaren Olle Gimstedt gick igenom
utbyggnadsprogrammet för vattenkraftanläggningar i
Sverige vilket skulle ge ca 2 000 MkWh tillskott per år.
Tekniskt torde programmet vara väl genomförbart,
men hur skall det finansieras? Totalt skulle
kraftindustrin fram till 1960 behöva en årlig
kapitalinjektion om 950 Mkr. och för 1961—1965 om 1 080
Mkr. Såväl 1956 års Långtidsutredning som
Bränsleutredningen 1951 vill minska på denna
kapitalinsats; regeringen har i 1957 års
statsverksproposition strukit ned Vattenfallsstyrelsens
investeringsplan med 8 °/o och den privata kraftindustrin,
som skulle behöva låna nära 300 Mkr/år i öppna
marknaden för sitt utbyggnadsprogram, har under
1955 och 1956 fått låna endast ca 120 Mkr/år.
Situationen är allvarlig.
I diskussionen hävdade Torsten Åström att man
borde bygga kraftstationer för den producerande
industrin, men att elefterfrågan från
konsumenterna borde dämpas genom högre eltaxor och högre
pris på elapparater för hemmen, framför allt
värme-apparater. Ingen frågade vilket parti som ville
hävda en sådan energipolitik.
Atomkraften kommer till vår hjälp först på längre
sikt ansåg Gimstedt. Detsamma sade
atomskeppsbyggaren Jens Wilhelmsen jr från Oslo som talade
inför 90 medlemmar av Föreningen för
Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik den 23 januari om
"Atomkraft og Handelsfartøy". Han var dock mer
optimistisk i fråga om räntabiliteten hos ett
atom-drivet fartyg — en 65 000 tdw atomtanker togs som
exempel -—- än Stiftelsen för Skeppsbyggnadsteknisk
Forskning i Göteborg var i dess rapport om
atomkraft för fartygsdrift (Tekn. T. 1956 s. 1069). I
diskussionen medgav Ingvar Jung, ordförande i
stiftelsens atomkommitté, att kommittén nog haft orätt
då den ej räknat med något försäljningsvärde för
de utbrända bränsleelementen.
Missnöje driver utvecklingen framåt sägs det. Om
det är sant, torde högspänningsproven stå inför en
kraftig utveckling ty vid Svenska
Elektroingenjörs-föreningens sammanträde den 18 januari var
föredragshållaren Nils Hyltén-Cavallius missnöjd med
det mesta när ban talade om "Vilken information
ger ett högspänningsprov?"
Vid uppmätning av spänningar och strömmar får
man oftast endast ca 3 °/o noggrannhet. Vid snabba
förlopp blir noggrannheten väsentligt lägre.
Fordringarna på mätkretsen är emellertid höga
beträffande insvängningstid (10~9 s). Det tidigare mycket
använda kulgapet för spänningsmätningar har
åtskilliga svagheter. (Här uppstod en duell mellan
Hyltén-Cavallius och Niels Knudsen, CTH).
Uppmätning av 50 °/o överslagsspänning eller av
"hållvärden" på isolatorer har visat sig vara ett
svårt problem även i högspänningslaboratorier.
Jämförande prov på stånggap har utförts i ett antal
högspänningslaboratorier i Västeuropa och
skillnaden mellan högsta och lägsta värde för samma
gap blev 10—15 °/o, sannolikt beroende på mätfel.
En sådan spridning måste beaktas i
konstruktionsarbetet och leder till onödigt tunga konstruktioner.
Man kan dock hoppas att spridningen i praktiken
blir mindre, då man t.ex. vid en transformator rör
sig med ett stort antal parallellkopplade element.
Diskussionen mellan föredragshållaren och de 90
åhörarna var livlig.
I Föreningen för Bergsvetenskap gav Sture
Svensson, Domnarvet, den 31 januari en trevlig översikt
över problem och utveckling vid Morganverket i
Domnarfvets Jernverk. En fortgående
rationalisering inte bara inom det egentliga valsningsarbetet
utan också vid hjälpavdelningarna har höjt
produktiviteten till 135,9 t valsat material per år och
arbetare vid en total årsproduktion av 0,4 Mt. Man
hoppas emellertid att fortsatt produktivitetsarbete
skall möjliggöra att produktionen på några år växer
till 0,5 Mt. Föredraget lockade endast 35 åhörare
som emellertid var mycket ivriga att diskutera.
ökad produktivitet var även temat för ett
föredrag om tryckluft inom industrin av John Munck
af Rosenschöld inför ett hundratal medlemmar av
Mekanik den 29 januari. Tryckluftsverktygen vinner
terräng på de eldrivna verktygens bekostnad. I en
stor bilmotorfabrik i USA används numer endast
tryckluftsverktyg och vissa specialfirmor har lagt
upp serier av luftdrivna automatmaskiner.
Som handverktyg är tryckluftsverktyget lättare än
det eldrivna, det är mera oömt och kan t.ex.
bromsas till stillastående utan fara.
Reparationskostnaderna är även lägre och arbetaren kan genom
verktygets större smidighet nå högre produktion. Detta
uppväger i de flesta fall den sämre verkningsgraden
och den dyrare kraftdistributionen. Slående
verktyg kan utföras ekonomiskt endast för
trycklufts-drift. Föredragshållaren visade en stor mängd
bilder (god produktivitet i föreläsningsarbetet om
åhörarna ej somnar).
Under diskussionen nämndes ett
tryckluftsverktyg där spindeln gör 100 000 r/m. Problemet här är
vattenutfällning och röstning, och verktyget kräver
luftrenare och avfuktare. Läckluften är ett speciellt
problem, men vid moderna anläggningar läcker
högst 15 °/o bort och man bör kunna komma under
10 "/o för ett välskött nät.
hänt inom tekniken
Teknisk normering inventeras. Svenska
Teknologföreningen har funnit det angeläget att det
nor-meringsarbete som utförs på det tekniska
området kartläggs. Utredningen har kommit i gång,
och inom de olika facken insamlas för närvarande
uppgifter om vilka normer som redan finns samt
vilka som fastställer och utger normer. Redan i vår
skall detta material sammanställas och läggas till
grund för en diskussion, huruvida man bör försöka
kanalisera normeringsarbetet, hur dettas resultat
skall bekantgöras och framför allt om man kanske
bör skapa en upplysningscentral dit de arbetande
teknikerna kan vända sig för att få reda på i vilken
omfattning normer förekommer.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
