Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 15 - Nybyggen - Ångkraftverk intill en storstad, av Wll - Kanal Östersjön—Elbe, av G Lbg - Andras erfarenheter - Lugnande medel, av SHl - Sandning och saltning på vinterväglag, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vardera, inspekterades bl.a. luftförvärmaren. Efter
två månaders drift med genomsnittligt 43°C på
inkommande luft kunde man inte konstatera någon
igensättning eller korrosion men ett ganska tjockt
lager fin aska. För säkerhets skull höjde man
temperaturen på luften före tubluftförvärmaren till 52°C.
Efter ytterligare tre månaders drift hade man
endast ett tunt lager av fin aska i förvärmaren.
Under hela tiden anläggningen var igång, var den
genomsnittliga generatoreffekten 98 MW, varav
5,42 °/o motsvarade aggregatets egenförbrukning.
Genomsnittliga temperaturen var på högtrycksångan
556°C och på ångan efter mellanöverhettaren 530°C.
Inkommande matarvatten till ångpannan hade
235°C, och rökgastemperaturen efter ångpannan
var 12ö°C. Mottrycket i kondensorn var 38 mb och
kylvattentemperaturen 13,3°C. Förbrukningen av
spädvatten var 0,29 °/o av matarvattenmängden.
Ångpannans verkningsgrad anges till 91,2 °/o och
anläggningens totala nettoverkningsgrad till 37,14 °/o.
Omräknas dessa värden med hänsyn till bränslets
effektiva värmevärde (Tekn. T. 1955 s. 241) får man
ca 94 o/o pannverkningsgrad och 38.5 % total
nettoverkningsgrad. För reglering av ångtemperaturerna
har man inte behövt använda vatteninsprutning
(L W Cadwallader & H S Federick i Transactions
of the ASME jan. 1956 s. 127—134). WIl
Kanal Östersjön—Elbe
Östtyskland planerar alt utföra en kanal från Elbe
vid Wittenberge till Östersjön vid Wismar (fig. 1).
Kanalen skall betjäna transporter från
Tjeckoslovakien men avskär å andra sidan Hamburg från
dess naturliga uppland. Arbetet skall enligt en andra
femårsplan omfatta tre byggnadsetapper. I den
första och svåraste sträckan, Wismar—Schweriner See
15 km, skall 38,8 m höjdskillnad övervinnas med
två kammarslussar och två schaktslussar. Den andra
sträckan, till Grabow, kräver fem slussar och
modernisering av vissa gamla kanalsträckor.
Kanalen skall med 3 m djup och 30 m ytbredd
kunna trafikeras med upp till 1 000 t fartyg. Hela
projektet beräknas kosta 150 miljoner östtyska
mark. De båda första etapperna skall vara klara
1960 (enl. K Schultz, Nordhastedt). G Lbg
Fig. 1.
Östersjön—-Elbe-kanalen. Situationsplan.
andras erfarenheter
Lugnande medel
Ett nytt lugnande medel ("tranquilizer") är
mepro-bamat med det kemiska namnet
2-metyl-2-propyl-/,3-propandiolkarbamat med formeln C3H7(CH3)C
(CH2OCONH2)2. Det har upptäckts på senaste tiden
och har provats under något mer än ett år. Det
tillverkas i Sverige och är tillgängligt i tablettform
under handelsnamnet Restenil; varje tablett
innehåller 0,4 g meprobamat.
Man använder meprobamat framför allt inom
sinnessjukvården mot nervösa ångest- och
orostill-stånd, depressionstillstånd, kramper vid
elektro-chockbehandling och mot muskelspasmer.
Meprobamat i måttlig dos påverkar bara det centrala
nervsystemet och inte det autonoma. Därför ändrar
det inte blodtryck, pulshastighet, andning,
magsafts-avsöndring eller transpiration och inverkar inte på
det perifera nervsystemet.
Av experimentella undersökningar framgår att
meprobamat har god muskelavslappande effekt utan
direkt påverkan av muskulaturen. Därigenom kan
det hindra konvulsioner efter t.ex. elektrochock. Av
särskilt intresse är dess långvariga verkan.
Patientens psykiska och fysiska förmåga påverkas inte av
meprobamat, som dock kan ge lugn och naturlig
sömn vid nervöst betingad sömnlöshet.
Meproba-mats giftighet är mycket liten, och med undantag
för sällsynta fall av allergi ger det praktiskt taget
inga biverkningar.
Genom körprov i en simulatoranläggning i
Stockholm har visats att Restenil inte påverkar omdömet
och manöverskickligheten hos bilister, medan ett
lugnande medel av sömnmedelstyp, såsom
barbi-turat gör det (enl. AB Kabi, Stockholm). SHl
Sändning och saltning på vinterväglag
Ären 1953—1956 har Statens Väginstitut utfört
fältförsök med sändning och saltning på vinterväglag,
vilka har omfattat dels metodstudier, dels
underhållsstudier på en väg under verklig trafik.
Försöken har bl.a. visat, att saltning är en metod
som kan användas om temperaturen svänger
omkring nollpunkten, då en ringa saltmängd fordras.
Sjunker temperaturen under fryspunkten behövs
allt mer salt ju kallare det blir. RÄlan vid ca — 6°C
är saltning oekonomisk och olämplig, eftersom en
alltför stor saltmängd då krävs. Vid halka som
uppstår hastigt till följd av tunn isbildning,
exempelvis framkallad av regn eller fuktnedslag på
nedkyld vägbana, är saltning en effektiv tillfällig
åtgärd. Man bör dock vara rustad att snabbt kunna
sanda, om saltningen skulle visa sig ineffektiv.
Försöken har dessutom visat, att ett borttagande av
tjockare snö- och islager kräver alltför stor mängd
salt.
Sändning utan salttillsats är användbar på
snötäckt vägbana men har liten varaktighet på hård
isbana.
341 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
