Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 9 - Militärt flygbuller, av Klas Küntzel - Dygnet runt kör - mksa-systemet - Världens största aluminiumsmältverk - Brittiska Statssigillet - Tapeter enligt klibbremseprincipen - Världsjordbrukets 9 miljoner traktorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framtida flygplansbuller
Det är vanskligt att ställa prognoser om
bullerstörningar från framtida flygplan mot
bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen på
området under de senaste decennierna. Bullret
från kolvmotorer kommer sannolikt ej att
ändras. Beamotorernas bullerstyrka kommer
sannolikt att öka, såvida ett ljuddämpningssystem
ej framkommer. Bammotorerna torde ej
inverka i bullerhänseende vid start och landning,
medan däremot raketmotorer ger ifrån sig
kraftiga tjut.
Bullerstörningarna från framtida
flygplanstyper torde minska genom brantare stigning
efter start. Det är svårt att avgöra i vad mån
denna tendens kommer att uppväga den
väntade bullerökningen från reamotorerna.
Vid övergång till vertikal start för flygplan
(Tekn. T. 1956 s. 1103) kommer
bullerkartorna att väsentligen bli koncentriska cirklar
kring startpunkten.
Bullerpreventiva åtgärder
Vissa bullerminskande åtgärder som ej
inkräktar på utbildningen och flygsäkerheten
kan vidtas — och har delvis vidtagits — av
Flygvapnet. Bland dessa märks i korthet att
hänsyn till bullerstörningar inom
bebyggelse tas vid planerandet av flygfält,
eventuella nya banor på befintliga flygfält
undvikes om detta medför ökade
bullerstörningar,
banriktningen väljes om möjligt med hänsyn
till bullerstörningar över bebyggelse,
banor, som ger minsta bullerstörningar ges
om möjligt hög prioritet,
hänsyn till bullerstörningar tas vid start och
landning,
höjden i landningsvarvet höjes från 250 till
400 m för reaflygplan,
av lokala förhållanden betingade åtgärder
vidtas för att minska bullerstörningar vid
landning,
användning av efterbrännkammare begränsas
under ca 3 000 m höjd och speciellt vid start,
lägsta normala flyghöjd höjes från 150 till
500 m samt över tättbebyggt samhälle från 300
till 1 000 m,
manövrering som leder till ljudknallar
höjd-begränsas,
flygningar som medför stora
bullerstörningar begränsas nattetid så mycket som möjligt,
flottiljerna förses med ljuddämpande
anordningar att användas vid motorkörningar på
flygfältet (en sådan markljuddämpare,
konstruerad vid Saab, är under utprovning),
samt att allmänheten orienteras om
flygvapnets verksamhet och särskilt informeras inför
sådana övningar, som kommer att verka
störande. Klas Kiintzel
□
Fig. 4.
Buller-mätningar på
Barkarby den
1715 1955; o
mätstation, I I
radarstation för
bestämning av
flygplans läge,
+ optisk,
station för
bestämning av
flygplans läge.
2 km
Fig. 3. Buller från flygplan typ J 32 utan
efterbrännkammare efter start med maximal vänstersväng
(skala 1 : 100 000).
Dygnet runt kör nu i Sverige 45
pappersmassefabriker, 10 pappersbruk och ett par
kryssfaner-fabriker. Ungefär hälften av den cellulosa och
trämassa och en inte obetydlig del av det papper som
framställs i landet tillverkas i kontinuerlig drift.
mksa-systemet rekommenderas av teknologerna
vid CTH genom studierådet. Har inte professorerna
samma åsikt?
Världens största aluminiumsmältverk (Tekn.
T. 1954 s. 748) i Kitimat i Kanada producerar nu
580 000 t/år; man planerar att till 1960 öka
produktionen till 700 000 t/år.
Brittiska Statssigillet består sedan en tid
tillbaka av plast.
Tapeter enligt klibbremseprincipen, som är
färdiga att sätta upp då skyddsremsan tagits av,
tillverkas. De är tvättbara. *
Världsjordbrukets 9 miljoner traktorer
förbrukar 27 miljoner m3/år drivmedel eller ca 4 °/o
av drivmedelsproduktionen i världen.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
