Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Läkemedelsforskning, av Hans Berlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aktuellt från Kabis forskning
Sedan ett par år tillbaka har man vid Kabi
studerat problem rörande hosta och
hostdämp-ning. Härom året utvaldes ett antal substanser,
av vilka några tidigare var kända som
host-dämpande ocli andra på grund av teoretiska
överväganden kunde förmodas vara det. Dessas
hostdämpande effekt på marsvin jämfördes
enligt en ny teknik, vid vilken man först utväljer
ett antal djur, som reagerar ungefär likartat för
hostretningar.
Djuren placeras i små kammare med ett djur
i varje, genom kammaren ledes en luftström
med en ammoniakaerosol av konstant styrka,
och antalet hostattacker under en bestämd tid
registreras av en inspelningsapparat. Genom
att upprepa försöken efter tillförsel av olika
substanser och jämföra hostfrekvensen i de
olika fallen med frekvensen hos obehandlade
djur kunde man göra en värdefull gallring.
Av särskilt intresse var, att ett
piperazinderi-vat, som Kabi redan tidigare saluför på grund
av dess verkan som antihistamin, vid dessa
försök visade sig överlägset alla andra prövade
ämnen, inklusive kodein. Resultatet föranledde
en klinisk prövning av detta preparat på en
grupp fall av tuberkuloshosta vid ett
sanatorium, och den hostdämpande effekten på
människa kunde enligt liknande objektiva metoder
verifieras. På grundval härav utarbetades ett
effektivt hostpreparat, som just i dagarna blivit
tillgängligt på apoteken.
Ett annat aktuellt studium gäller meprobamat
(metyl-propyl-propandiol-dikarbamat), som
sedan drygt ett år i mycket stor omfattning
användes i synnerhet för bekämpande av
ångest- och orostillstånd. Då Kabi sedan några
månader syntetiserar och saluför meprobamat,
har arbete nedlagts på att ytterligare få dess
kliniska användning och farmakologiska
egenskaper belysta.
Av särskilt intresse var att få veta, om
meprobamat utövar sin verkan utan att samtidigt
nedsätta reaktionshastighet och
omdömesförmåga. Frågan är praktiskt viktig exempelvis
för att bedöma om preparatet bör få brukas av
bilförare. Man tog därför kontakt med en
bilskola i Stockholm, som har en anläggning med
femton bilattrapper, vilkas manöverorgan alla
står i förbindelse med en registreringsapparat.
Då en film visas, som är inspelad från
förarsätet på en bil i trafik, skall eleverna i
attrapperna reagera med manövrer, som sålunda
automatiskt registreras. Anläggningen tillåter
en god poängbedömning av körskickligheten.
Femton försökspersoner bland Kabis
bilkörande tjänstemän deltog nyligen i en testning,
varvid man körde tre trafikfilmer vid tre olika
tillfällen efter intagande av inaktiva tabletter,
meprobamat resp. en mindre dos av ett allmänt
använt sömnmedel. Tabletternas ordningsföljd
varierade för de olika försökspersonerna, som
ej hade reda på vad som gavs i de olika fallen.
Testningen visade ingen skillnad i
körskick-lighet efter intagande av inaktiva tabletter
eller meprobamat, medan sömnmedlet
orsakade en signifikant försämring.
Ett område, som man vid Kabi intresserar
sig för sedan flera år, är perniciös anemi.
Denna sjukdom orsakas av brist på vitamin
Bj2, som uppstår genom att patienternas
magsaft saknar "intrinsic factor"; denna är
nödvändig för att vitaminet skall tas upp genom
tarmslemhinnan. Preparat, innehållande
"intrinsic factor", framställes ur pylorusslemhinna
från svin, och patienter med perniciös anemi
kan hållas symtomfria genom att regelbundet
ta in tabeletter, innehållande ett sådant
preparat tillsammans med vitamin Bi».
Mekanismen vid upptagandet av vitaminet med
hjälp av "intrinsic factor" är emellertid
alltjämt höljd i dunkel. Man liar numera tillgång
till vitamin B,,., vari koboltatomen är
radioaktiv, ocli man kan sålunda studera
upptagning och utsöndring av detta vitamin genom
radioaktivitetsmätningar, bl.a. i urinen. Med en
sådan teknik drives för närvarande
undersökningar över Bi2-upptagningen lios patienter med
perniciös anemi, varvid "intrinsic
factor"-pre-parat ges i varierande mängder och av
väsentligt olika renhetsgrad, ända till elektroforetiskt
enhetliga fraktioner.
Syftet är att studera "intrinsic
factor"-aktivi-teten i jämförelse med andra mätbara
egenskaper hos de olika preparaten, och man hoppas
att på grundval av resultaten kunna lämna
något bidrag till utforskandet av "intrinsic
factor" ocli dess medverkan vid resorptionen av
vitamin B!2.
Slutord
Som helhet kan vi inom läkemedelsindustrin
säga, att utvecklingstendenserna är ytterst
stimulerande. Vad vi minst av allt lider brist på
är arbetsuppgifter. Arbetet är emellertid långt
ifrån lätt. Läkemedelskonsten utvecklas med
rasande fart. Medellivslängden för en
farmaceutisk specialitet kan uppskattas till omkring
5 år, knappast mera, även 0111 det finns många
alltjämt livaktiga veteraner. Sedan kommer nya
och bättre medel, antingen förbättrade
farma-ceutiska varianter av äldre preparat eller helt
nja och överlägsna ersättare.
Utvecklingsarbetet måste därför drivas i liård takt ocli med
effektiv samordning av de berörda
fackgrupperna, ocli samtidigt är man väl medveten om
att ett förbiseende kan få mer ödesdigra
följder, om olyckan är framme, än kanske i någon
annan bransch.
De lediga stunderna är få och korta, men vi
lyckas dock alltid finna någon tid till att
fingra på förlåten till någon väl dold
sanning, som vi hoppas få se en skymt av. Det är
sådant som somliga kanske kallar onyttig lyx,
andra med en anspråksfullare term
grundforskning. Vilken beteckning man än föredrar, är
det en krydda som vi måste bruka i små doser
och i all blygsamhet; men kanske den just
därför ger en alldeles säregen charm åt
läkeme-delsforskarens tillvaro.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
