Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 10 - Problem vid förlustmätningar på trefasgeneratorer, av Emil Alm - En lättfärgad syntetfiber
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii rotationshastigheten r/m, D
löphjulsdiame-tern, mätt på insidan av hjulbandet m, y
specifika vikten av det omgivande mediet kp/m3,
g jordaccelerationen m/s2.
Revnold s tal kan skrivas under formen
Re =
n n D2
(14)
där v är mediets kinematiska viskositet (nr/s).
Enligt nämnda modellprov inverkar
Reynold-ska talet omvänt med femte roten ur
detsamma, alltså proportionellt mot
n n-0,4 0,2
60/ -ö
Multipliceras det angivna förhistuttrycket
härmed, fås som slutvärde på förlusterna
Pfkorr = K ’ • D*’6 ’ v0’2 —
9
där K är en ur försök bestämd konstant.
För luft gäller som ett gott medelvärde
0.0131
9
för vatten kan sättas
V
v2 — = 6.8
9
(15)
(16 a)
(16 b)
Det senare värdet är ca 520 gånger större än
det förra; detta innebär att man får dividera
de i vatten erhållna friktionsförlusterna med
520 för att erhålla motsvarande
luftfriktions-förluster.
Vid analys av ett antal prov på
francisturbiner, roterande i vatten och med stängd
ledkrans samt med märkeffekten varierande
mellan 80 och 13 000 kW har B Norsell funnit, att
de på antytt sätt erhållna förlustvärdena vid
rotation i luft bilda en jämförelsevis entydig
kurva, om de uppritas som funktion av
turbinens specifika varvtal, vilket som bekant är av
formen
ns = n
Vn
H
1,25
r/m
(17)
där ii är det normala varvtalet r/m, N
turbin-effekt vid bästa verkningsgrad hk och H
fallhöjden m. Då man i ekv. (15) önskar erhålla
förlusteffekten i kW, har det befunnits
riktigast att ersätta det i ekv. (7) givna
sambandet med motsvarande uttryck ns, där
turbineffekten N uttryckes i kW.
Därvid befanns den i ekv. (15) angivna
konstanten kunna sättas
K = [l,93 + f^"^)2 • 0.195] • 10- (18)
Avvikelserna mellan det uppmätta och det
enligt ekv. (18) beräknade värdet på K hålla sig
i regel inom ±10 %.
Kaplanturbiner
Om man för denna turbintyp gör
förlustmätningarna i vatten med stängt löphjul (slutna
skövlar), synes det ej föreligga någon utpräg-
lad anledning att i förlustformeln införa någon
korrektion för olika utföringsformen Här
mätes diametern D över bladspetsarna. Enligt
hittills utförda mätningar kan man, efter vad
Norsell funnit, som ett genomsnittsvärde på
konstanten K i ekv. (15) sätta
K = 0,38-10-6 (19)
Tillämpningsexempel. För det studerade
exemplet är kaplanhjulets diameter över
bladspetsarna D = 5,5 m. Vidare är 11 = 107,1 r/m.
Enligt ekv. (15), (16 a) och (19) kan då
ven-tilationsförlusten i luft beräknas till ca 6,5 kW.
Ur mätningar vid rotation i vatten, ekv.
(16 a—b), erhålles ca 4,5 kW eller ca 70 % av
det beräknade värdet. I flertalet undersökta fall
är dock överensstämmelsen åtskilligt bättre,
med avvikelser på högst ca 10
Sammanfattning
För det under framställningens gång
behandlade tillämpningsexemplet ha följande extra
tomgångsförluster (tillkomna på grund av
tur-binlöphjulets inverkan) beräknats:
Ökade bärlagerförluster kW ........ ca 8
Förluster i turbinstyrlagret kW ..... ca 8
Förluster tätbox ..........................................0
Ventilationsförluster i löphjulet kW .... 4,5—6,5
Summa kW 20,5—22,5
Den avgivna märkeffekten per aggregat är
23 500 kW, och de extra tomgångsförlusterna
äro alltså något mindre än 0,1 % av denna
effekt.
Vid förlustmätningarna befunnos de egentliga
friktionsförlusterna inklusive anförda extra
förluster vara 190 kW. De av löphjulet
förorsakade extraförlusterna utgöra alltså i det
studerade fallet ca 11 % av bruttovärdet på
friktionsförlusterna. Noggrannheten av
beräkningarna borde vara sådan, att det beräknade
värdet ej med mer än ca 10 % avviker från det
verkliga.
Slutligen må tilläggas, att ett förslag att
beräkna de av turbinrotorn alstrade extra
friktionsförlusterna i överensstämmelse med ovan
lämnade framställning av Svenska Elektriska
Kommissionens normkommitté för provning
av vattenturbiner inlämnats till Internationella
Elektriska Kommissionens tekniska kommitté
för dessa frågor.
Litteratur
1. Gynt, S E: Senaste utveckling av lager- och smörjsystem
för vertikala generatorer. Aseas Tidn. 1947 s. 79—94.
2. Sinnemann, R: Selbstschmierende Führungslager. Bull.
Sécheron 1952 h. 23 D s. 14—16.
En lättfärgad syntetfiber av nitriltyp, kallad
Ze-fran, har god vithet, blekbarhet och
nötningshållfasthet. Den lär kunna färgas lika lätt som
cellulosafibrer, t.ex. bomull och rayon. Vidare har den
god resistens mot kemikalier och noppbildning
samt utmärkt dimensionsstabilitet vid förhöjd
temperatur.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
