Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Befolkningsdynamik och fastighetsteknik, av Gerhard Larsson - Kilopond som kraftenhet - Kväve 15 - Titan till 1 $/lb - Andras erfarenheter - Nattseende vidikon, av GAH - Atombombade livsmedels användbarhet, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ocli förenklad fastighetsbildningslag finns det
säkerligen nu ett gott utgångsläge för
genomgripande rationaliseringsåtgärder, fig. 3.
Även om utvecklingen sålunda ställer oss
inför svåra avvägningsproblem rörande
jord-bruks- och bebyggelsestruktur, lokalisering,
markens fördelning på ägarekategorier osv.,
medför den samtidigt förut oanade möjligheter
att radikalt förbättra fastigheterna på
landsbygden. Om möjligheterna kommer att
utnyttjas, ja, det är en fråga, som ytterst är beroende
av vår vilja att aktivt engagera oss för en
planmässig rationaliseringsverksamhet på området.
Det beror emellertid också av vår kunskap om
dc krafter, som styr utvecklingen ocli om de
möjligheter, som finns att påverka denna. Det
beror även av vår kunskap om den optimala
utformningen av jordbruks- och
skogsbruks-fastigheter. Här har forskningen sin givna
plats. Vi har helt enkelt inte råd att göra
påtagliga misstag på grund av bristande kunskap.
Det är för stora sociala och ekonomiska
värden, som står på spel.
Slutord
Vi befinner oss alltså i ett dynamiskt skede av
befolkningsutvecklingen, där våra problem är
helt andra än en gång Gustav Vasas. I varje
gård sitter det inte längre åtta eller tio starka
unga drängar. Ännu mindre finns det
kvinnfolk. Unga sådana träffar man sparsamt i
jordbruket. Det kan synas som om denna
minskning av jordbruksbefolkningen oundvikligen
skulle leda till ett försvagande av vår
landsbygd. Kanske är det emellertid inte främst
detta perspektiv man bör anlägga på
utvecklingen. Befolkningen blir visserligen glesare
och odlingens utposter måste dras tillbaka.
Men man vill gärna tro att det ligger i vår
egen förmåga att se till att inte blir en
oordnad reträtt utan en planmässig omgruppering
av resurserna, att denna omgruppering skall
resultera i en kraftsamling till bygder med ett
tillräckligt befolkningsunderlag, med ett
bestånd av rationella fastigheter. Vi måste sträva
mot bygder, som verkligen kan leva.
Kilopond som kraftenhet används numera i
DIN-normer i stället för kilogram som tidigare
använts. Kan inte också SIS besluta sig för detta?
Kväve 1J, anrikat till mer än 95 °/o, framställs
kommersiellt i USA genom en utbytesprocess med
salpetersyra. Tillgängliga föreningar, innehållande
15N, är kvävgas, HN03, NH4C1, kaliumftalimid och
NH4N03, den sistnämnda med 15N i anjonen eller i
både denna och katjonen.
Titan till 1 $ /Ib väntar man skall kunna
framställas genom elektrolys av titanklorid i
natrium-klpridsmälta vid 850°C. Saltblandningen kan man
framställa genom att låta finfördelat, smält natrium
passera genom titantetraklorid vid 650°C. Det vid
elektrolysen utfällda titanet är grovkristallint och
kan lätt smältas.
andras erfarenheter
Nattseende vidikon
Vidikonen tillhör den typ av televisionskamerarör
i vilka signalgenereringen är kombinerad med
lagring (Tekn. T. 1950 s. 526). Lagringen innebär att
ljuseffekten i varje bildelement integreras under en
tid motsvarande bildfrekvensen. Vanligen är
bildavsökningen i vidikonen förenad med en
lagringstid av 40 ms.
När det gäller slutna system är det ofta möjligt
att välja en låg bildfrekvens ocli därigenom öka
lagringstiden på fotokatoden. Med denna metod kan
vidikonens ljuskänslighet ökas avsevärt och det är
möjligt att erhålla en kontrastrik bild även av
ytterst ljussvaga objekt, t.ex. vid överföring av en
röntgenskärmbild (Tekn. T. 1956 s. 223).
Den lagringstid som kan användas praktiskt
begränsas av laddningsförlusten och blir beroende av
den tillgängliga belysningen på objektet samt
vidikonens mörkerresistans. Den optimala lagringstiden
kan uppskattas till ca 8 s.
Praktiska försök visar, att en vidikon med denna
lagringstid kan återge scener med en belysning av
endast 0,5 lux (Nils Stälberg vid RVK 1957 i
Stockholm). G AH
Atombombade livsmedels användbarhet
Enligt en amerikansk undersökning kan alla
livsmedel, som befunnit sig på mer än 1,6 km avstånd
från en fissionsbombs mål, förtäras genast utan
risk. Alla varor, som varit på mindre än 400 m
avstånd, är emellertid radioaktiva. Särskilt de, som
innehåller fosfor och natriumklorid, är farliga, och
andra livsmedel bör inte användas förrän efter en
vecka utom i yttersta nödfall.
Av 19 provade element blev 12 radioaktiva,
nämligen Na, K, Br, As, P, S, Cl, Cu, Zn, Co, Sn och
Ag. Järn och kalcium, som är viktiga beståndsdelar
i livsmedel blev däremot inte radioaktiva, och "C
bildades inte av 14N. Femton dygn efter
explosionen visade 23 av de livsmedel, som exponerats på
mindre än 400 m avstånd från målet, otillåtligt
stor radioaktivitet. Torrmjölk, ost, havremjöl och
bönor var mest aktiva. Av 54 olika konserver hade
42 för stor aktivitet, fiskkonserver den största.
Den stabila isotopen ^Cl överförs till den
långlivade, radioaktiva 33C1. På grund härav visar
salthaltiga livsmedel en liten men varaktig aktivitet
efter explosionen. Vanligt bordssalt har t.ex.
mätbar radioaktivitet t.o.m. efter ett år. Två dygn efter
explosionen var alla glaskärl starkt radioaktiva,
medan deras innehåll hade samma aktivitet som
produkter i plåtkärl. Redan efter fem dygn var
glasets aktivitet bara 1 °/o av den ursprungliga. Piaster
utom polyeten visade någon radioaktivitet, men
denna försvann snabbt.
Inga tecken på att giftiga biprodukter uppstår
genom bestrålningen, iakttogs. Livsmedlen behåller i
stort sett sitt näringsvärde, och smakförsämringen
blir obetydlig. En av de mest påfallande föränd-
285 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
