Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 11 - Andras erfarenheter - Termovåg, av SHl - Växthus av polyetenfolie, av SHl - Luktbekämpning vid avloppsreningsverk, av A G - Böcker - Det bästa i säljteknik, av Sven A Hansson - Fysik för realgymnasiet, bd 3, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lindning vid vardera ändan för åstadkommande av
en zon med konstant temperatur. Huvudlindningens
energiförbrukning bestäms av en elektronisk
programregulator; de extra lindningarna är
handreglerade och deras temperatur registreras av en
skrivare.
En linjär potentiometer är kopplad till den
kuggväxel som drivs av motorn, och dess rörelse
registreras av en elektronisk skrivare vars hela skala
motsvarar 100 mg (E P Nyatt, J B Cutler & M E
Wadsworth i American Ceramic Society Bulletin
maj 1956 s. 180—181). SHl
Växthus av polyetenfolie
I USA har man byggt växthus, bestående av en
enkel trästomme över vilken man spänt 38 och
50 u tjock polyetenfolie, den förra på stommens
insida, den senare på dess utsida. Två års
undersökningar uppges visa att man i ett sådant växthus kan
odla vissa grönsaker och blommor billigare än i ett
vanligt glasat hus.
Materialet till ett plasthus med 5,4 X 25 m golvyta
lär kosta ca 200 $ (50 $ för folien, 150 $ för virket),
medan den för ett glashus blir ca 4 000
Arbetskostnaden blir mindre för plasthuset än för
glashuset. Luftrummet mellan plastfolierna är
isolerande varigenom kostnaden för uppvärmning blir
hälften så stor för det förra som för det senare.
Hagel, snö och regn uppges ha liten eller ingen
verkan på plastfolien, men mot slutet av sommaren
har den dock blivit så förstörd av sol samt väder
och vind att den måste bytas. Detta sker bäst i
september. Kostnaden härför sägs emellertid bli
anmärkningsvärt liten.
För ett 2,4 X 36 m växthus, som kostat 500 $ i
uppförande, blir den årliga kostnaden för byte av
plastfolierna 150 $. Då ett lika stort glasat växthus
kostar ca 3 000 räcker skillnaden i byggkostnad
till nära 18 foliebyten. Härvid har den icke
obetydliga underhållskostnaden för glashuset
försummats (Modern Plastics sept. 1956 s. 115—116). SHl
Luktbekämpning vid avloppsreningsverk
Vid avloppsreningsverket i Houston, Texas, har
man metodiskt angripit luktproblemet. Man
särskiljer där tre slag av obehaglig lukt: svavelvätelukt
(från ruttnande avloppsvatten), flytslamlukt (från
fettsönderdelning) och proteinlukt (från upphettat
siam).
Svavelvätelukten uppträder t.ex. när avloppsvatten
uppehållit sig för lång tid i ledningsnätet eller när
i sedimenteringsbassängen avskilt siam får ligga
kvar för länge i bassängens slamficka. Genom
tillsats i huvudavloppsledningen av natriumnitrat (10
g/g svavelväte i avloppsvattnet) hindrades
svavelvätebildningen. Metoden var dock för kostsam (25 %>
av reningsverkets övriga driftkostnader). Ännu
dyrare var det att använda preparat av typen
klorerade fenoler.
God verkan fick man genom att med kompressor
blåsa in luft (0,5 m3/min per 1 000 m3/dygn
avloppsvatten för varje mg/1 svavelväte) i
avloppsvattnet före långa tryckledningar. Tillsatser av
järn-salter för att binda svavelvätet hade endast
obetydlig verkan. Vid ett av stadens reningsverk används
fortlöpande med tämligen gott resultat ett
luktkom-penserande ämne, som i finfördelad form sprides
i luften över den vta, från vilken den besvärande
lukten utgår.
Den från fettsönderdelning härrörande lukten
förekommer vid sandfång, rensgaller, öppna rötkam-
mare ocli avloppsvattenbassänger med flytslam
samt vid luftningsbassänger, när kringflygande skum
avsatt sig och torkat på bassängväggarna eller den
omgivande marken. Man sökte hindra
skumbildningen i luftningsbassängerna genom tillsats av
särskilda kemikalier. Ett stort antal preparat provades.
Endast ett av dem (tallolja) kunde helt hindra
skumbildning i bassängerna och i recipienten.
Kostnaden var dock så hög som 13 °/o av
reningsverkets övriga driftkostnader. Man strilade därför i
stället höggradigt renat vatten över bassängytan
(10 1 per löpmeter av luftningsbassängen). Verkan
blev blott hälften så god som med tallolja.
Lukt av starkt upphettade proteiner kan komma
från skorstenen vid en slamförbränningsanläggning.
Lukten kan elimineras genom förbränning av
rökgaserna. En minskning med 80 °/o kan nås genom
att man vid skorstenens övre ända i finfördelad
form tillsätter något luktmotverkande preparat
(A C Bryan i Sewage & Industrial Wastes dec. 1956
s. 1512). A G
böcker
Det bästa i säljteknik, redigerad av Bertil
Neuman. AB Säljteknik, Stockholm 1956. 63 s. 9,50 kr.
Säljteknik har ända tills belt nyligen ansetts vara
något mindervärdigt, eller i varje fall onödigt, inom
produktionsindustrin. Det tar också sin tid innan
man komirer underfund med att det faktum att ett
faktum är ett faktum på intet sätt innebär att en
kund godtar det — utan att det dessutom måste
försäljningarbete till.
Förf. har mångårig erfarenhet av säljutbildning
inom flera branscher. I detta häfte har han i ett
antal nötskal samlat egen och andras erfarenhet om
olika faser av säljarbetet. Behandlingen är för det
mesta allmängiltig, och endast i ett fåtal fall
lie-gränsad till konsumtionsvaror.
Framställningen är koncentrerad men dock
lättläst, och har givits starkt praktisk inriktning. Det
är en bok som man har nytta och glädje av att läsa
litet då och då, och som varje försäljare därför bör
få ett eget exemplar av. Sven A Hansson
Fysik för realgymnasiet, bd 3: Elektricitetslära,
av Ernst Knave. Bonniers, Stockholm 1957.
144 s., 144 fig. 6,90 kr.
Denna bok om elektricitetslära ingår i en lärobok
i fysik för realgymnasiet av Almkvist, Beskow,
Herlin, Knave och Wetterblad. Tidigare har mekanik
(Tekn. T. 1956 s. 962) och värmelära utgivits (Tekn.
T. 1956 s. 911). Liksom dessa böcker är den nu
utgivna elektricitetsläran klar och redig, och en
bidragande orsak härtill är att mksa-systemet
konsekvent användes, så att begreppen inte behöver
bli tilltrasslade av cgs-systemets elektrostatiska och
elektromagnetiska enheter, som ju sedan ändå inte
används som praktiska enheter.
Boken innehåller förutom den gängse kursen en
som överkurs för intresserade elever avsedd tilläggs-
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 jf!5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
