Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 13 - Bilkarosseriers korrosion, av EBr - Nybyggen - Optimal storlek på ångkraftaggregat, av Lars Lingstrand - Vattenkraft i Ghana, av G Lbg - Ben Métir kraftstation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vind icke får tillfälle att utöva sin tvättande
och upptorkande verkan. Tyvärr kan dock plåt
med hög kolhalt icke användas för
bilkarosse-rier på grund av dåliga formningsegenskaper.
Närmast fordras på detta område lämpliga
tillsatser till karosseristålet, vilka likt kol
starkt ökar motståndet mot icke skyddande
rostbildning till ett ekonomiskt försvarligt pris
men utan att plåtens bearbetbarhet nämnvärt
påverkas. EBr
nybyggen
Optimal storlek på ångkraftaggregat
American Gas & Electric System ämnar ta i drift
det första 450 MW ångkraftaggregatet i slutet av
1959 (Tekn. T. 1956 s. 783). Storleken motiveras
av den med ökad storlek sjunkande specifika
anläggningskostnaden.
Den optimala storleken bestämmes ej enbart av
konstruktörernas möjligheter att bygga
turbingene-ratorer. Förhållandena i det kraftsystem till vilket
enheten skall anslutas har även betydelse.
Införandet av stora enheter ökar kravet på reserv i
generatoreffekt samtidigt som mer komplicerade
driftfall kan uppstå på det hopmaskade
överföringssystemet. Den valda storleken synes vara den största
som ekonomikt kan anluta till det ifrågavarande
systemet. Den representerar vid idrifttagningen av
första aggregatet 7,9 °/o av systemets
generatoreffekt, vilket något överstiger motsvarande värden
1942, 1944, 1949 och 1953, då aggregatstorleken
höjdes till 90, 110, 150 resp. 215 MW. Mätningar och
beräkningar visar, att 7 %> är ett lämpligt värde för
de största enheterna. Den planerade höjningen av
systemspänningen till 345 kV har haft betydelse vid
valet av effekten (Electrical World 1956 h. 26 s. 74).
Lars Lingstrand
Vattenkraft i Ghana
Under senaste år har Ghana (f.d. Guldkusten), fig. 1,
vid norra Afrikas södra kust tilldragit sig särskilt
intresse på grund av dess stora tillgångar av både
bauxit och vattenkraft, vilket ger särskilt goda
möjligheter till aluminiumframställning. Det finns över
200 Mt bauxit och minst 750 MW utbyggbar
vattenkraft.
Vid Tema har för 10 M£ anlagts en hamn och
under arbete är 72 km lastbilvägar och 56 km
järnvägar, som förbinder hamnen och existerande
järnvägsnät. I anslutning till hamnen planeras en stad
för 50 000 invånare. Vid Ajena ca 112 km norr om
Tema skall byggas en 90 m hög stenfyllningsdamm
över floden Volta. Då upplandet är låglänt erhålles
genom uppdämningen en sjö med 400 km längd och
9 000 knr area. Nederbördsområdet är 400 000 km2.
Om avdunstningen storlek har experterna varit
oense, men man har projekterat kraftstationen för
1 080 m3/s reglerad medelvattenföring. Effekten
skall bli 633 MW. Åtgärder har vidtagits för nio
aggregat om vardera 90 MW.
Terrängundersökningarna har varit mycket omfattande med anlitande av
flvgkartering, bergborrningar och utförande av en
15 m hög provdamm för att pröva porvattentryck,
sättningar m.m. En mycket stor modell av
anläggningen har utförts i London.
Aluminiumsmältverket skall anläggas vid Kpong
27 km nedströms kraftstationen (Water Power okt.
1956 s. 366). G Lbg
Ben Métir kraftstation
Vid floden El Lil i Tunisien har uppförts en damm,
som åstadkommer ett magasin med 3,5 km2 area
och 73 miljoner m3 volym med dämningsgränsen
65 m över floden. Nederbördsområdet är 180 km1
och medelvattenmängden endast 2 m3/s.
Anläggningens uppgift är dels att utvinna elkraft, dels att samla
dricksvatten för staden Tunis.
300 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 1. Karta
över
Guldkustens aluminium-förekomster och [-vattenkraftanläggningen-]
{+vattenkraft-
anläggningen+}
vid Tema.
Fig. 1. Ben
Métirdammen.
Sektion genom
pelardammen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
